Drygt en månad efter att lantarbetarsyndikatet Solidariska lantarbetare bildades i Stockholm vann syndikatet en storseger. 10 miljoner kronor kommer att betalas ut i retroaktiv lön till 35 medlemmar på en mjölkgård utanför Linköping.
I Syndikalisten nr 1/2026 rapporterade vi om det nya SAC-syndikatet Solidariska lantarbetare, bildat av medlemmar från Stockholms lokala samorganisation, LS, och om det ärende de inlett på en mjölkgård utanför Linköping. Vid artikelns publicering hade en medlem redan fått ut 520 000 kronor i retroaktiv lön från gården.
Kort därefter nåddes ett verkligt genombrott för syndikatet – en överenskommelse träffades om att nästan 10 miljoner kronor i retroaktiva löner ska betalas tillbaka till 35 medlemmar på gården.
– Detta är inte bara en ekonomisk seger utan också en viktig signal till andra arbetare att organisering och solidaritet faktiskt fungerar, säger Tamara i Solidariska lantarbetare, som på grund av sin situation inte kan uppge sitt efternamn. Hon fortsätter:
– Många migrantarbetare inom jordbruket lever och arbetar under mycket svåra förhållanden och tror ofta att det är omöjligt att få rättvisa i Sverige.
Kärnan i ärendet är att gården under lång tid betalat ut mycket låga löner och varken OB-tillägg eller övertidsersättning.
– De låga lönerna har gjort att vissa har arbetat 300 timmar i månaden för att nå upp till en normal lön, säger Pelle Sunvisson, nytillträdd central migrantorganisatör för SAC Syndikalisterna, som förhandlat med gården.
Första gången Pelle Sunvisson besökte gården var i början av december. Kort därefter genomförde gården stora förändringar, höjde lönerna och började betala ut ersättning för OB och övertid, berättar han.
– Det har skett en stor löneförhöjning i den här processen. För vissa innebär detta en fördubbling av nuvarande lön.
Tamara i Solidariska lantarbetare tror att arbetarnas sammanhållning var det som fick gården att ändra kurs.
– Arbetarna höll ihop och gav inte upp. En möjlig blockad på en mjölkgård är dessutom en mycket allvarlig situation för verksamheten. Om kor inte mjölkas i tid blir det snabbt ett stort problem både för produktionen och för djurens välmående. Offentlig uppmärksamhet och medial spridning, det fackliga arbetet samt risken för fortsatta juridiska och ekonomiska konsekvenser spelade antagligen också stor roll, säger Tamara.
Enligt Pelle Sunvisson har det tidigare funnits en rädsla bland arbetarna på gården och det har varit omöjligt att vara öppen med facklig tillhörighet. I dagsläget är det helt annorlunda. Nu är över 90 procent av arbetarna organiserade inom Solidariska lantarbetare.
Syndikatet befinner sig nu i förhandlingar om ett eget kollektivavtal med mjölkgården. Gården har redan ett kollektivavtal med Livs, så det nya skulle då bli ett andrahandsavtal. Tamara säger att hon tror att ett nytt kollektivavtal skulle kunna förändra mycket – att det skulle ge tydligare regler och göra det svårare att exploatera arbetare i framtiden.
– Kanske kan arbetet på gården med tiden gå från att vara förknippat med rädsla och utsatthet till att bli en arbetsplats som människor faktiskt vill arbeta på, tack vare goda villkor, säger Tamara, och tillägger:
– Men det viktigaste är kanske att arbetarna känner att de inte är ensamma och att de har rätt att säga ifrån. Och vi som fackförening har ett stort ansvar för de människor som vi har tagit på oss att försvara.
Läs mer om SAC:s migrantarbetarorganisering eller stöd den ekonomiskt med en slant:
Vendela Engström
Stockholms LS
Toivo Jokkala
Linköpings LS, Syndikalistens redaktör
