Utbildning i bättre arbetsmiljö

SAC:s utbildning i bättre arbetsmiljö lägger extra fokus på hur du organiserar din arbetsplats, hur du får med dig kollegorna i arbetet för att få det bättre på jobbet. Tolv deltagare från sex olika lokala samorganisationer är med på kursen som förkortas BAM. Genomgångar av kursledarna Per Feiff och Rasmus Hästbacka varvas med grupparbeten, frågor och diskussioner mellan deltagare.

Syndikalisten är med under dag två. Den börjar med att Per, vår studieorganisatör (SO), repeterar en del om SAM, systematiskt arbetsmiljöarbete.
– Det är en av de viktigaste delarna i arbetsmiljöarbetet, inleder han.
I kursens kompendium finns den AFS (Arbetsmiljöverkets föreskrifter), som visar vilka grundläggande skyldigheter arbetsköparen har när det kommer till att arbeta systematiskt med arbetsmiljön.

En deltagare berättar om en erfarenhet av att vara skyddsombud. Hen har inte fått till en rutin för hur olika saker i arbetsmiljön ska anmälas av medarbetarna.
– Ska det tas upp på APT, eller ska de få mejla till mig när som helst?
En annan deltagare har en rutin för det:
– Jag brukar tipsa om vart de kan vända sig istället för till mig, så att de blir inkluderade i själva arbetet.

Riskbedömning är nästa punkt på schemat. Per presenterar metoder för riskbedömning; att det finns tabeller som anger siffror på risker beroende på hur låg eller hög risk det handlar om och att metoderna skiljer sig åt beroende på om det handlar om fysisk eller organisatorisk och social arbetsmiljö.
– Hur kan riskbedömningen sättas i rutin? undrar en kursdeltagare. Ett annat skyddsombud berättar hur de går tillväga där hen jobbar:

– Vi har riskanalyser som vi prickar av. Att det ska finnas utrustning, att vi inte diskriminerar, alltså alla punkter i lagen och så kollar vi alla arbetare; ”du har skor”, ”du har hjälm”, och så vidare. Det är ett dokument som huvudskyddombudet, chefen och arbetsledaren läser. Och det gör vi regelbundet men det tar max fem minuter. Ni kommer att komma fram till de grejerna när ni kommit igång.

På kursen finns både vana skyddsombud och de som är helt nya och många erfarenheter delas. Rasmus, SAC:s fackliga samordnare (FS) återkopplar också.
– Om inte rutinerna hinns med har chefen brutit mot arbetsmiljölagstiftningen.

ORGANISERING

I SAC kan vi organisera oss tillsammans genom driftsektioner, syndikat, tvärfackligt samarbete, genom skyddsombudsrollen eller i den lokala samorganisationen (LS), upplyser Per. Nu berättar han också hur SAM-hjulet och vårt egna organiseringshjul kan användas parallellt. Organisering sker redan på de flesta arbetsplatser genom de grupper vi formar, till exempel de som äter lunch tillsammans eller röker ihop men det finns också den mer formella grupperingen i form av hierarkier, arbetslag och avdelningar med mera.

– Det bästa är att närma oss personer som är respektabla, i förlängningen kan det skapa kontakter i hela gruppen i stort säger Per. Han menar att vi ska börja med att försöka nå ut till nyckelpersoner, dem som medarbetarna ofta lyssnar på.

En deltagare berättar att det finns en person på arbetsplatsen som har inflytande över andra, men som är emot formell organisering.
– I min situation är det så att en del arbetskamrater tycker att det är bra att chefen inte bryr sig för då kan de göra vad de vill.
Per tycker att deltagaren ska ta stöd av andra kollegor och hitta lösningar tillsammans med dem.
– Ni kanske kan hitta en sak som ni tycker lika om och kan börja samarbeta kring, säger en annan deltagare.

Bland deltagarna i årets BAM-kurs är kommunikationen på arbetsplatsen återkommande, att det är något som måste förbättras i arbetsmiljön.

– Vi har problem med dålig information och passiv aggressivitet, från chefer till oss. Det skapas en kultur där det söks efter syndabockar, det ska letas fel istället för att hitta lösningar. Vi har skrivit ett brev kring detta som vi ska läsa upp på ett möte. Och vi har diskuterat om det går att vinna på grund av ledningens stil, berättar en person som är skyddsombud.

Ett förslag dyker upp:
– Det påverkar ju er arbetsmiljö jättemycket. Gör en enkät så kan ni visa hur det får arbetarna att må.
Flera förslag kommer fram och Per lyfter vikten av att bygga kollektivet:
– Det viktigaste är att det ska göras något som får sammanhållningen att bli starkare, säger han och pekar på en illustrerad piltavla. Piltavlan ska symbolisera vårt mål, att vi ska sikta mot mitten, mot den drivande kärnan. Långt ut finns de som är passiva i sitt förhållande till facket och allra längst ut finns de som är mest fientliga.
– Slösa inte tid på de som är fientliga, menar Per.

Studieorganisatören pekar mot organiseringshjulets del som handlar om att bedöma vilken fråga som kollegorna ska börja med att samlas kring och hur de ska gå tillväga. Protestlistor tas upp som exempel och Per förklarar att det handlar om att samla in namnunderskrifter på något som arbetarna kräver. Det gäller att börja med något mindre och sedan trappa upp när det känns lägligt. Den sista delen i kursens organiseringsdel tar upp utvärderingen, den del som kan vara bra att ha med sig hela tiden. Per ger exempel på vad en utvärdering kan komma fram till:

– Vi valde rätt nyckelpersoner men kollektivet var inte redo för det vi försökte göra.

