Tips från juristerna
Rätten att förhandla enligt medbestämmandelagen (MBL) är en kollektiv rättighet. Det innebär att fackföreningar men inte enskilda anställda har förhandlingsrätt. En skriftlig begäran om förhandling kallas förhandlingsframställan (eller förhandlingsframställning).
Fackföreningar kan driva tre olika typer av förhandlingar: tvisteförhandling, intresseförhandling och medbestämmandeförhandling. Här följer information om de tre typerna och tips på hur syndikalistiska förhandlare kan skriva förhandlingsframställan.
Alla tips är en förkortad version av mallar som finns i SAC:s arbetsrättsliga portal.
Tvisteförhandling
I tvisteförhandlingar är fackföreningen och arbetsköparen oeniga om hur en regel ska tolkas eller tillämpas. Det finns ett juridiskt facit för vem som har rätt till vad och vem som är skyldig att göra vad. Därför kan tvisteförhandlingar som avslutas i oenighet föras vidare till domstol. Fackföreningar begär tvisteförhandling enligt 10 § MBL angående brott mot lag eller avtal och yrkar skadestånd för brottet
Exempel:
En medlem i en lokal samorganisation (LS) har slutat hos en arbetsköpare som inte vill betala ut semesterersättning. En förhandlingsframställan kan förslagsvis skrivas på följande sätt.
Grönköpings LS begär härmed tvisteförhandling enligt 10 § MBL för vår medlem N.N. beträffande brott mot 28 § semesterlagen. Vi kräver att semesterersättningen på X kronor betalas ut senast datum Y och yrkar skadestånd till vår medlem, enligt 32 § semesterlagen. Skadeståndsbeloppet kommer att preciseras i förhandlingen. Nås ingen tillfredsställande överenskommelse i förhandlingen, avser LS att driva kraven vidare i domstol. Vi erinrar om att fackliga organisationer får vidta indrivningsblockad för att driva in lön eller annan ersättning för utfört arbete (enligt 41 § tredje stycket MBL).
För Grönköpings LS
Kontaktperson
Intresseförhandling
I en intresseförhandling står parternas intressen mot varandra, men parterna tvistar inte om hur regler ska tolkas eller tillämpas. Därför finns inget juridiskt facit och förhandlingen kan inte föras vidare till domstol. Både tvisteförhandlingar och intresseförhandlingar påkallas med stöd av 10 § MBL.
Exempel:
En syndikalistisk driftsektion på en butik vill förhandla upp OB- och övertidsersättningen. Alla anställda tycker att dessa tillägg är skamligt låga och sektionen bedömer att den kan pressa arbetsköparen till eftergifter.
En förhandlingsframställan kan skrivas på följande sätt.
Sektionen vid arbetsplats X påkallar härmed förhandling enligt 10 § MBL beträffande rådande OB- och övertidsersättning. Vi kräver att tilläggen dubblas för samtliga anställda. Vi erinrar om tidsfristen i 16 § MBL.
Medbestämmandeförhandling
Dessa förhandlingar rör frågor där arbetsköparen har rätt att ta enväldiga beslut till exempel gällande omorganiseringar och omplaceringar. Sådana förhandlingar sker med stöd av 11–14 §§ MBL eller med stöd av kollektivavtal. Dessa förhandlingar kan inte föras vidare till domstol.
Medbestämmandeförhandling enligt 11–12 MBL omfattar fackföreningar och arbetsköpare som har ingått kollektivavtal med varandra. 13 § MBL omfattar fackföreningar utan kollektivavtal.
Om ett beslut ska fattas som handlar om en viktigare förändring av verksamheten eller anställdas villkor (11 § MBL) har arbetsköparen en plikt att begära medbestämmandeförhandling.
I mindre viktiga frågor kan en fackförening med kollektivavtal begära förhandling enligt 12 §. Genom att 13 § hänvisar till 11-12 §§ MBL blir de sistnämnda två paragraferna tillämpliga när en fråga särskilt angår medlemmar i fack utan kollektivavtal.
Se vidare SAC:s arbetsrättsliga portal för exempel på hur begäran om medbestämmandeförhandling kan skrivas.
SAC:s rättskommitté (RK):
Rasmus Hästbacka
Alice Blomdahl
Frederick Batzler
John Nordmark
Läs också Förhandlingsrätt och stridsrätt för nybörjare