Göteborgs LS vs. Västra götalandsregionen
De förnekar att de vållat en arbetsskada som orsakats under ombyggnation. Bristfällig riskbedömning och ett skyddsombud som inte har någon aning alls om det som skett, förrän facket hör av sig. Västra Götalandsregionen är motpart i ett avslutat ärende mot Göteborgs lokala samorganisation (LS).
Daniel Reuterskiöld fick diskbråck när han arbetade med att köra mat och tvätt i kulvertar under ombyggnationen av Östra sjukhuset i Göteborg. Arbetsköparen hade inte tagit hänsyn till hur förändringarna i arbetsmiljön skulle påverka arbetarna.
– Daniel beklagade sig många gånger till chefen och ingen annan ville göra jobbet. Han fick ta skitgörat. Chefen gjorde inget och han blev väldigt illa skadad, berättar Alexander Westerberg i Göteborgs LS förhandlingskommitté.
När den interna logistiken inte kunde skötas som tidigare hyrdes en mindre lastbil in. När den skulle lastas stod den lutad vilket gjorde att det blev väldigt tungt att lasta och tömma den utan hjälpmedel.
– Daniel blev riktigt illa skadad och kommer inte kunna lyfta igen i sitt liv, enligt Alexander.
Alexander Westerberg och Maria Sallin sitter i förhandlingskommittén i Göteborgs lokala samorganisation av SAC.
FRÅN REHAB TILL UPPSÄGNING
Det första mötet om Daniels situation, den 5 maj 2023, handlade om Daniels rehabilitering och skedde utan honom själv och facket, för att han blivit kallad med endast en dags varsel. Arbetsplatsens HR-avdelning* och andra i ledningen beslutade själva att Daniel inte längre har någon arbetsförmåga.
*HR: Förkortning för human resources. Avdelning på arbetsplatser som har personalansvar. Vilka ansvarsområden som en HR-avdelning har kan dock variera mellan olika arbetsplatser. Det är vanligt att HR-personal är stöd till chefer i frågor som rör personal på en arbetsplats.
Förhandlingskommittén i Göteborgs LS drogs in när Daniel hörde av sig och ville ha stöd i ett rehabsamtal. Maria Sallin som sitter i kommittén var med:
– Då förstod jag att det var starten på en uppsägningsprocess.
Enligt Västra Götalandsregionen (VGR) hade Daniel inte någon arbetsförmåga längre, vilket de ansåg vara undersökt av företagshälsovården. En fas i det är att se om det finns en annan arbetsplats i regionen som kan passa den som inte längre kan utföra tidigare arbetsuppgifter.
– De har inte ansträngt sig för att försöka hitta något annat till Daniel. Utredningen blev klar på två veckor och han prövades inte mot de lediga tjänster som låg ute. VGR ansåg att den fasen var avslutad och då skickades uppsägningspapper genom post till medlemmen, berättar Maria.
Ärendet var mer komplext än vad hon trott och därför tog hon med sig en kamrat från förhandlingskommittén till nästa möte med arbetsköparen.
FÖRHANDLINGAR IGÅNG
Förhandlingskommittén i Göteborgs LS upplevde att arbetsköparen konstruerade en utredning om omplacering under tiden som förhandlingarna pågick.
– De hade en utredning på papper, men den var tom, berättar Maria.
En annan sak som arbetsköparen gjort fel var att inte meddela Daniels fackförening om hans situation. VGR påstod att de inte behövde det eftersom Göteborgs LS inte hade kollektivavtal med dem. Daniel och förhandlingskommittén beslutade sig för att begära att arbetsköparen skulle ogiltigförklara uppsägningen samt betala skadestånd.
– Sen blev det förhandling på förhandling. Det höll på i flera månader, berättar Maria. Den 5 juni skedde en överläggning med de olika parterna.
– Den skedde på max 45 minuter. De ville att Daniel skulle säga upp sig själv och få en jobbcoach och omställningsstöd, förklarar Alexander.
ARBETSSKADAN FÖRNEKAS
Regionen i Västra Götaland vägrade till en början att anmäla Daniels skada till Försäkringskassan. Arbetsmiljöverket fick ingen anmälan alls. Alexander och Maria funderar på om det är en strategi från VGR centralt, att de har egna definitioner på vad som är arbetsskada eller inte.
