Arbetaren tar historien in i nutiden

Tidningen Arbetarens tigerhuvud
Anna Remmets och Dena Eidi i tidningen Arbetarens poddstudio
Anna Remmets, moderator, och Dena Eidi, projektledare för Arbetarens specialpodd, inne i Arbetarens poddstudio.
Foto: Fanny Hökby

I år är det 100 år sedan SAC började ge ut tidningen Arbetaren. Det är en födelsedag värd att fira. Arbetaren har gjort sig känd för att vara en fri och obunden pressröst som vågat tala när andra låtit sig tystas. Som vi kunde berätta i förra numret av Syndikalisten kommer Federativs förlag ge ut en fullspäckad jubileumsbok och en del av tidningsarkivet kommer digitaliseras. Dessutom kommer tidningen sända en speciell poddcast i fyra avsnitt som kommer behandla ämnena som varit brännheta både i nutid och för 100 år sedan.

Kvinnokamp, gigekonomi, antifascism och bostadspolitik. När Arbetarens redaktion fick välja ut fyra ämnen för sin specialpodd blev det dessa, och nu är arbetet i full gång med research, intervjuer och inspelning i den nya studion. Dena Eidi, Stockholms LS, är projektledare för podden.

– Anledningen till att vi valde just de här ämnena är att vi vill sätta ljus på frågor som kan vara viktiga för allmänheten just nu. Vi vill också inspirera till kamp. Det är dessutom valår i år, och då kan förstås många olika ämnen vara viktiga att diskutera, men allas rätt till bostad, trygga anställningar och ett tryggt och antifascistiskt samhälle tror vi är områden som ger tillräckligt med inspiration till kamp!

Poddpremiär på 8 mars

– Ja, på något sätt är dessa ämnen ständigt aktuella. Dessutom har alla fyra ämnena en lång historia av folkliga kamper bakom sig – kamper som den frihetliga rörelsen länge varit en del av. Dena Eidi berättar att vi kommer få höra forskare och aktivister berätta om både historisk och nutida kamp och hur kopplingen mellan dem ser ut. I första avsnittet kommer vi bland annat få höra föreningen StreetGäris och Edward Summanen som är forskare och sakkunnig i HBTQI-frågor. Vilka frågor identifierar de som de viktigaste i dag? Har feminismen utvecklats de senaste 100 åren, eller är det egentligen samma gamla frågor vi stöter och blöter? Är transkamp en del av kvinnokampen? Kanske kan vi lära något från historien som vi kan ta med oss in i våra nutida kamper.

– Första avsnittet handlar om feministisk kamp ur både ett nutida och ett framåtblickande perspektiv. Själv upplever jag att feminismen som jag växte upp med för tjugo år sedan har utvecklats. Att prata om utveckling och mognaden hos vissa frågor som alla människor mer eller mindre har en självklar relation till känns ju otroligt spännande. Så tillsammans med forskare och sakkunniga ska vi försöka diskutera och få hjälp att sätta fingret på de feministiska frågor som känns mest aktuella idag, säger Dena.
Poddavsnitten kommer vara cirka 45-60 minuter långa och innebär ganska mycket arbete. Hur har det varit att arbeta med det? Dena tycker arbetet är roligt men också kämpigt emellanåt.

Är transkamp en del av kvinnokampen? Kanske kan vi lära något från historien som vi kan ta med oss in i våra nutida kamper.

– Det är väldigt kul att Arbetaren kommer med ett helt nytt poddformat! Till exempel finns det nu en helt ny och fullutrustad inspelningsstudio i huset. Men tyvärr är arbetet stundtals också frustrerande, och det är mest på grund av att det fortfarande känns att vi just befann oss i en pandemi. Många ställer in på grund av sjukdom, rädsla eller att de bara inte känner sig så sugna på att sitta på ett tåg i ett par timmar.
Podden har premiär i samband med internationella kvinnodagen den 8 mars. Dena hoppas förstås att många vill lyssna.
– Alla avsnitt kommer finnas på arbetaren.se, börja med att titta där! avslutar hon.

99 000 tidningssidor scannade

Samtidigt fortsätter arbetet med digitaliseringen av Arbetarens arkiv. Fram tills nu har tidningsarkivet bara funnits på två ställen: i pärmar på Arbetarens redaktion och på Kungliga biblioteket, båda i Stockholm. Det har förvisso varit öppet för allmänheten att ta del av arkivet, men tidningsmaterialet är tungt och mycket skört att hantera. Syftet med digitaliseringen är framför allt att tillgängliggöra arkivet så att alla, oavsett var du bor och hur fysiskt stark du är, ska kunna ta del av Arbetarens rika och spännande historia.

I höstas gav vi Kungliga biblioteket och Riksarkivet i uppdrag att scanna in Arbetarens första 35 årgångar, 99 000 sidor fördelade på 10 000 tidningsnummer. Den scanningen är nu färdig (tack vare de skickliga arkivarierna gick det snabbare än vi trodde) och resultatet finns snart att ta del av på Kungliga biblioteket och 30 andra anslutna bibliotek runt om i Sverige. Besök www.kb.se och klicka dig fram till databasen Svenska Dagstidningar för mer information.

Men inte nog med det! Arbetaren håller också på och bygger ett eget digitalt arkiv. Inom kort kommer du som är Arbetaren-prenumerant kunna logga in på Arbetarens hemsida och ta del av arkivet på din dator, mobil eller surfplatta. Tänk att kunna klicka dig runt och läsa om 1900-talets största händelser ur ett syndikalistiskt perspektiv. Ta del av nyheter från SAC:s lokala samorganisationer och snackisar från förr och läs om hur syndikalister har levt, arbetat och kämpat från 1922-1957. Vi kan utlova många aha-upplevelser, förfärande fakta och stora doser humor.

Du som gillar arbetarlitteratur, satir och serier kommer tycka att arkivet är en guldgruva. Vad sägs om 1000 Stig Dagerman-verser, tidiga noveller av Moa Martinson och tusentals serieteckningar av svenska och internationella illustratörer? Det har aldrig funnits fler skäl att ta en prenumeration på Arbetaren. Gör det redan i dag, eller skriv upp dig på nyhetsbrevet så är du redo! Arkivet är under uppbyggnad och kommer lanseras senare i vår.

Jubileumsboken beräknas bli färdig till sommaren eller tidig höst. 100-årsprojektet drivs av Fanny Hökby, Amalthea Frantz och Dena Eidi (alla medlemmar i Stockholms LS av SAC) i samarbete med Arbetarens redaktion.

Fanny Hökby
Projektledare Arbetaren 100 år