Samlas för gemenskap, utbildning och kamp
Stockholms byggsyndikat är arbetare födda i Sverige, EU-migranter, arbetskraftsinvandrare från länder utanför EU och papperslösa. De är medlemmar i Stockholms och Solnas lokala samorganisationer (LS) och kallar sig Solidariska byggare. Målet är att skapa värdiga villkor för alla byggnadsarbetare i Stockholm. Den sista dagen i oktober samlades ett tjugotal personer för det fjärde medlemsmötet med Solidariska byggare. Syndikalistens redaktör var med.
Medlemsmötets ordförande är Emil Boss, förhandlingssekreterare i Stockholms lokala samorganisation (LS). Åtta av mötesdeltagarna är med för första gången och Emil presenterar sig själv och tolkarna. David Garriga, migrantorganisatör i Stockholm tolkar till spanska och Pelle Sunvisson tolkar till ryska. Pelle och David är också med som förhandlingsstöd i byggsyndikatet, tillsammans med Emil. Alla i rummet presenterar sig med namn och yrke. Det är en spridning inom byggområdet med bland annat målare, snickare, demontörer och personer som bygger gipsväggar.
INGEN KARENS FÖR FACKLIGT STÖD
Stockholms LS tar sig an ärenden direkt, utan att medlemmen ska ha varit med en viss tid.
– Vi har inte så mycket resurser men vi gör ett försök, säger Emil till deltagarna.
För mig berättar han att det blir en balansgång, det finns en gräns för hur många ärenden det går att hantera.
– Det är en väldigt arbetsam metod, men vi får erfarenhet och kunskap och blir ett bättre fack. Det går bättre nu att hjälpa byggarbetare än när vi började, förklarar Emil.
Detta sätt att arbeta med fackliga ärenden prövas nu fram till årsskiftet, tidigare var det två månaders karens som gällde.
– Det som skiljer oss från andra, är att vi kämpar för medlemmars rättigheter tillbaka i tiden också. Om du inte fått lön på fem år så ska vi kräva den lönen, säger Emil och jämför med Byggnads som bara tar sig an framtida ärenden.
Emil berättar för mötesdeltagarna om svårigheten med att behandla fall som skett en tid tillbaka.
– Sprid gärna ordet så att fler förstår vikten av att vara med i facket nu! uppmanar han. Stockholms LS försöker lära ut att facket inte är något du ska dra i när problemen uppstår.
– Det är en gemenskap där du kan lära dig saker och sedan ta tag i saker själv på jobbet, säger Emil.
FRAMGÅNGAR
Sedan förra medlemsmötet, för två veckor sedan, har sex ärenden avslutats. Den största delen handlar om utebliven lön där statlig lönegaranti delas ut i två av fallen, efter konkurs, andra får lönen utbetald av byggfirman. Ett fall handlade om ersättning för resekort på nära 6000 kronor. Emil visar vilka företag som syndikatet ligger i förhandling med just nu, och läser upp dem högt för att de enklare ska memoreras.
En annan punkt i mötet är säkerhet.
– Det vi måste stoppa är att vissa arbetare har det sämre än andra. Vi bryr oss inte om migrationsstatus. Vi välkomnar alla, börjar Emil.
Papperslösa arbetare är extra utsatta. Emil uppmanar byggarbetarna att vara försiktiga och inte prata om migrationsstatus i stora grupper med andra.
– Vi har gemensamma intressen men alla känner inte varandra, förklarar han.
Den 20 oktober greps en medlem i byggsyndikatet av polis när han skulle få ett arbete med ordentliga kollektivavtalsenliga villkor och arbetstillstånd.
– Det är en tragedi. Det är så otroligt missriktat, säger Emil.
På syndikatets Facebooksida finns att läsa att det var en riktad razzia som måste ha kostat hundratusentals kronor i löner och logistik. Skattemedel användes för att jaga en ensam snickare som flera gånger blivit lurad och exploaterad av kriminella bolag.
– Vi har polisanmält 10-15 gånger. Att jaga arbetare finns det resurser till, fortsätter Emil. Polisanmälningarna som gjorts av Stockholms LS har handlat om arbetare som lämnats utan mat och pengar i obygden, lurats att bygga hus gratis och hotats av firmaägare.
UTBILDNING I ARBETSRÄTT
Det har utlovats en kort utbildning om lagar och regler vid varje medlemsmöte. Förra mötet tog upp byggbolagens ansvar, nu handlar det om arbetare. Emil berättar om ett vanligt scenario, att på byggarbetsplatser tas det in arbetslag som inte får några anställningsavtal på papper.
– Ni kan ha blivit rekryterade av en privatperson. Det kan vara en kompis, någon från Svenska palmen* eller någon annan arbetsköpare, säger Emil.
*Svenska palmen är en webbplats för ryskspråkiga i Sverige, där bland annat jobb utannonseras.
Byggfirman kan hävda att de inte har ansvaret, att det är ”mellanhanden” som ska se till att arbetarna får det som utlovats. Emil fortsätter:
– Om det inte finns anställningsavtal men det är bevisat att du har arbetat då säger lagen att du är anställd. Det finns alltid någon som formellt är arbetsköparen. Den som samlar in arbetskraften och fördelar lönen är arbetsköpare.
Han lägger till att alla rättigheter som har med lön att göra gäller oavsett om det betalas skatt eller inte, och uppmanar alla:
– Låt inte arbetsköparen göra er till mellanhand!
