Lagar, konflikter, stress och press –
Diskussioner och kunskapsgenomgångar gav nöjda deltagare
Årets kurs i bättre arbetsmiljö är lite speciell, med tre kursledare, varav en leder kursen genom video. 15 aktiva och lyhörda deltagare är med.
Deltagare i BAM, bättre arbetsmiljöutbildning, december 2023.
Tim Persson (kassör), Solveig Betnér (informationsorganisatör) och SAC:s fackliga samordnare Rasmus Hästbacka utbildade sig i början av 2023 till handledare för att vara certifierade för att hålla i BAM-kurser. Deltagarna kommer från lokala samorganisationer (LS) i Göteborg, Malmö och Stockholm.
Förväntningar och mål
Solveig går igenom kursens upplägg. Deltagarna presenterar sig och berättar om erfarenheter från arbetsmiljöarbete och hur det ser ut på deras arbetsplatser, men också om förväntningar på kursen. Deltagarna förklarar att de vill att deras roll som skyddsombud förtydligas, vad kan jag göra? Och vad förväntas jag göra? De vill också bli bättre på lagar och regler.
Grunden i BAM-kursen är framtagen av Prevent, ett företag som förmedlar kunskap om arbetsmiljö genom utbildning och ägs av Svenskt Näringsliv, LO och PTK. SAC har lagt till ett organiseringsfokus för att få med vikten av att få med arbetskamraterna i arbetsmiljöarbetet. Ett annat mål med utbildningen som vi själva lagt till är att ha med sig intressekonflikten mellan arbetsköpare och arbetare. Ett tydligt tillägg finns i delen ”konflikten arbete-kapital” som Rasmus går igenom.
Lagar och regler
Rasmus första kunskapsgenomgång handlar om lagar och regler. Nya föreskrifter, så kallade AFS:er, kommer att finnas i januari 2025. Deltagarna uppmanas att på Arbetsmiljöverkets webbplats läsa vad de nya föreskrifterna innebär.
En deltagare räcker upp handen:
– Nämns papperslösa i arbetsmiljölagen?
– Nej, inte specifikt. De kan ju också vara arbetare så de omfattas också av lagen. I teorin är de skyddade men i praktiken är de väldigt utsatta, svarar Rasmus.
Förutom konflikten mellan arbete och kapital nämner Rasmus att det också finns gemensamma intressen däremellan. Om frihet och trivsel finns för arbetarna kan det få dem att producera mer och ge mer vinst till arbetsköparen. Rasmus nämner även olika sätt att hantera intressekonflikten, till exempel kohandel, kompromisser samt eftergifter och kostnader.
Skapa normer tillsammans
När vår fackliga samordnare berör straffrätt kommer en fråga:
– Hur stor måste skadan vara för att det ska vara straffrättsligt. Det finns till exempel ett fall i min LS där en arbetare skadat ryggen, är det tillräckligt?
Rasmus svarar ja och nämner dokumentationsansvaret. Fler händer syns i luften:
– Vad gör vi när en arbetskamrat inte vill använda skyddsutrustning, när vi andra tycker att den ska göra det?
Rasmus bästa tips är att prata om normer tillsammans i arbetarkollektivet. Arbetsköparen är den som har ansvar för att se till att arbetaren använder den rekommenderade skyddsutrustningen. Vill ni knäppa arbetsköparen på näsan kan ni göra en 6:6a anmälan*. Att gå till chefen för att prata om en kollega bör vara den allra sista utvägen.
