Lo Ragnar Lindström och Nino Mick förfogar över varsin akt i den här intima poesiföreställningen. Ljudbilden förmedlar domedagsstämning när Lo Ragnar likt en predikant, med högra handen lyft och den andra hållandes en liten svart bok, inleder sin uppläsning.
Lo Ragnar & Nino
Studion, Umeå Folkets Hus
20 november 2023
Foto: Märta Thisner
På scenen syns stenbumlingar och ett litet bord med en termos. Poeten är klädd i uppkavlad flanellskjorta och chaps i slitstarkt material. Friluftslooken är passande för den framförda berättelsen om kärlek på nordnorrländsk roadtrip och stugliv med myggen tätt inpå.
Domedagsstämningen ekar bort. En tidigare erfarenhet av utbrändhet präglar den tillvaro som skildras, men på scenen växlar årstiderna och ger distans till det som varit. Samtidigt är det förflutna och det som aldrig tycks förändras ett ankare för den person som berättar. Långsamheten i en äldre släktings framdukande av porslin och att i norrbottnisk överenskommelse sitta tysta till- sammans ger trygghetskänsla. Lo Ragnar har en scennärvaro och publikfriande inslag, som får oss i publiken att skratta. Delvis skrattar vi av igenkänning. Den västerbottniska poeten är på hemmaplan.
En mörkare stämning står Nino för. Med horn i pannan, likt Lucifer, och en röst präglad av sorg, förtvivlan och ilska framförs poesi om depression, ångest och sjukskrivning. Domedagsstämningen är tillbaka på scenen, som efter pausen förvandlats till en kargare och mörkare plats. Den helvetiska platsen fylls med poesins bilder av avskyvärda lamm och en gud som svikit. Den dramatiska monologen tar oanade vägar genom mörker med ljusglimtar här och där. Poesin har en rytm som håller styr på den vindlande vägen. Frenesin i Nino Micks röst är svår att värja sig mot. Den lämnar en känsla av svärta inom mig.
Framförallt är det hörseln som uppskattar den här poesiföreställningen. Båda poeterna har röster som passar utmärkt för scenen. De ljudeffekter som hörs genom lokalens högtalare är både väl valda och vältajmade.
Catharina Bergman
Föreställningen, som ingår i Riksteaterns program, spelas i vår på olika platser runt om i landet. Turnén avslutas i Falkenberg den 11 april.
Fler artiklar om teater
Läs en intervju med Nino Mick