Syndikalistens frågelåda – denna gång endast i webbtidningen
En förhandling om omplacering
Linköpings lokala samorganisation (LS) av SAC begärde nyligen förhandling med Linköpings kommun, enligt 10 § medbestämmandelagen (MBL). Arbetsköparsidan har motsvarande förhandlingsplikt enligt 15 § MBL. Kommunen hade beslutat att omplacera en LS-medlem som ett led i en större omorganisering. Linköpings LS ifrågasatte inte omorganiseringen men krävde att arbetsköparen skulle senarelägga omplaceringen (för att det skulle passa bättre med medlemmens stundande föräldraledighet).
Kommunens företrädare kom till möte och vidhöll att omplaceringen skulle ske som planerat utan att motivera sin ståndpunkt. Kommunen hävdade också att ingen förhandlingsplikt förelåg eftersom arbetsköparen har rätt att leda och fördela arbetet.
Tvisteförhandling om brott mot MBL
Linköpings LS betraktade detta som förhandlingsvägran och begärde därför tvisteförhandling för brott mot MBL. Jag var rådgivare åt LS-förhandlarna och deltog i denna andra förhandling. Kommunen hävdade igen att ingen förhandlingsplikt förelåg eftersom arbetsköparen har rätt att leda och fördela arbetet. Jag försökte pedagogiskt förklara att förhandlingsplikt visst föreligger och att motparten försummat detta, men motparten var orubblig.
Vad motparten inte visste var att LS-förhandlarna hade spelat in mötena
När protokoll skulle skrivas var det tydligt att ett ljus ändå hade gått upp för motparten. I förslagen till skrivningar försökte motparten skriva om historien, vad som skett och sagts vid de två förhandlingstillfällena. Vad motparten inte visste var att LS-förhandlarna hade spelat in mötena. Vi skrev därför ett ärligt protokoll med hänvisning till ljudfilen, vilket motparten accepterade.
Vad innebär förhandlingsplikten?
Vad innebär då förhandlingsplikten, vilket brott begick kommunen och hur kan LS driva detta vidare?
Om vi tittar på lagtexten så omfattar förhandlingsrätten i 10 § MBL ”fråga rörande förhållande mellan arbetsgivaren och sådan medlem i organisationen, som är eller har varit arbetstagare hos arbetsgivaren”. Detta förhållande är en väldigt vidsträckt ram. Det framgår av propositionen som föregick MBL (år 75/76:105, sida 226). I propositionen kan vi läsa att detta förhållande omfattar:
– anställnings ingående och upphörande
– anställningsvillkor
– arbetsledning
– företagsledning
– förhållandet mellan de kollektiva parterna.
Alltså omfattas även omplacering av en medlem. Propositionens skrivningar återges i arbetsrättsliga grundböcker. I exempelvis boken Arbetsrätt av Mats Glavå kan vi läsa att ”De ämnen som kan bli föremål för förhandling enligt 10 § är vidast tänkbara” (se sida 153). I boken Arbetsrätten av Tore Sigeman kan vi läsa att uttrycket ”förhållandet mellan arbetstagare och arbetsgivare” inte bara täcker anställningsvillkor utan också den fackliga sidans inflytande över arbetsledning och företagsledning i vidsträckt bemärkelse (se sida 75).
Två rätt men ett fel
Linköpings kommun hade två rätt men ett fel i mötet med LS. Kommunen tjatade om att 10 § MBL omfattar det som kallas avtalsförhandlingar och tvisteförhandlingar. Avtalsförhandlingar rör förslag till nya kollektivavtal medan tvisteförhandlingar blir aktuella när parterna är oeniga om hur en regel ska tolkas eller tillämpas.
Vad Linköpings kommun inte förstod är att 10 § MBL även omfattar arbetsledningsfrågor, inklusive omplaceringar. Okunskapen är begriplig. Vår fackförening är ganska ensam om att använda 10 § MBL för att påverka arbetsledningsfrågor. Andra fackföreningar brukar använda så kallade medbestämmandeförhandlingar, enligt 11 och 12 §§ MBL. Dessa paragrafer förutsätter att facket är part i kollektivavtal. Kollektivavtal som träder istället för 11-12 §§ MBL kallas medbestämmandeavtal eller samverksansavtal.
Nuförtiden är syndikalister sällan part i kollektivavtal men vi kan alltid begära förhandling enligt 10 § MBL om i stort sett vad som helst.
Saklig överläggning
Nuförtiden är syndikalister sällan part i kollektivavtal men vi kan alltid begära förhandling enligt 10 § MBL om i stort sett vad som helst. Motparten har visserligen ingen skyldighet att acceptera våra krav men ska (enligt 15 § MBL) delta i en saklig överläggning. I Arbetsdomstolens dom år 1940 nr 77 kan vi läsa att arbetsköparen ska ”bidra till att föra förhandlingen framåt genom att klart angiva och motivera sin ståndpunkt i sak.”
Det krävs ingen utförlig motivering, enligt 15 §, och arbetsköparen verkar inte vara skyldig att svara på följdfrågor om motivering är osannolik. Om inget annat så är förhandlingar i alla fall en kanal för information. I förhandlingsplikten ingår nämligen en informationsplikt. Arbetsdomstolen har fastslagit att en naturlig inledning på förhandlingar är att arbetsköparen ger information som rör förhandlingsfrågan. Det framgår av domen år 1979 nr 149.
I skrivande stund överväger Linköpings LS om de ska stämma kommunen för förhandlingsvägran och kräva 60 000 kronor i skadestånd.
Rasmus Hästbacka
SAC:s fackliga samordnare
