Del 1 av 3: Rätten och plikten att förhandla
Genom organisering på arbetsplatsen bygger arbetskamrater upp förmågan att vidta stridsåtgärder och vinna förhandlingar. Förhandlingsrätten och stridsrätten är fackliga rättigheter enligt lag. Denna artikelserie ger en introduktion till dessa rättigheter.
Den sociala process vi kallar organisering kan delas in i tre dimensioner:
- Bygga en formell fackförening
- Utveckla en rörelse
- Mobilisera till kamp och förhandlingar
Den fackliga rörelsen är själva gemenskapen och engagemanget på jobbet. Framgångsrika förhandlingar är finalen på en lyckad organiseringsprocess.
Dimension 1, bygga en formell fackförening, har jag berört i en annan artikelserie. Syndikalister bygger driftsektioner. Sådana sektioner motsvarar LO:s fackklubbar. Organiseringens dimensioner 2 och 3 (rörelse och kamp) har likaså blivit belysta i Erik Bonks artikelserie om organisering.
Här ska vi bekanta oss med fackliga förhandlingar. Då är det nyttigt att skilja på två olika aspekter:
Å ena sidan förhandlingsrätten (juridiken), å andra sidan förhandlingstaktiken, alltså vägen till önskat resultat. Här ska jag endast beröra juridiken. Syndikalister som vill slipa taktiken kan gärna gå förhandlingskurser. Kontakta då er lokala samorganisation (LS).
En kollektiv rättighet
Det bästa sättet att insupa denna artikel är att samtidigt slå upp de paragrafer jag nämner i medbestämmandelagen (MBL). MBL kallas ofta arbetsrättens grundlag. Förhandlings-rätten ingår i MBL (se 10–14 §§).
Rätten att begära förhandling är en kollektiv rättighet, den är inte en individuell. Det innebär att fackföreningar, men inte enskilda arbetare, har förhandlingsrätt. I MBL används termen arbetstagarorganisation (inte fackförening). För SAC:s vidkommande har driftsektioner, syndikat och LS rätt att begära förhandling. Syndikat motsvarar LO:s branschavdelningar. På motstående sida har både enskilda arbetsköpare och deras organisationer förhandlingsrätt. I lagtexten används termen arbetsgivare, inte arbetsköpare.
Begära förhandling
Enligt den allmänna förhandlingsrätten (10 § MBL) kan facket begära förhandling i alla frågor som rör förhållandet mellan medlemmarna och arbetsköparen. Det kan handla om löner och anställningsvillkor, arbetets tempo och innehåll, fysisk och social/organisatorisk arbetsmiljö etc. En förutsättning är att medlemmarna är eller har varit arbetstagare hos arbetsköparen. Begreppet arbetstagare är bredare än begreppet anställd. Som arbetstagare räknas också egenföretagare med ”en ställning av väsentligen samma slag som en anställd” (1 § MBL).
Plikten att förhandla
Motpartens plikt att inställa sig till förhandling framgår av 15 § MBL. Begreppet förhandling preciseras i praxis från Arbetsdomstolen (AD). Generellt kan sägas att parterna ska delta i en saklig överläggning. Om arbetsköparen endast avvisar fackets synpunkter utan motivering har arbetsköparen inte fullgjort sin förhandlingsplikt. Arbetsköparen fullgör inte heller sin plikt om arbetsköparen utser ombud som saknar mandat att meddela ett ställningstagande i förhandlingsfrågan. Plikten att förhandla innebär dock ingen plikt att gå med på fackets krav. Arbetsköparen är bara skyldig att delta i en dialog.
Informationsplikt
En informationsplikt ingår i förhandlingsplikten. AD har fastslagit att en naturlig inledning på förhandlingar är att arbetsköparen ger information som rör förhandlingsfrågan. Det framgår av domen AD 1979 nr 149. Det finns också särskilda regler om arbetsköparens informationsplikt som jag inte ska beröra här. Reglerna återfinns i 18–22 §§ MBL och flera andra lagar (se exempelvis 6 c § LAS).
Nästa del
I den andra delen av artikelserien ska vi titta närmare på tre olika typer av förhandlingar: intresseförhandling, tvisteförhandling och medbestämmandeförhandling. Där berör jag också möjligheten att driva en förhandlingsfråga till domstol. I artikelseriens tredje och sista del kommer jag att beskriva det rättsliga utrymmet för strejk, blockad och andra stridsåtgärder. Jag ska då besvara frågan: när är facklig strid i samband med förhandlingar tillåtet?
Rasmus Hästbacka
Facklig samordnare i SAC
Artikelserien bygger på SAC:s grundläggande förhandlingskurs och SAC:s strategiutredning. Kursen är öppen för alla medlemmar. För en första inblick i utredningen, se en artikel i Arbetaren.
Del 1: Rätten och plikten att förhandla
Del 2: Tre förhandlingstyper
Del 3: Facklig strid i samband med förhandlingar