Del 1 av 3: Floran av påtryckningar
Säg att du och dina arbetskamrater har enats kring krav på förändringar av arbetsplatsen, men ledningen säger nej. Vad gör ni då? Det finns en rik flora med påtryckningar: protestlistor, kollektiv uppvaktning av chefen, maskning med mera. Men vad innebär metoderna, vad tillåter lagen och vilka motdrag kan arbetsköparen göra?
Arbetsköpare:
Person, bolag, organisation eller myndighet som köper arbetskraft, alltså anställer personal. I SAC använder vi ordet arbetsköpare istället för arbetsgivare, eftersom de inte ger bort jobb av välvilja, utan köper arbetskraft som de är beroende av.
KOLLEKTIV STYRKA
När fackliga kamrater har bett mig förklara i en mening vad organisering innebär, så har jag sagt att organisering handlar om att kollegor utvecklar och använder sin kollektiva styrka på ett systematiskt sätt. Men vad menas med kollektiv styrka och vad innebär det att jobba systematiskt?
Kollektiv styrka kan beskrivas som förmågan att genomdriva krav trots arbetsköparens motstånd. Annorlunda uttryckt är styrka de anställdas förmåga att försvara och flytta fram sina positioner på bekostnad av motpartens makt och intressen. Att utöva den kollektiva styrkan är helt enkelt att rikta påtryckningar mot arbetsköparen.
JOBBA SYSTEMATISKT
Systematisk organisering innebär att anställda jobbar efter en genomtänkt plan och helst ligger steget före arbetsköparen. Det är alltså motsatsen till att bara reagera på arbetsköparens dumheter och bara hemfalla åt spontana protester.
Det är genom systematisk organisering som en liten grupp stridbara arbetskamrater kan växa till en majoritet av personalkollektivet. Det är också genom att jobba systematiskt som anställda kan gå från att vinna små strider kring blygsamma krav till att iscensätta slagkraftiga påtryckningar för tuffare krav.
Det främsta verktyget för att lyckas är samtalet, alltså att organisatörer snackar med alla arbetskamrater, är goda lyssnare och jämkar ihop olika viljor till en gemensam linje. På SAC:s kurs i organisering får alla intresserade medlemmar lära sig att jobba systematiskt genom samtal. Jag vill också rekommendera Organisatörens handbok från Federativs förlag.
Organisatörens handbok är den svenska översättningen av Labor Notes fram- gångsrika bok Secrets of a successful organizer. Utgiven av SAC:s bokförlag Federativs.
Det kan ta lång tid för ett personalkollektiv bara att sätta ord på vad som behöver förändras på jobbet. Att sedan framföra gemensamma krav kan falla platt om kollektivet inte har en beredskap för att pressa ledningen till eftergifter. På följande rader tänker jag därför titta närmare på just påtryckningar.
FLORAN AV PÅTRYCKNINGAR
För att få ordning på floran av påtryckningar brukar jag dela in dem i fyra olika typer: moraliskt, psykologiskt, ekonomiskt och juridiskt tryck. Den här indelningen har varit uppskattad på fackliga kurser och i artikeln Hitta alternativ till strejk (Arbetarens nätupplaga 77/2021) av mig och Kristian Falk. Jag tar mig friheten att planka från den artikeln här och lägger till exempel på påtryckningar. I Arbetaren belyste vi inte vad lagen tillåter, varför jag ska komplettera bilden på den punkten.
Moraliskt tryck
Att utöva ett moraliskt tryck innebär att personalen bearbetar chefernas vilja att göra rätt enligt chefernas egen moraluppfattning eller viljan att uppfattas som rättvisa i personalens ögon. Ett exempel är att ifrågasätta beslut på personalmötena. För att det ska bli något tryck krävs det givetvis att personalen talar samstämmigt mot ledningen.
