Svensk lag tillåter att arbetare utför arbete som är föremål för stridsåtgärder, så kallat smittat arbete. Det kallas att agera strejk- eller blockadbrytare. Ett fackligt skällsord för det är ”svartfot”. Här används istället ordet brytare.
I bästa fall är solidariteten så pass stark och utbredd att ingen arbetare vill vara brytare. Men om fackföreningsrörelsen inte har lyckats skapa en sådan solidaritet, hur stoppar vi då brytare? Vi ska först bekanta oss med rätten att vägra vara brytare, rätten att stå neutral i fackliga konflikter. Det kallas neutralitetsrätt.
Neutralitetsrätt
Anställda har rätt att vägra utföra smittat arbete, både arbete som är föremål för fackliga stridsåtgärder och arbete som omfattas av lockout. Neutralitetsrätten är en allmän rättsgrundsats, vilket innebär att den gäller på hela arbetsmarknaden även om den inte är fastslagen i lag.
Rätten bekräftas i Arbetsdomstolens praxis (se domarna 1978 nr 160 och 2006 nr 10). Neutralitetsrätten finns också fastslagen i den statliga anställningsförordningen (14 §), Statliga huvudavtalet (7 kap. 8 §) och Kommunala huvudavtalet (26 §).
Anställda har inte bara neutralitetsrätt inom sin arbetsköpares verksamhet. Om en facklig konflikt pågår inom ett företag som anlitar andra företag för arbete, har anställda vid de andra företagen rätt att vägra utföra smittat arbete vid det första företaget. Det kan exempelvis vara bemanningsanställda som vägrar befatta sig med smittat arbete hos kundföretag eller anställda hos underentreprenörer som vägrar utföra smittat arbete styrt av huvudentreprenören.
Även arbetssökande har neutralitetsrätt. Arbetsförmedlingarna ska förhålla sig oberoende till fackliga konflikter och upplysa arbetssökande om konflikt pågår på en arbetsplats, enligt förordning om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten (21 §). Arbetssökande ska inte bli utan a-kassa för att de tackar nej till smittat arbete.
Neutralitetsrätten är individuell. Om en fackförening uppmanar sina medlemmar att vara neutrala, kan det räknas som stridsåtgärd. Då måste facket besluta och varsla om sympatiåtgärd för att undvika kollision med medbestämmandelagen (MBL) och lag om offentlig anställning (LOA).
Skyddsarbete
I undantagsfall får offentliga arbetsköpare använda regler om så kallat skyddsarbete för att beordra anställda att utföra smittat arbete. Dessa regler finns i ovan nämnda anställningsförordning och huvudavtal. Om arbetsköpare missbrukar eller överutnyttjar reglerna i huvudavtalen, kan fackföreningar som är part i avtalen yrka skadestånd för avtalsbrott.
Strejkvakter och brott mot ordningslagen
För att stoppa brytare organiserar fackföreningar blockad- eller strejkvakter. Medlemmarna turas om att vakta sin arbetsplats, informera allmänheten och förebygga brytare. Vakterna är dock skyldiga att släppa in brytare på arbetsplatsen. En spärrande kedja av strejkvakter krockar med ordningslagen och kan straffas med böter (se 3 kap. 1 och 22 §). Olika försök att fysiskt hindra brytare kan även kategoriseras som ofredande och egenmäktigt förfarande enligt brottsbalken (4 kap. 7 § och 8 kap. 8 §).
Illustration: Fanny Hökby
Sittstrejk och olaga intrång
Sittstrejk är en metod för att stoppa strejkbrytare. Det kan arbetsköpare kontra genom att beordra arbetarna att lämna arbetsplatsen och tillkalla polis. I sämsta fall blir arbetarna åtalade och dömda för olaga intrång, enligt brottsbalken (4 kap. 6 § andra stycket). Av lagtexten framgår att den som ”obehörigen tränger in eller stannar kvar i en byggnad eller ett fartyg, på en gårdsplan eller på en annan liknande plats döms för olaga intrång till böter eller fängelse i högst ett år”.
Arbetarna blir dock inte automatiskt dömda bara för att arbetsköparen har beordrat dem att lämna arbetsplatsen. Åklagaren måste kunna peka på omständigheter som gör arbetarnas agerande ”klart oacceptabelt” (se vidare domen i Högsta domstolen NJA 1983 s. 662).
Det är förmodligen lättare att hävda olaga intrång om arbetsköparen har beslutat och varslat om lockout. Om arbetare beordras lämna arbetsplatsen, utan varsel om lockout, har facket en grund för att yrka skadestånd för brott mot varselplikten (45 § MBL). Det innebär inte att lockouten är olovlig men skadeståndskrav gör det åtminstone svårare för arbetsköparen att härja fritt.
Skillnaden mellan civilrätt och straffrätt
Notera att även om en fackförening har beslutat och varslat om sittstrejk och spärrande vakter, och även om dessa handlingar är lovliga stridsåtgärder enligt MBL och LOA, så kan handlingarna bryta mot ordningslagen och brottsbalken. Då kategoriseras handlingarna som kriminella. Därför kan polis tillkallas och åklagare kan väcka åtal mot arbetarna. Arbetarnas handlingar kan alltså vara tillåtna enligt de civilrättsliga lagarna MBL och LOA, men förbjudna enligt straffrättsliga lagar.
Ta ut arbetsredskapen i solidaritetsstrejk
Om arbetare inte lyckas förebygga eller stoppa strejkbryteri kan en lämplig metod vara att ta ut arbetsredskapen i solidaritetsstrejk. Det kan exempelvis innebära att strejkande transportarbetare låter sina fordon stå och tar med sig nycklarna. I dagens IT-samhälle kan metoden innebära att anställda gör det omöjligt för strejkbrytare att logga in i kontorets datorer eller fabrikens robotpark.
Det förtjänar att upprepas: det bästa vi kan göra är att skapa en solidaritet som är så stark och utbredd att ingen arbetare vill vara brytare.
Rasmus Hästbacka
SAC:s Fackliga samordnare
Fler råd för att vinna fackliga strider:
Kategorin arbetsrätt
Organisering på arbetsplatser