Som svar på utökad fredsplikt i medbestämmandelagen, gjorde SAC:s rättskommitté en strategiutredning. SAC:s fackliga samordnare summerar vad som har hänt sedan 2019.
Mellan åren 1928 och 2019 hade vi ganska enkla regler om stridsåtgärder och fredsplikt i Sverige. Det fanns två huvudregler att förhålla sig till. Den första regeln gällde fackföreningar och arbetsköpare som inte hade kollektivavtal med varandra. I en sådan avtalslös relation rådde fri stridsrätt. Parterna var fria att ta till stridsåtgärder för nästan vilka krav som helst, enligt den svenska regeringsformen (kapitel 2, paragraf 14).
Den andra huvudregeln gällde fack och arbetsköpare som var bundna av kollektivavtal. Då rådde fredsplikt för parterna, alltså förbud mot stridsåtgärder, enligt paragraf 41 i medbestämmandelagen (MBL).
NYA REGLER
Sedan kom 2019 års ändringar i MBL. Dessa innebar framförallt två nyheter. För det första infördes ett förbud mot strid i rättstvist, enligt 41e § MBL. Alla fackföreningar är numera förbjudna att använda stridsåtgärder i syfte att tvinga arbetsköparen att följa fackets uppfattning om hur en regel ska tolkas och tillämpas. Det är exempelvis förbjudet att tvinga arbetsköparen att följa anställningsskyddslagen, diskrimineringslagen och arbetsmiljölagen.
Strike Back-demonstrationen var en aktionsdag till försvar för strejkrätten för alla fackligt anslutna som ville protestera mot LO-toppens uppgörelse med Svenskt Näringsliv. Här samlades alla framför LO-borgen. Foto: Fanny Hökby.
För det andra blev alla fackföreningar utan kollektivavtal förbjudna att vidta stridsåtgärder mot kollektivavtalsbundna arbetsköpare, enligt 41d § MBL. Strid mot avtalsbundna arbetsköpare är tillåtet endast om syftet är att ingå ytterligare ett kollektivavtal.
AVTALSSHOPPING
Det andra förbudet ger avtalsbundna arbetsköpare ett mycket bredare skydd mot stridsåtgärder än tidigare. Lagstiftarna hade udden riktad mot SAC, Hamnarbetarförbundet och andra fristående fackföreningar. Men den utökade fredsplikten påverkar även de större facken negativt.
Arbetsköpare har fått helt nya möjligheter att ägna sig åt så kallad avtalsshopping under skydd av fredsplikten. Avtalsshopping inne- bär att arbetsköpare väljer billiga kollektivavtal framför dyra. På tidningen Arbetarens webbplats kan du läsa om flera exempel på avtalsshopping sedan 2019.
STRATEGIUTREDNINGEN
Hösten 2020 släppte vi i SAC:s rättskommitté en strategiutredning. Enligt våra förslag finns det grovt sett tre vägar framåt trots 2019 års antistrejklag:
- Syndikalistiska sektioner kan ta strid för kollektivavtal som inte reglerar löne- och anställningsvillkor. Avtalen innehåller istället fackliga rättigheter för sektionen och dess förtroendevalda. Några exempel är rätten att utse skyddsombud, jobba fackligt på betald arbetstid och förstärkt rätt till information och förhandlingar.
- En sektion kan träffa kollektivavtal som innehåller bättre löne- och anställningsvillkor än det kollektivavtal som en annan fackförening redan har träffat. När det andra fackets avtal löper ut blir arbetsköparen förmodligen skyldig att tillämpa sektionens kollektivavtal i stället, vilket hela personalen vinner på.
- Om arbetsköparen vägrar träffa avtal med syndikalister, så är våra sektioner öppna för alternativa uppgörelser. Strategiutredningen laborerar med flera alternativ till kollektivavtal, däribland muntliga avtal och skriftliga individuella avtal. Muntliga avtal kan användas för att stärka de fackliga rättigheterna. En ljudupptagning av muntliga avtal förebygger tvister om avtalets innehåll. Skriftliga individuella avtal kan användas för att förbättra löner och anställningsvillkor för alla anställda på en arbetsplats, förutsatt att avtalen är likalydande och undertecknas av alla.
PRAKTISKA EXPERIMENT
Det ska sägas att Strategiutredningen hittills inte har fått någon större spridning eller tillämpning. Men några experiment har ändå gjorts. Städarna vid företaget Perfect Maid punktstrejkade och fick bland annat igenom bättre löner och rätt att använda företagets bilar till och från jobbet. Först krävdes kollektivavtal. När detta avvisades erbjöds arbetsköparen att istället skriva under likalydande individuella avtal för alla anställda. Kraven gick alltså igenom men tog inte formen av kollektivavtal.
Medlemmar i driftsektion Perfect Maid, Göteborgs LS.
Foto: Emil Broberg
På lagret Dagab har en syndikalistisk sektion krävt kollektivavtal under hot om stridsåtgärder. Som alternativ till kollektivavtal erbjöds arbetsköparen att snarast åtgärda gropar i golvet som gjorde truckkörningen farlig. Alternativet godtogs.
Vid Malmö stadsarkiv har sektionen krävt kollektivavtal för att kunna delta på samverkansmöten fullt ut, precis som övriga fackföreningar. Arbetsköpare sade blankt nej men sektionen stretar vidare.
Vid Zalandos lager har sektionen krävt kollektivavtal under hot om att hänga ut företagets skandalösa personalpolitik i media. Företagets systematiska trakasserier (inklusive avsked) av enskilda arbetare och rädslan för lockout har emellertid stått i vägen för sektionen, hittills.
Vid vårdlagret MediCarrier har sektionen strejkat för ett eget kollektivavtal. Företaget lyckades dock ersätta arbetarna med strejkbrytare från bemanningsföretag. Sektionen stretar vidare och diskuterar nya strategier.
VAD NU?
Varför har Strategiutredningen inte fått större spridning och tillämpning? En uppenbar faktor är att de flesta medlemmar i en LS av SAC är ensamma syndikalister på jobbet. Bara omkring tio procent av medlemskåren tillhör sektioner.
Alla delar av vår organisation behöver alltså satsa mer på arbetsplatsorganisering. Från central nivå erbjuder vi bland annat kurser i organisering och sprider Organisatörens handbok. Vi kommer även att utveckla en kurs om att starta och driva sektioner och använda Strategiutredningen.
Alla medlemmar kan läsa utredningen genom att logga in på SAC:s hemsida och gå till sac.se/strategiutredningen. Där finns även artiklar, videoföredrag och en lathund baserad på utredningen.
Rasmus Hästbacka
SAC:s fackliga samordnare