En teknik som svenska syndikalister har utnyttjat är att se till att skriva minnesanteckningar på personalmöten. Till en början görs bara pliktskyldiga anteckningar. Men efter några möten tar sekreteraren initiativ till rådgivande omröstningar med handuppräckning. När det finns en tydlig majoritet i en fråga, kan sekreteraren fråga chefen: Tänker du köra över personalgruppen?
Ett syfte med det moraliska trycket kan vara att trycka till svinaktiga chefer och ge arbetskamrater upprättelse. Syndikalistiska brevbärare i Stockholm gav under många år ut en tidning som delades ut gratis på arbetsplatserna. Ett av inslagen i tidningen var att chefer som behandlat arbetare illa hängdes ut och nämndes vid namn. I tidningen uppmärksammades också om ledningen ljugit inför personalen och brutit givna löften.
På spårvägen i Göteborg har syndikalister delat ut fackliga varningar till chefer som har behandlat kollegor illa. Det är egentligen bara arbetsköpare som kan utfärda varningar med någon rättslig status. Men det hindrar inte att fackföreningen ändå ger en skriftlig varning till chefer och gör varningen tillgänglig för alla anställda.
Det moraliska trycket blir ett slags skamstraff för cheferna. Det händer givetvis att chefer inte bryr sig om att de uppfattas som orättvisa. Vissa har ingen skam i kroppen. Då biter inte det moraliska trycket, men kanske fungerar ett psykologiskt tryck.
Psykologiskt tryck
Det psykologiska trycket handlar om att trots allt skapa olägenheter för skamlösa chefer, att skapa en stress eller påfrestande situation för dem. I USA praktiseras en metod som kallas ”march on the boss”. Det innebär att en personalgrupp snackar ihop sig kring ett krav i en sakfråga och sedan överrumplar berörd chef, exempelvis genom att stövla in på kontoret. Syftet är att förmå chefen att acceptera kravet och meddela hur och när kravet kommer att infrias. Metoden lärs ut av IWW och Labor Notes.
En annan metod är att tillverka ”pins” eller klistermärken med raka budskap i sakfrågor som drivs på arbetsplatsen. Några tänkbara budskap är ”Anställ fler”, ”Högre OB-tilllägg”, ”Skrota stämpelklockan” och ”Installera ljuddämpande plattor”. Dessa kan bäras på arbetskläderna eller sättas på dörrarna till arbetsrummen (beroende på hur arbetsplatsen ser ut).
En annan variant av psykologiskt tryck är att alla anställda vänder ryggen mot ledningen när personalen har samlats till möte. Metoden har använts i USA när arbetsköpare har beslutat om någon försämring av verksamheten och personalen vet att mötet bara handlar om att nöta ner motståndet.
En annan metod är att slå in en kil mellan cheferna på arbetsköparsidan. Anställda kan försöka liera sig med chefer som är positiva till personalens krav mot negativa chefer. Personalen kan också uppvakta högre chefer för att förmå dem att pressa lägre chefer eller liera sig med lägre chefer mot högre.
Ytterligare en variant av psykologiskt tryck är att distansera sig från ledningen. Arbetarna låter cheferna förstå att de inte vill ha med cheferna att göra förrän de har tagit sitt förnuft till fånga. Några exempel är att arbetare byter bord i matsalen så fort en chef sätter sig hos dem, att bojkotta firmafesten och ordna julbord utan cheferna.
Ekonomiskt tryck
Ekonomiskt tryck innebär att personalen sänker arbetsköparens intäkter eller driver upp kostnaderna, men inte bara det. Det kan också innebära att arbetare kastar grus i ledningens maskineri, utsätter en chef för risken att avsättas uppifrån, utsätter arbetsköparen för risken att förlora en affärspartner eller att varumärket exponeras. Hur kan det gå till?
Ett exempel är metoden maskning, alltså att kollektivt sänka arbetstempot. Ett annat sätt att sänka tempot är metoden ”jobba efter regelboken” (även kallat obstruktion). Det innebär att anställda följer gällande regler på arbetsplatsen till punkt och pricka.
