Vartannat år ger Föreningen Arbetarskrivare ut en antologi med textbidrag av föreningens medlemmar. I den senaste, Amma, arbete, arv, medverkar drygt fyrtio av dem med dikter, noveller, tecknade serier och bildcollage. De flesta av bidragen handlar om arbete, men det finns också ämnen som psykisk ohälsa och att vara ickebinär.
Amma, arbete, arv
Föreningen Arbetarskrivare 2023
Redaktörer: Anna Arvidsdotter & Marie Hållander
I Viktor Krutröks novell När faffa såg Laestadius gå på vattnet får både arbete och syndikalism plats. I den berättar en farfar om när han som tolvåring började jobba i den norrbottniska skogen. Han blir tillsagd att vika ner stövelskaften och han ser att alla andra skogsarbetare också har gjort det. I och med vikningen, tecknet på att en är syndikalist, blir han syndikalist.
Det finns andra noveller som griper tag i en. Lotta Lindqvist skriver bra om arbetssökandets absurditeter. Novellens jag-berättares vardag utgörs, efter att hon blivit uppsagd från sitt jobb, av Moment 22-liknande dialoger med a-kassan, Arbetsförmedlingen och facket. Höjden av orimlighet är när hon söker jobb och, hur hon än besvarar frågorna i Lidls simulator, aldrig tar sig vidare i rekryteringsprocessen. Leandra Caldarulos ironiska tilltal (”win win!” är ett återkommande uttryck) fungerar väldigt väl i Scandinavian Swellness för att blottlägga hur en stor friskvårdskedja exploaterar sina träningsinstruktörer.
Det finns många guldkorn i Amma, arbete, arv. Ett bland dikterna är Henrik Johanssons Pryo, om att slussas in i arbetslivet och att fråga sig: ska det vara så här? Johansson har några romaner och diktsamlingar bakom sig. Av dem rekommenderar jag Fruktansvärda arbetsplatser jag besökt och de vackra människor jag där mött, som kom ut förra året och som inleds med pryo-dikten i en lite annan version. Jag rekommenderar också läsning av Amma, arbete, arv.
Catharina Bergman
Umeå LS av SAC