Den här texten är perfekt att plocka fram när en grupp arbetskamrater planerar stridsåtgärder eller andra påtryckningar mot ledningen.
Det är en sammanfattning av följande artiklar som har publicerats tidigare i Syndikalisten:
- Pressa chefen – ja, men hur då? Del 1, 2 och 3
- Hur stoppar vi blockad- och strejkbryteri?
- Var inte rädda för facklig kamp, men inte heller dumdristiga!
- Den långa vägen till strejk
Sammanfattningen består av tre delar:
- Floran av påtryckningar
- När krockar påtryckningar med lagen?
- Arbetsköpares motdrag
Hela sammanfattningen utgår från att arbetarna ifråga är medlemmar i en lokal samorganisation (LS) av SAC. Enligt våra stadgar har medlemmar alltid rätt att delta i beslut om stridsåtgärder. Medlemmar i LO-, TCO- och Saco-förbunden har inte denna rätt enligt förbundens stadgar.
Enligt våra stadgar har medlemmar alltid rätt att delta i beslut om stridsåtgärder. Medlemmar i LO-, TCO- och Saco-förbunden har inte denna rätt enligt förbundens stadgar.
1.Floran av påtryckningar
Moraliskt tryck
– Tala samstämmigt på APT
– Rådgivande omröstning
– Kritisera chefer i arbetsplatstidning
– Facklig varning
Psykologiskt tryck
– ”March on the boss”
– Bära klistermärken och knappar
– Vända ryggen mot ledningen på möte
– Slå in kilar mellan chefer
– Distansera sig från cheferna, exempelvis vägra dela lunchbord
Ekonomiskt tryck
– Maskning
– Jobba efter regelboken
– Facklig outsourcing
– Medial exponering
– Blockad
– Strejk
– God blockad/strejk
Juridiskt tryck
– Begära inspektion och föreläggande från Arbetsmiljöverket
– Tvisteförhandling och stämning
– Skyddsombudens verktyg: exempelvis 6:6a-anmälan och skyddsstopp
2. När krockar påtryckningar med lagen?
Mjuka påtryckningar från arbetare
– Moraliskt och psykologiskt tryck räknas nästan aldrig som stridsåtgärder. Därför krockar dessa metoder nästan aldrig med regler om fredsplikt.
– Obs! Kollektivt hot om att säga upp sig är en stridsåtgärd
– Fackets offentliga uppmaning till bojkott räknas som stridsåtgärd
– Privatanställdas offentliga kritik av sin arbetsköpare kan utgöra brott mot lojalitetsplikten
Externa aktioner från utomstående aktörer
Om aktionerna är renodlat externa räknas de inte som stridsåtgärd. Då krockar de inte med fredsplikt.
Begreppet stridsåtgärd
– Kriterier: kollektiv åtgärd i fackligt syfte
– Dock finns även politiska stridsåtgärder som syftar till att påverka inhemska politiska förhållanden eller internationella förhållanden
– Nästan alla ekonomiska påtryckningar räknas som stridsåtgärd och berörs därför av regler om fredsplikt
Ovarslad stridsåtgärd
– Krockar med varselplikten (45 § MBL)
Dock ingen varselplikt vid indrivningsblockad
Om aktionerna är renodlat externa räknas de inte som stridsåtgärd. Då krockar de inte med fredsplikt.
Olovliga stridsåtgärder i tre typsituationer:
1. En syndikalistisk driftsektion har kollektivavtal med arbetsköparen
Innebär nästan heltäckande förbud mot sektionens stridsåtgärder (41 § MBL).
2. Ingen fackförening har kollektivavtal med arbetsköparen
Då är det tillåtet att vidta stridsåtgärder för nästan vilka krav som helst, men förbud mot strid i rättstvist enligt 41 e § MBL (vilken gäller i alla tre typsituationer).
3. Sektionen har inte kollektivavtal men arbetsköparen har avtal med andra fackföreningar
Sektionen är förbjuden att vidta stridsåtgärder i annat syfte än att ingå ytterligare ett kollektivavtal (41 d § MBL).
Alltid lovliga stridsåtgärder
Trots fredsplikten är det i samtliga tre typsituationer tillåtet med
– indrivningsblockad om ”klar och förfallen fordran” (41 § tredje stycket MBL)
– sympatiåtgärd om primärkonflikten är lovlig (41 § punkt 4 MBL)
– politisk stridsåtgärd
Det finns dock en begränsning av sympatirätten som innebär att personer i myndighetsutövning får ”sympa” med konflikter i offentlig, men ej privat, sektor (23 § LOA).
En generell begränsning av politiska stridsåtgärder innebär att de ska vara kortvariga, åtminstone om facket som anordnar politisk stridsåtgärd är kollektivavtalsbärande (enligt Arbetsdomstolens praxis).
För personer i myndighetsutövning finns en specifik begränsning som innebär ett heltäckande förbud mot politiska stridsåtgärder (23 § LOA).
Begränsning för övriga anställda under LOA: får strida mot bakgrund av internationella (men ej inhemska) politiska förhållanden (23 § LOA).
Kvarlevande stridsrätt
Ytterligare ett undantag från fredsplikt i första typsituationen är den kvarlevande stridsrätten (44 § MBL). Medlemmar i en LS av SAC kan läsa om detta i SAC:s strategiutredning. Se utredningens första del, avsnitt 5 och tredje delen, avsnitt 5.
En generell begränsning av politiska stridsåtgärder innebär att de ska vara kortvariga, åtminstone om facket som anordnar politisk stridsåtgärd är kollektivavtalsbärande.
3. Arbetsköpares motdrag
Vid olovliga stridsåtgärder
– Fredspliktsinvändning, med hänvisning till exempelvis 41 och 41 d §§ MBL
– Ekonomiskt och allmänt skadestånd för brott mot fredsplikt (54–55 §§ MBL)
– Enskilda arbetare undgår skadestånd om kollektivavtalsbundet fack står bakom åtgärden
– Obs! Olovliga stridsåtgärder är inte kriminella handlingar
Vid ovarslad stridsåtgärd
– Allmänt skadestånd och avgift för brott mot varselplikten (45, 54–55 och 62 a §§ MBL). Då kan facket men inte enskilda arbetare åläggas skadestånd/avgift
– Ingen varselplikt vid indrivningsblockad
– Obs! Varsel påverkar inte stridsåtgärdens lovlighet
Uppsägning och avsked på grund av olovlig stridsåtgärd
– Som utgångspunkt inte tillåtet enligt 7 och 18 §§ LAS
– I värsta fall tvångsutköp enligt 39 § LAS
Vid lovlig stridsåtgärd
– Vid lovliga fackliga stridsåtgärder kan arbetsköparen spela fult och göra samma motdrag som vid olovliga stridsåtgärder (se ovan)
– Alltid löneavdrag
– Kräva namn på fackets medlemmar (ingen plikt att lämna ut enligt 45 § MBL)
– Blockad- och strejkbryteri
– Lockout (2 kap. 14 § RF)
– Hävda brott mot ordningslagen (3 kap. 1 §)
– Hävda olaga intrång enligt brottsbalken (4 kap. 6 § andra stycket)
– Paragraf 32 – en ständig vapenarsenal (ingår i alla kollektivavtal)
– Informationskrig
Vid lovliga fackliga stridsåtgärder kan arbetsköparen spela fult och göra samma motdrag som vid olovliga stridsåtgärder.
Fler resurser
För att läsa om möjliga fackliga svar på arbetsköpares motdrag, se de länkade artiklarna.
Medlemmar i en LS av SAC får ytterligare vägledning genom att logga in på www.sac.se och gå till den arbetsrättsliga portalen. Medlemmar kan också ta del av Strategiutredningen där.
Rasmus Hästbacka
Jurist och facklig samordnare i SAC