Göteborgs LS satsar på migrantarbetarorganisering

"Med stöd av tolkar hoppas vi kunna sätta snöbollen i rullning", säger Tim Persson om förutsättningarna för migrantorganiseringen i Göteborgs LS. Foto: Toivo Jokkala

I Göteborgs lokala samorganisation av SAC Syndikalisterna pågår arbetet med att bygga upp en egen organisering av migrantarbetare. ”Vi hoppas att kännedomen om oss nu ska börja sprida sig i nätverk av migranter”, säger den lokale förhandlaren Tim Persson.

Sedan i våras har SAC Syndikalisterna två arvoderade organisatörer på central nivå som arbetar uteslutande med organisering av migrantarbetare i Sverige. I Syndikalisten har ni tidigare kunnat läsa en intervju med de båda organisatörerna, Pelle Sunvisson och David Garriga Fernandez. Tanken är att den omfattande migrantorganisering som på senare år ägt rum i Stockholmsområdet, ledd av Stockholms LS och de olika syndikaten där, ska kunna sprida sig till övriga landet.

Den näst största lokala samorganisationen inom SAC Syndikalisterna, Göteborgs LS, arbetar nu med att ta fram en egen metod för att organisera migrantarbetare i samarbete med de nya centrala organisatörerna.

– Vi bestämde i våras att vår lokala förhandlingskommitté särskilt ska prioritera förhandlingsärenden med migrantarbetare och utforska hur ett samarbete mellan vår förhandlingskommitté och de centralt arvoderade funktionärerna kan se ut på bästa sätt utifrån våra förutsättningar, säger Tim Persson, medlem i förhandlingskommittén i Göteborgs LS.

”Med stöd av tolkar hoppas vi kunna sätta snöbollen i rullning”, säger Tim Persson om förutsättningarna för migrantorganiseringen i Göteborgs LS. Foto: Toivo Jokkala

Tim Persson berättar att det inte inrättats något särskilt organ för migrantorganisering i Göteborgs LS – alla fackliga ärenden, oavsett karaktär, hamnar i den gemensamma förhandlingskommittén.

– Men i år blev tre nya ledamöter invalda i kommittén som uttryckligen ville fokusera på förhandlingar i migrantärenden, och på att lösa ansvarsdelningen mellan de centrala migrantorganisatörerna och de lokala krafterna. Jag är en av dem, säger Tim Persson. Han fortsätter:

– Vi i Göteborg har inte resurser att ha några egna arvoderade förtroendevalda, utan förlitar oss på ideellt aktiva som arbetar med detta på kvällar och helger. Uppgiften blir då att hitta ett sätt att jobba tillsammans med de avlönade centralt förtroendevalda.

Hittills har Göteborgs LS haft ett utåtriktat heldagsmöte för migrantarbetare. Mötet hölls på ryska och ukrainska, och organisatörerna Ivan Semenov och Philipp Galtsov från Stockholms LS medverkade.

– Vi använde våra befintliga kanaler när vi gjorde reklam för mötet, men riktade oss till just rysk- och ukrainskspråkiga arbetare. Det är ju lite av ett moment 22 att innan man har några kontakter att vända sig till kan man heller inte skaffa de kontakterna, så vi förlitade oss också på att Ivan och Philipp gjorde reklam i sina nätverk, säger Tim Persson. Han fortsätter:

– Vi hoppas att kännedomen om oss nu ska börja sprida sig i nätverk av migranter, informellt, för så säger Stockholms LS att det fungerade för dem i början, att en pytteliten snöboll långsamt började rulla.

Första halvan av det öppna mötet i Göteborg, dit tolv migrantarbetare kom, hade karaktären av föreläsning. Ivan Semenov och Philipp Galtsov berättade om grundläggande villkor på svensk arbetsmarknad (”du ska ett kontrakt, du ska få lön, du ska ha ett schema”), om fackföreningsverksamhet i Sverige och även specifikt om SAC och de lokala samorganisationerna. Andra halvan av dagen var en frågestund, där det också fanns tid för samtal om problem som rådde på besökarnas egna arbetsplatser.

Ivan Semenov, organisatör. Foto: Toivo Jokkala

Ivan Semenov hoppas att mötet ska ge ringar på vattnet.

– Innan mötet hade jag kontakt med en organisation i Göteborg som samlar människor med bakgrund i det forna Sovjetunionen. En av de ledande personerna där kom till mötet och efteråt sade hon att de skulle rekommendara vår fackförening bland sina medlemmar. Om några månader kanske det blir ett specialföredrag för dem med fokus på grundläggande arbetsrätt, säger Ivan Semenov. Han fortsätter:

– Det kom även en växthusarbetare, han kom ensam, men han förde på tal att han känner många som arbetar i den sektorn och sade att det här kunde vara intressant i framtiden. Det känns viktigt att vi inte bara når ut till bygg- och städbranscherna, som ofta dominerat annars.

Alex Bohlin i Göteborgs LS tror att förutsättningarna för migrantorganisering lokalt är goda.

– Under hösten kommer ytterligare ett öppet möte att äga rum och förhoppningsvis dyker nya ansikten upp. På sikt hoppas och tror jag att vi kan stötta medlemmar till att organisera och hjälpa varandra, särskilt personer inom samma bransch och på samma arbetsplatser, säger Alex Bohlin, och fortsätter:

– Göteborgs LS får genom de här mötena förhoppningsvis även möjlighet att kunna se inom vilka branscher i Göteborg med omnejd som många migranter arbetar och antagligen utnyttjas och var vi kan hjälpa till att organisera arbetare.

Tim Persson menar att språkfrågan är en av svårigheterna när det gäller organiseringen i dagsläget.

– I hela vår förhandlingskommitté har vi i dag ingen rysk- eller ukrainsktalande, och vi har ingen som har en social ingång i ett ”diasporacommunity”, så vi tänker att vi behöver bygga i den riktningen. Vi kan inte jobba så att vi lär oss ryska på Duolingo och går ut och pratar med ryssar på stan. Men via den vanliga rörelsen och med stöd av tolkar hoppas vi kunna sätta snöbollen i rullning.

Jag frågar Alex Bohlin hur hon föreställer sig att samarbetet med de centralt förtroendevalda migrantorganisatörerna ska se ut.

– Jag tänker mig stöd vid eventuella förhandlingar, hjälp med juridik och rådgivning vid behov och medlemskontakt på fler tider. Och självklart utbyte av erfarenheter, kunskapsutjämning samt tips och råd för en så bra migrantorganisering som vi kan åstadkomma tillsammans, säger Alex Bohlin.

Tim Persson säger att han gissar att ”vi nog kommer att få harva i början”, men att han hoppas att mycket kan bli gjort på två-tre års sikt.

– På nästa kongress hoppas jag att vi ska ha mycket substantiellt att säga: ”Det här är vad vi har testat som funkade, det här är vad vi testat som inte funkade så bra”. Han fortsätter:

– Jag ser inte, vare sig på kort eller medellång sikt, att det är realistiskt eller önskvärt att vi bygger upp en arvoderad lokal stab. Jag tror att vad vi ska satsa på är att utföra vårt uppdrag på ett förtroendeskapande sätt. Jag tror att vi redan på vårt öppna möte lyckades förmedla att vi är en slipad organisation. Att jämfört med de andra fackföreningarna är vi de som kan det här bäst.

Toivo Jokkala