Arbetaren – 100 år som fri tidning
Önska dina nära och kära en extra röd jul med denna snygga jubileumsbok.
Jag, som vän av serieteckning och lättillgängligt innehåll, blir glad av att historieskrivningen av Arbetaren börjar med en tecknad serie av Malin Granroth. Hon ger oss bakgrunden till Arbetarens födelse. Vill du se fler seriestrippar så finns exempel redan från 1972 i kapitlet om humor och samhällssarkasmer, där även satirteckningar från 1922 ryms.
Arbetarklassens tidning
Fanny Hökby, projektledare och en av redaktörerna, leder oss in i historien med start i det första numret från 1922. Arbetarens första år består till stor del av nyheter kring fackliga aktiviteter och rapporter om arbetares hårda livsvillkor, från Sverige men också övriga världen. SAC fick ta plats i tidningen för meddelanden från lokala samorganisationer, mötesreferat och information om blockader och strejker. Det stod klart från början att Arbetaren skulle vara arbetarklassens egen tidning.
Porträtt och granskning av högerextremism
Flera skribenter har medverkat till innehållet i jubileumsboken; medarbetare på Arbetarens redaktion, tidigare redaktörer på tidningen, författare, historiker, journalister och konstnärer. Kända profiler i Arbetarens historia porträtteras av olika skribenter men har också fått vackra profilbilder av konstnären Jessica Jämting.
Kampen mot fascismen har ett eget kapitel, med start i spanska inbördeskriget (1936-39) som avslutas med en minnestext kring Björn Söderberg, som mördades den 12 oktober 1999 efter att ha avslöjat att en nazist valts in i den lokala fackstyrelsen på hans arbetsplats. Arbetaren har regelbundet granskat högerextrema grupper i Sverige, framförallt kring den nynazistiska våldsvågen kring millennieskiftet.
KAPITEL I BOKEN ARBETAREN – 100 ÅR SOM FRI TIDNING
Utgiven av Federativs förlag 2022
Kapitel 1. Grunden till en fri tidning
Kapitel 2. Kampen mot fascismen
Kapitel 3. Andra världskriget
Kapitel 4. Kulturen åt folket!
Kapitel 5. Arbetarkampen
Kapitel 6. Kampen mot korruptionen
Kapitel 7. Mitt bland folkrörelserna
Kapitel 8. En feministisk tidning
Arbetaren tiger aldrig
Under andra världskriget, när den europeiska pressen bevakades av Nazityskland, vek sig aldrig Arbetaren för krav och hot. Kapitlet Arbetaren och andra världskriget reder ut vad som hände med den svenska pressen, vilka som var Arbetarens viktigaste insatser under kriget och hur tidningen tillsammans med SAC blev ekonomiskt oumbärliga för antinazismen i Sverige.
I kapitel åtta – En feministisk tidning berättar Anna-Klara Bratt att det var ”ett väldigt bråk” om att skriva in ordet feminism i SAC:s principförklaring under kongressen 1998. Under samma kongress valdes Anna-Klara Bratt till Arbetarens chefredaktör, den första kvinnan på posten. Hon utarbetade en metod för könsbalanserad journalistik och lade upp en plan för hur den skulle genomföras. Klassperspektivet blev också bättre när tid- ningen var jämställd, menar Anna-Klara Bratt.
Arbetaren – 100 år som fri tidning är en rejäl bok som du kan återkomma till, ta ett kapitel i taget och lämna den framme på soffbordet för andra nyfikna. Den här varma boken, både på in- och utsidan väcker det hopp som vi behöver idag!
Solveig Betnér
Informationsorganisatör