Facket, polisen och arbetsmiljöverket ser mellanhanden som ansvarig. Arbetsköpare skjuter ibland från sig ansvaret genom att be arbetare att skaffa fler arbetare.
UNDERVISNING I SVENSKA
I våras ordnade Stockholms LS ett diskussionsmöte för byggarbetare där medlemmarna fick säga vad de önskar att byggsyndikat ska göra.
– Alla sa ”vi måste ha svenskaundervisning, och det måste vara på söndagar”, för många jobbar sex dagar i veckan, säger Emil. Varannan söndag sedan starten, i mitten av september, har det varit mycket aktivitet i byggsyndikatet. Styrelsemötet, följs av medlemsmöte och dagens sista aktivitet är svenskakurser.
När denna söndags medlemsmöte är avslutat följer en spansktalande grupp med Fredrika Sidén Cruz och Agnes Lansrot, som visade intresse för att hålla i svenskaundervisningen när frågan dök upp till medlemmar i Stockholms LS. Den rysktalande gruppen stannar kvar tillsammans med Pelle Sunvisson som ska lära dem svenska. Jag får en pratstund med Emil om hur det hela drog igång.
– I början av 2020 startade vi ett projekt om den förslummade arbetsmarknaden med informationsfilmer på tretton språk. Vi började med öppet hus där alla kunde ställa frågor. Majoriteten var från byggbranschen, det blev tydligare och tydligare med tiden. 70 procent av dem som har velat ha kontakt med oss sedan dess är inom byggbranschen, berättar Emil.
Stockholms LS försöker hjälpa så många som möjligt. Efter en tid med öppet hus kom det så många så de blev försiktiga med att skicka ut filmer, eftersom det var de som lockade dit många arbetare.
– När vi fick 100 medlemmar som arbetar inom bygg så kände vi att det var läge att starta ett syndikat. De flesta är nya medlemmar sedan 2020. Nu är det 130 medlemmar i syndikatet, enligt Emil.
Har du tips till LS i andra delar av landet, som inte har nått ut till byggarbetare?
– Skaffa någon som pratar ryska eller spanska! Skicka ut filmer på Facebook! Ta er an ett ärende och prova hur det känns. Det är inget problem att värva medlemmar om ni når ut till byggnadsarbetare, tipsar Emil och fortsätter:
– Gå ut i sociala medier och sök efter folk som vill tolka. Ni kan behöva lägga pengar på reklam och arvodera tolkar med det kan det vara värt.
Sex frågor till Roman och Viktor
– rysktalande byggarbetare från Ukraina
Vad jobbar du med?
Roman:
– Jag skruvar upp gipsväggar.
Viktor:
– Jag är specialist på trä, jobbar med sådant som har med trä att göra.
Vad jobbade du med i ditt hemland?
Roman:
– Jag hade samma arbete i Ukraina.
Viktor:
– Det är svårt att säga vad jag jobbade med, jag har inte jobbat i Ukraina på 15 år. Jag har varit olika länder och jobbat. Det senaste jobbet jag hade i mitt hemland var som vakt ett tag efter att jag gjort lumpen.
Varför kom du hit till Sverige för att jobba?
Roman:
– I Ukraina har många arbetsplatser lagts ned på grund av pandemin. Lönerna är också högre här i Sverige.
Viktor:
– Sverige är ett av de mest utvecklade och fria länderna, det är mer utvecklat än de baltiska länderna och Polen, det är en av anledningarna. Jag vill vara där det är så bra som möjligt.
Vad är bra med i byggsyndikatet?
Roman:
– Först kom jag hit för svenskakurserna, sen visade det sig att facket var allt jag behövde. Det var en lyckosam slump.
Viktor:
– Jag arbetade en period i Danmark och hade bra erfarenhet av facket där. Det finns en skillnad mellan mig och en del andra här, jag är en av få som gått med i facket utan att ha egna problem först, jag har förstått det som att jag måste vara med i facket först innan jag kan få stöd. Det är alltid bra att vara med i facket som en preventiv åtgärd. Vi får bra information om vilka rättigheter vi har på arbetet.
Hur har du det på jobbet nu?
Roman:
– Jag var nöjd förut, men sen kom jag hit och förstod att det inte var så bra som det skulle kunna vara. Genom kontakter här har jag förstått att det går att förändra till det bättre, att jag har mer rättigheter.
Viktor:
– Allt är superbra.
Vad vill du förändra?
Roman:
– För mig är det viktigt med frågan hur man blir laglig här i Sverige. Jag letar efter vägar att få uppehållstillstånd. Det vore bra för både mig och Sverige att jag får arbetstillstånd, jag förstår inte varför det ska vara så svårt.
Viktor:
– För oss medborgare i det som kallas tredje land, som inte är med i EU, finns det verkligen problem kring hur vi ska få uppehållstillstånd och arbetstillstånd i Sverige. Jag är på väg att få dokumenten, men det är ändå osäkert. Det är inte självklart hur myndigheter kommer agera. Processen är längre än i andra länder; du kan få ett jobb, papper i ordning och sen bli offentligt anställd. Våra rättigheter på jobbet är sekundära om vi inte kan bli officiellt anställda. Det är svårt att ställa krav när det inte finns arbetstillstånd.
Text & foto:
Solveig Betnér
Informationsorganisatör