Den här texten av IWW-medlemmen Jean Carl Elliott publicerades ursprungligen den 18 november 2022.
Att konfrontera chefen är en viktig taktik bland fackliga aktivister som följer IWW:s modell för att bygga solidaritet på arbetsplatsen. Vi lär ut metoden på IWW:s grundkurs i organisering. Det är ett praktiskt verktyg att ha i sin arsenal eftersom det skapar ett direkt möte med chefen och kan genomföras av ett litet antal deltagare. Därför lämnar metoden också gott om utrymme för eskalering om arbetarnas krav inte uppfylls.
Som facklig utbildare har jag sett konfrontationer i form av rollspel på kurser många gånger och deltagit i några konfrontationer på de arbetsplatser där jag har jobbat. Även om det finns utrymme för kreativitet finns det vissa moment som måste göras rätt – annars kan det gå ganska fel.
Innan ni testar att konfrontera chefen rekommenderar jag att ni går IWW:s grundkurs i organisering för att få hela genomgången, men i den här artikeln vill jag prata om vad som gör taktiken effektiv och varför.
Vad är en konfrontation av chefen?
Enkelt uttryckt innebär en konfrontation att en grupp arbetare överraskar en ägare eller chef med ett spontant möte. Arbetarna berättar om sina arbetsvillkor, presenterar ett krav och lämnar sedan platsen. Ibland sker det i en mer avskild miljö, såsom chefens kontor, men andra gånger sker det på en öppnare plats – exempelvis i matsalen på en restaurang eller mitt på golvet i ett lager.
Varför är det effektivt?
På IWW:s grundkurs använder vi ständigt uttrycket “förskjuta maktbalansen” när vi pratar om organisering. På våra arbetsplatser är varje aspekt av jobbet organiserad av chefen. När vi genomför en organiseringskampanj bryter vi långsamt ned den kontrollen och tar tillbaka en del av makten.
Under normala omständigheter flödar kommunikationen uppifrån och ned: chefer bestämmer när möten ska hållas, sätter agendan och avgör vem som får tala och när. En lyckad konfrontation använder överraskningsmomentet för att undergräva den makten.
Vi berättar inte för chefen att ett möte ska ske – mötet händer bara, utan förvarning. Vi går in, säger vårt och går därifrån. På så sätt kontrollerar vi när mötet sker, vad som sägs och av vem, och när mötet avslutas. Det kan ta bara två eller tre minuter, men under den tiden är det arbetarna som styr på jobbet.
| Företagsmöte | Konfrontation av chefen |
| Chefen bestämmer datum och tid | Arbetarna bestämmer datum och tid |
| Chefen sätter agendan | Arbetarna sätter agendan |
| Chefen står för (nästan) allt prat | Arbetarna står för (nästan) allt prat |
| Chefen presenterar nya policys | Arbetarna presenterar krav |
| Chefen avslutar mötet | Arbetarna avslutar mötet |
Hur gör man det effektivt?
Det är viktigt att komma ihåg att syftet med en konfrontation inte är att ha en diskussion – det handlar om att förskjuta maktbalansen så att den drivande gruppen arbetare hävdar dominans och sätter chefen i en underordnad position. Att ge chefen möjlighet att tala jämnar ut spelplanen till deras fördel, och det vill vi undvika. Vi tar makten under en kort stund istället för att ha en lång diskussion eller debatt.
För att göra detta behöver vi tydliga roller. Det bör finnas personer i den drivande arbetargruppen som signalerar när det ska börja och sluta, någon som framför kravet, någon som avbryter chefen när chefen försöker avbryta och en person som ger ett vittnesmål om hur de personligen påverkas av frågan – för att lägga känslomässig tyngd i aktionen. Och viktigast av allt: vi måste rollspela, rollspela, rollspela! Det kan hända alla möjliga oväntade saker under en konfrontation, så det är viktigt att alla delar är synkade innan vi agerar.
Andra saker att tänka på
När jag organiserade på restaurangen Moby Dick konfronterade vi chefen och presenterade en lista med krav. Chefen svarade genom att gå med på vissa krav, möta oss halvvägs på andra punkter och helt neka resten. Detta skapade förvirring i vår grupp eftersom olika arbetare hade olika känslor kring varje fråga, vilket gjorde det svårt att återvända och få igång alla arbetskamrater igen. Det gjorde också eskalering svårare eftersom vissa taktiker passar för vissa krav men inte andra.
Vi kunde ändå hävda seger i det vi vann, men vid en återblick är det tydligt att vi kunde ha åstadkommit mer om vi hade varit mer fokuserade. Jag tror att vi borde ha tänkt ut en bättre eskaleringsplan i förväg och matchat varje enskilt krav med en specifik taktik i den planen. En del av detta behandlas på IWW:s grundkurs.
Chefer får oss att delta i alla möjliga möten: förmöten, dagliga möten, månadsmöten, avdelningsmöten, fysiska möten, digitala möten och allt däremellan. Ofta vill arbetare planera en aktion under ett sådant möte. Jag kan inte ge ett universellt svar på om det är effektivt, men en avgörande faktor bakom att konfrontation av chefen är så kraftfullt är överraskningsmomentet.
Att störa ett företagsmöte kan ha sina fördelar, men för att verkligen förskjuta maktbalansen vill vi att så mycket som möjligt sker på våra villkor – inklusive vem som initierar aktionen.
Slutsats
Att konfrontera chefen är en utmärkt taktik för att ge energi åt en organiseringskampanj och kan vara en effektiv startpunkt för både eskalering och medlemsvärvning. Men denna artikel räcker inte som förberedelse. Rollspela med dina fackliga kamrater och kollegor, och planera alltid ert nästa steg i förväg så att ni ligger flera steg före chefen.
Jean Carl Elliott
Översättning: Rasmus Hästbacka
Se även: