Tips från juristerna
I svenska kollektivavtal görs vanligtvis en skillnad mellan mertid och övertid. Mertid är den tid som deltidsanställda jobbar utöver vad som står i deras anställningsavtal. Övertid är den tid som heltidsanställda jobbar utöver heltid.
Svenska kollektivavtal brukar också fastslå en lägre ersättning för mertid än övertid. Detta utnyttjar många arbetsköpare givetvis på så vis att de beordrar billiga deltidare att jobba extra istället för dyra heltidare.
I årets pågående avtalsrörelse har det träffats några kollektivavtal som fastslår att deltidsanställda ska få samma övertidsersättning som heltidsanställda. Några exempel är kollektivavtal för facken inom industrin och kollektivavtal träffade av LO-förbundet SEKO.
Hur blir det då för anställda under kollektivavtal som inte innehåller denna likabehandling av deltidare och heltidare?
Det går att argumentera för att saken redan är avgjord genom EU-domstolens tillämpning av regler till skydd för deltidare.
Förra året kom två domar där EU-domstolen1 konstaterade att lägre mertidsersättning än heltidsersättning är otillåten diskriminering av deltidare. Domstolen stödde sig här på EU:s deltidsdirektiv 97/81. Detta direktiv har genomförts i Sverige genom lag om förbud mot diskriminering av den som arbetar deltid och den som har en tidsbegränsad anställning. När svensk lag tillämpas ska EU-domstolens avgöranden följas.
Arbetsköparen blir också skyldig de anställda allmänt skadestånd för brott mot den nämnda lagen
Konsekvensen av nämnda domar borde bli att svenska deltidare har rätt till övertidsersättningen i gällande kollektivavtal, oavsett om kollektivavtalen fastslår likabehandling eller inte. En arbetsköpare som fortsätter betala den lägre mertidsersättningen blir således skyldig de anställda pengar. Arbetsköparen blir också skyldig de anställda allmänt skadestånd för brott mot den nämnda lagen.
Du som vill läsa mer om domarna rekommenderas varmt att läsa en gratis artikel på hemsidan för tidskriften Lag & Avtal med rubriken ”Kollektivavtal om deltid kan strida mot EU-rätten”.
Rasmus Hästbacka
Alice Blomdahl
Frederick Batzler och
John Nordmark i
SAC:s rättskommitté
- Domarna C-184/22 och C-185/22 IK och CM mot KfH Kuratorium für Dialyse und Nierentransplantation eV. Dokument finns på denna länk. ↩︎
Klicka här för att läsa mer om arbetsrätt här!
