Karin Hallberg väckte förra året stor uppmärksamhet med sin debutroman På andra sidan Älvsborgsbron – En kärleksroman om facklig kamp. Nu kommer boken i en andra tryckning från SAC-ägda Federativs förlag. Syndikalisten fick tillfälle att ställa några frågor till författaren.
Karin Hallberg, din roman kommer alltså i en andra tryckning nu. Hur skulle du med egna ord beskriva boken och dess innehåll, för de som inte ännu läst den?
– Bokens kärna är Hamnarbetarförbundets avtalskonflikt 2018–2019, men den är också en berättelse om kärlek, vänskap och Göteborg – om att kämpa för det man tror på och att aldrig ge upp sina drömmar. Händelserna, juridiken och mycket av faktaunderlaget kring konflikten bygger på verkliga skeenden, medan karaktärer, relationer och dramaturgi är fiktiva. Jag blev själv anställd som kanslist på Hamnarbetarförbundet när deras fackliga företrädare uteslöts hösten 2018, och den erfarenheten delar bokens huvudperson, juridikstudenten Sophie.
– På facket lär hon känna ordföranden Marko med de vackra gröna ögon, och den ordvitsälskande stuvaren Roffe. Samtidigt dyker barndomsvännen Lily upp i hennes liv igen efter många års frånvaro, och det blir allt tydligare att det hänt något i deras gemensamma förflutna som igen av dem riktigt kunnat hämta sig från…
Boken verkar ha sålt över förväntan. Vad i den tror du det är som väcker sådant intresse i vår tid?
– Jag har fått känslan att många uppskattar att läsa om en nutida facklig kamp – särskilt en som faktiskt slutade med att man vann det kollektivavtal man tog strid för. När jag berättar för folk vad boken handlar om reagerar många med: ”Strejk? Är det en historisk roman?” De föreställer sig ofta en gruva på 1930-talet eller en strejk på 1970-talet. När jag då säger att berättelsen utspelar sig i Göteborg så sent som 2019 blir många förvånade – och nyfikna. Jag tror att det finns ett sug efter berättelser som visar att arbetsplatskamp inte bara hör till historien, utan också är en del av vår samtid.
Vad betyder facklig kamp för dig personligen? Hur har det präglat ditt liv?
– Jag ska vara helt ärlig: facklig kamp var inte någon stor del av mitt liv innan jag kom i kontakt med Hamnarbetarförbundet. Att inte ha så mycket förkunskaper kan vara både en styrka och en svaghet när man skriver om något. Å ena sidan finns det mycket man måste sätta sig in i, å andra sidan kan man se saker på ett annat sätt när man kommer utifrån.
– När jag började jobba på fackkontoret hade jag exempelvis inte så bra koll på hur facklig verksamhet inom till exempel LO brukar fungera. I och med att jag fick ”lära mig” om Hamnarbetarförbundets sätt att organisera sig först, kändes det ännu mer absurt när jag såg hur de behandlades av både media, näringslivet, sosseregeringen och LO-kollektivet.
– För mig var fördelarna med en basdemokratisk modell så självklara, och att detta hängdes ut som något ”radikalt” eller ”rabiat” var ju helt befängt. Det var liksom ett gäng killar och tjejer i blåkläder som satt på golvet i ett rum och röstade om olika frågor. Tänk att engagerade arbetare kan vara så skrämmande för makthavare
Har ni några planer inför releasen av den nya tryckningen?
– Inte mer än att jag hoppas att boken ska nå ut till ännu fler läsare. Det är både häftigt och lite svindlande att tänka på att den nu lever sitt eget liv och möter människor som jag själv aldrig kommer att träffa. Samtidigt som den andra upplagan kommer ut ska jag också arbeta tillsammans med en forskare i England som studerar hamnarbetarfack runt om i världen. Jag ska hjälpa henne att samla material om Hamnarbetarförbundets solidaritetsaktioner för Ukraina och Palestina. De har ju minst sagt fått en del konsekvenser, så det känns både intressant och viktigt!
Intervju: Toivo Jokkala
Författarfoto på Karin Hallberg framför Älvsborgsbron: Mai Nestor