Ytterligare en metod kallas ibland ”facklig outsourcing”. Det innebär att anställda pressar sin arbetsköpare genom att bearbeta ett företag som har någon koppling till arbetsköparen. En lämplig situation kan vara när en facklig konflikt uppstår på ett städföretag som anlitas av andra företag. Ledningen för städföretaget kan bli pressad av ett fackligt varsel om att informera kundföretagen.
På städföretaget Perfect Maid i Göteborg har arbetarna med framgång testat facklig outsourcing. Kundföretagen informerades om arbetarnas undermåliga villkor och uppmanades att kritisera arbetsköparen. De kundföretag vars chefer inte uttalade stöd för arbetarna blev föremål för punktstrejker.
Kampen inne på en arbetsplats kan kompletteras med en mediastrategi. Det är ett sätt att exponera varumärket och även enskilda beslutsfattare. Ibland kan det vara så enkelt som att skicka ett utkast till pressmeddelande till högsta chefen. Jag har suttit i ett par förhandlingar om diskriminering i kommunal och statlig sektor. När de chefer vi mött varit omedgörliga, så har det ibland lossnat då chefernas chef har fått ett utkast till pressmeddelande.
En mediakampanj ska dock helst vara av större omfattning och noga förberedd. Det är viktigt att arbetarna förfogar över sina egna informationskanaler för att upplysa allmänheten. Det går givetvis att skicka pressmeddelanden till stora etablerade medier, men det bör inte vara den enda kanalen.
De mest kända formerna av ekonomisk påtryckning är strejker och blockader. Medan strejk vanligtvis innebär att personalen lägger ned allt arbete, så innebär blockad att anställda vägrar utföra vissa moment av arbetsprocessen eller att arbetsköparen förvägras ny arbetskraft. Det sistnämnda kallas nyanställningsblockad. Det är en vädjan om solidaritet till arbetssökande att inte ta jobb när konflikten pågår.
Ibland räcker det att hota med en stridsåtgärd. Norrköpings lokala samorganisation (LS) drev in löneskulder från en restaurangägare genom hot om att kalla till medlemsmöte om indrivningsblockad.
En metod som kallas ”god strejk” eller ”god blockad” har förekommit i tjänstesektorn. Det innebär att de anställda ger brukar- eller konsumentsidan en bättre eller billigare service på arbetsköparens bekostnad. Det kan exempelvis ske genom att personalen bara utför kundnära arbete och låter andra arbetsuppgifter ligga.
Juridiskt tryck
Det juridiska trycket kan bli aktuellt när arbetsköpare bryter mot lagar och avtal. Det juridiska trycket utövas under hotet om att gå till domstol eller på annat sätt gå via statsmakten, exempelvis begära inspektion från Arbetsmiljöverket. Det juridiska trycket är egentligen en kombination av moraliskt, psykologiskt och ekonomiskt tryck, med tillägget att man använder statsmakten (eller hotar med att göra det).
Det juridiska trycket utövas främst genom civilrättsliga kanaler. Fackföreningen begär då förhandling i en rättstvist med stöd av paragraf 10 i medbestämmandelagen (tvisteförhandling). Fackföreningen kräver att en viss regel ska följas under hot om skadestånd och ytterst stämning till Arbetsdomstolen (eller ibland tingsrätt). Ett generellt råd är dock att försöka undvika domstol och istället lösa tvister i förhandling. Det juridiska trycket bör också kombineras med andra typer av påtryckningar.
Utöver de nämnda påtryckningarna har skyddsombud en värdefull verktygslåda. Skyddsombud kan exempelvis kräva att arbetsköpare undersöker och åtgärdar brister i arbetsmiljön, genom en så kallad 6:6a-anmälan. Skyddsombud har rätt att stoppa arbete som innebär omedelbar och allvarlig fara för liv eller hälsa.
I artikelseriens andra del tar jag upp vilka påtryckningar lagen tillåter och under vilka omständigheter.
Rasmus Hästbacka
Facklig samordnare
Illustrationer av Iso Lindh