– När vi satt i förhandling sa en förhandlingssekreterare från regionen ”ni kan inte bevisa att det är en arbetsskada”, trots att det framgår i Daniels vårdjournal, berättar Maria. Hon fortsätter:
– Det är en väldigt allvarlig skada. Han fick gå hem direkt och blev akutopererad.
Daniels skada uppkom ett år innan uppsägningen skedde.
Alexander och Maria anser att det är anmärkningsvärt att en så stor arbetsköpare (ca. 50 000 anställda) som Västra Götalandsregionen beter sig så som de gjort i fallet med Daniels arbetsskada.
– Vi har lagt massor av tid på det här ärendet. Vi har lärt oss mycket kring arbetsmiljö. Arbetsköparna har försökt skrämma oss genom att rabbla AD-domar, berättar Alexander.
– Det hjälper inte att de kan mycket om de inte har rätt, säger Maria.
Utköp och skadestånd
Västra Götalandsregionen har HR-avdelningar med mycket personal. Erfarna jurister var med under förhandlingarna.
– Det är konstigt att de har så stor kapacitet men inte kan göra riskbedömningar vid ombyggnad, tycker Maria.
Vid första överläggningen med motparten fick de höra att det har gjorts en central riskbedömning för ombyggnationen. I riskanalysen som finns på papper finns endast möjliga konsekvenser som handlar om ökade kostnader, inget om hur arbetares hälsa skulle kunna drabbas.
Förhandlingarna avslutades med ett utköp på motsvarande 12 månaders lön till Daniel, samt skadestånd till fackföreningen.
– Vi kanske hade kunnat få något för förhandlingsvägran också, om vi fått upp det till Arbetsdomstolen (AD), men det är mycket jobb, en stor process, säger Alexander.
Maria tillägger att Västa Götalandsregionen hade kunnat sköta ärendet bra genom att låta Daniel utföra andra arbetsuppgifter, om de hade velat.
– Statistiken på arbetsskador i regionen ser nog bra ut eftersom de inte anmäler dem, avslutar Maria.
Solveig Betnér
Informationsorganisatör
6:6 a – Hänvändelserätten:
Skyddsombudet har rätt att skicka en anmälan till Arbetsmiljöverket om inte arbetsköparen vidtagit åtgärder som arbetarna anses vara nödvändiga för en god arbetsmiljö.
Detta görs enligt paragraf 6a, kapitel 6
i Arbetsmiljölagen (6 kap. 6a§ AML). Det kallas ofta för att göra en 6:6 a-anmälan. Sådant som anmäls kan till exempel vara att det inte görs något systematiskt arbetsmiljöarbete på arbetsplatsen; att det inte kontrolleras hur personalen mår eller att det finns lämplig skyddsutrustning m.m, att arbetspassen är för långa eller att vissa arbetsuppgifter inte fungerar att utföra för många timmar i sträck för arbetares hälsa.
Mer information finns på Arbetsmiljöverkets webbplats. Sök på ”6:6 a exempel”.
I den 6:6a-anmälan som gjordes av Göteborgs LS regionala skyddsombud finns krav på åtgärder i arbetsmiljön. Bland annat:
– Att arbetarna ska rotera arbetsuppgifter för att enskild
arbetare inte ska utföra de tyngsta arbetsuppgifterna själv. Detta arbetssätt har tidigare föreslagits av arbetsgruppen men ledningen vägrade att tillmötesgå förslaget.
– Se till att nya arbetare inte får ”skitjobben” utan roterar på samma villkor som alla andra för att undvika skador.
– Att två personer utför de tyngsta förflyttningarna
tillsammans.
– Att arbetsgivaren ser över rutiner för och kunskap om arbetsgivarens skyldighet att anmäla arbetsskada till både Försäkringskassan och Arbetsmiljöverket.
Västra Götalandsregionens svar på detta bestod i stor del av att det inte längre är relevant för att ombyggnationen är klar.
Arbetsmiljöverket kan tvinga arbetsköpare att vidta åtgärder, och om det inte sker kan skadestånd krävas.
Läs också:
Förhandlingsrätt och stridsrätt för nybörjare