6:6A-ANMÄLAN
Medför att arbetsköparen måste utreda och åtgärda brister i arbetsmiljön. Beteckningen 6:6a syftar på paragraf 6a i kapitel 6 i arbetsmiljölagen (AML). Kallas också hänvändelserätt. När en anmälan enligt denna paragraf görs är det bra att kunna hänvisa till föreskrifter, så kallade AFS:er, t.ex. ”åtgärda bullret enligt denna paragraf i AFS”. En anmälan enligt paragraf 19 a i arbetstidslagen(ATL) innebär också att arbetsköparen måste utreda och åtgärda brister i arbetsmiljön, men är kopplad till arbetstid. Om arbetsköparen ignorerar skyddsombudets anmälan, kan ombudet begära att Arbetsmiljöverket gör en inspektion och beordrar arbetsköparen att förbättra arbetsmiljön.
Ett skyddsombud undrar om det går att kräva att få veta vad en arbetskamrats sjukskrivning grundar sig på.
– Skyddsombud får inte hindras att fullfölja sina uppgifter. Arbetsköparen ska till och med underlätta. Att inte lämna den uppgiften är att motverka skyddsombudets uppdrag, svarar Rasmus.
Övriga kunskapsgenomgångar i utbildningen tar upp ansvar, roller, systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) med fördjupning i riskhantering samt vilka problem som kan uppstå vid utveckling och förändring av arbetsplatsen. Genomgångarna varvas med grupparbeten och diskussioner.
Tid för arbetsmiljön
Den första diskussionen som förs i mindre grupper handlar om arbetsmiljön på de egna arbetsplatserna. När alla återsamlas görs en kort genomgång, och frågor dyker upp.
– Hur många skyddsombud får det finnas på en arbetsplats? frågar någon.
Rasmus svarar att det inte finns någon gräns. Han tillägger att den tid som skyddsombuden får lägga på arbetsmiljön kan bli väldigt liten för varje person om det finns många. I riktlinjerna för arbetsmiljöarbete finns ingen tidsangivelse. Skyddsombudet ska få den tid som krävs för uppdraget. I sista hand kan det testas i Arbetsdomstolen, enligt Rasmus. I en del kollektivavtal kan det stå att ett visst fackförbund har ett begränsat antal timmar att använda för ändamålet.
Arbetsmiljöverkets författning 2001:1 förklarar hur olika delar i en arbetsplats ska samverka i arbetsmiljöarbetet. Tim förklarar vad som ska finnas med i det arbetet som ska ske systematiskt, till exempel rutiner, arbetsmiljöpolicy och årlig uppföljning.
Många frågor
BAM pågår i tre dagar. Dag två och tre inleds med att gå igenom några frågor som deltagare skrivit på post-it-lappar när de dykt upp under kursen. Det finns en fråga om skadestånd, till exempel när ett skyddsombud inte får utföra sin uppgift. Tim tar upp ”kartläggning” av arbetsköpare, som är en del av organiseringsmetodiken, som finns att läsa om i Organisatörens handbok som alla deltagare fått. Kartläggningen handlar om att ta reda på information om arbetsköparen, att se vilka ekonomiska medel som finns. Tim kommer med ett exempel; en förskola som är ett föräldrakooperativ.
– Om du trycker på med att det kommer kosta 150 000 kronor om ni inte tar tag i det här arbetsmiljöproblemet så kanske de måste ge med sig.
Många samtal i gruppen handlar om stress, som ofta har gått långt, att arbetarna redan drabbats av ohälsa innan åtgärder har vidtagits. Att arbeta systematiskt med arbetsmiljön ska ge framförhållning, att arbetsplatsen undersöks med en rimlig regelbundenhet för att arbetarna inte ska hamna i riskfyllda situationer.
Avslut
Kursens handledare ger mycket utrymme till samtal och diskussion mellan deltagare. Stämningen är god genom hela kursen, med deltagare som ger varandra utrymme och är mycket engagerade. Som avslut delar kursdeltagarna med sig av vad vi handledare hade kunnat göra bättre och vad som varit bra. På det stora hela är deltagarna mycket nöjda med kursen.
Text & foto:
Solveig Betnér
Informationsorganisatör
Läs om tidigare BAM-utbildning
Och mer om arbetsrätt