GRUPPARBETE

I kurskompendiet finns en text som beskriver situationen från en arbetsplats i form av ett LSS-boende. Där är läget akut; allvarliga skador till följd av fysiskt våld är mycket vanliga. Kursen är uppdelad i tre grupper och varje grupp får till uppgift att läsa detaljerna kring exemplet, prata om risker, föreslå åtgärder och hur åtgärderna kan följas upp.

Finns det risk för att det blir färre rapporter om allvarliga händelser när de negativa situationerna uppstår allt oftare? Sjukskrivningar och uppsägningar nämns som risker och det behöver undersökas om det har dokumenterats att personalen mår dåligt och har blivit utsatta för våld. Åtgärder som grupperna nämner är till exempel att utse skyddsombud om ett sådant inte finns, att sätta in alarm, att gå skyddsronder och att göra ett skyddsstopp, en så kallad 6 6:a-anmälan. När du arbetar med människor finns det dock begränsningar för att sätta in skyddstopp, upplyser en av deltagarna.

Rasmus upplyser om att det går att begränsa en sådan åtgärd för att anpassa den till arbetsplatsen.
– Det kan anpassas till att exempelvis gälla visa tider eller vissa arbetsredskap, säger han och tillägger möjligheten att lägga ensamarbete i blockad, att försöka tvinga till sig dubbelbemanning.

Arbetsköparen har alltid ansvar för arbetsmiljön och en möjlighet kan vara polisanmälan om chefen begått arbetsmiljöbrott. Det diskuteras om det i annat fall är brukaren som misshandlat vårdpersonal som ska anmälas.

HANDLINGSPLAN

Deltagarna får till uppgift att formulera hur en handlingsplan skulle kunna se ut på deras arbetsplatser utifrån riskerna som finns där. En deltagare jobbar inom SFI och nämner rasism som ett stort problem:
– Vi har många modersmålslärare som blir behandlade olika. Det är olika vilka som blir lyssnade på och så vidare. Det går inte att göra något år det om det inte anmäls. Det är en akut risk. Det är ett jättestort arbetsmiljöproblem.

Deltagaren nämner att en handlingsplan med samtal och utbildning kan vara en väg, men frågar sig hur det ska det genomföras. En arbetare har ett jobb där kollegor tillsammans utför scenarbete på olika platser.
– När det förekommit rasism så har vi gått ifrån arbetsplatsen och sagt att ”vi följer arbetsmiljölagen”, berättar kursdeltagaren.

Inom hemtjänsten i Göteborg får de anställda en viss tid att gå mellan omsorgstagarna, så kallad minutstyrning. Många blir sjuka av stress, det är svårt att hinna gå på toaletten, cyklar går sönder…
– Jag kan fortsätta i all evighet så jag sätter stopp där! berättar en deltagare som arbetar i Göteborgs hemtjänst.

Organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA) tar upp frågor som handlar om stress, konflikter, trygghet och annat som har med den psykiska hälsan att göra. Per upplyser om att arbetarna ska vara med och sätta mål för den delen.

– Resurserna ska anpassas efter kraven. Inte tvärtom, tillägger han.
Per poängterar också att stress och hög arbetsbelastning blir ohälsosamt om det håller på en längre period. Här flikar Rasmus in att ungefär 700 personer dör av stress varje år i Sverige enligt Arbetsmiljöverket.

ANPASSNING OCH REHAB

Han går sedan över till arbetsmiljölagens delar som handlar om arbetsanpassning och rehabilitering. Lagen säger inte direkt vad arbetsköparen ska göra gällande just detta. – Försök ge alla förslag på åtgärder som ni har argument för och framstår som vettiga. Backa upp det med att fråga olika experter, uppmanar Rasmus.

Arbetsköparen kan komma med motargument. Om argumenten är orimliga kan skyddsombudet göra en 6:6a-anmälan.

6:6A-ANMÄLAN
Medför att arbetsköparen måste utreda och åtgärda brister i arbetsmiljön. Beteckningen 6:6a syftar på paragraf 6a i kapitel 6 i arbetsmiljölagen (AML). Kallas också hänvändelserätt. När en anmälan enligt denna paragraf görs är det bra att kunna hänvisa till föreskrifter, så kallade AFS:er, t.ex. ”åtgärda bullret enligt denna paragraf i AFS”. En anmälan enligt paragraf 19 a i arbetstidslagen(ATL) innebär också att arbetsköparen måste utreda och åtgärda brister i arbetsmiljön, men är kopplad till arbetstid. Om arbetsköparen ignorerar skyddsombudets anmälan, kan ombudet begära att Arbetsmiljöverket gör
en inspektion och beordrar arbetsköparen att förbättra arbetsmiljön.

– Om jag säger till arbetsköparen att min arbetskamrat behöver anpassning får jag vara med på mötet då angående det? frågar en deltagare.
Rasmus svarar att skyddsombudet får vara med på alla möten med arbetare som handlar om arbetsmiljö.

Angående pauser på arbetet så berättar Rasmus om arbetsplatsen MediCarrier där arbetare var tvungna att rapportera till en chef när de gick på toaletten (om inte en arbetsledare var i närheten). Det bemöttes med att de ringde till vd:n när de skulle gå på toa.

Rasmus fortsätter att prata utifrån artiklarna Hur tvingar vi chefen att följa arbetsmiljölagen och När skyddsombuden agerar.

Solveig Betnér
Informationsorganisatör i SAC

Läs mer om skyddsombud och BAM-utbildningen