
Efter beslutet om blockad fick vice ordföranden sparken. Jonatan Bergsborn träffar Erik Helgeson i hemstaden Göteborg för att prata om vad som hänt och hur läget är nu.
Erik Helgeson, vice ordförane i Svenska Hamnarbetarförbundet.
Foto: Jonathan Bergsborn

Det är valborg och Erik Helgeson är en jagad man. Vi ses utanför den palestinska restaurangen Silvis och Erik viskar tyst att det är kul att ses och ännu tystare att han är rätt trött på att prata. Bara några meter bort från oss, på Masthuggstorget – ska han ett drygt dygn senare komma att hålla ett tårfyllt och fängslande tal på den traditionsenliga 1 maj-manifestationen för de Spanienfrivilliga1.
Det kommer, som alla andra gånger Erik håller tal, inte lämna någon oberörd. Och han kommer, som alla andra gånger han håller tal, lyckas samla de närvarande i publiken under någon sorts agiterande torgpsykos. Och vi kommer alla gå därifrån och känna hur vi är lite närmare något radikalt ”annat”. Vi slår oss ned i restaurangen och beställer in varsin lunchtallrik, med oss är även förbundets kanslist Amanda Kappelmark.
Hamnarbetarförbundets vice ordförande har stått i centrum under våren efter att ha varslats om uppsägning från sitt jobb i Göteborgs hamn samt blivit polisanmäld för brott mot rikets säkerhet – efter att förbundet planerat en blockad mot containrar till och från Israel.
Hur har den senaste tiden varit för dig?
”Den senaste månaden har varit lite lugnare – det blir lite mindre känslomässig efter ett tag. Men det är ju fortfarande dagsformen som styr,” svarar Erik och fortsätter: ”Framförallt när mitt skift jobbat lördagar kan det bli jävligt jobbigt – att inte längre ha tillgång till min arbetsplats. Det är ett bollplank för mig, ett sätt att känna av stämningen och hitta nya ingångar. Du blir väldigt vingklippt som facklig företrädare utan någon kontaktyta.
Som avstängd från terminalen har Erik inte ens fått komma innanför grindarna i hamnen. Diverse bisarra lokaler för att han inte ska få tillträde till området har skramlats fram när det sker förhandlingar på andra arbetsplatser i hamnen.
”Jag får göra så gott jag kan under förutsättningarna” säger han.
Uppmärksamheten kring fallet med Erik får det nästan att verka som att hela hamnen är satt på paus men det mesta (om inte allt) rullar på i vanlig ordning.

SVENSKA HAMNARBETARFÖRBUNDET
En fristående fackförening som är majoritetsfack i Sveriges hamnar. Bildades 1972 och har idag 12 avdelningar runtom i landet. Sedan 2019 kollektivavtalsbärande part i hamnarna efter att ha kämpat för det i 47 år. Info från hamn.nu.
Hur har snacket gått på avdelning 4?
”Folk har varit jävligt förbannade men samtidigt kan vi inte låta de vinna i den bemärkelsen att hela det fackliga arbetet avstannar, vilket det inte gjort heller. Även om det, givetvis, försvåras,” säger Erik innan han pausar och funderar ett tag. ”Vad målet är kortsiktigt, det vet jag inte men långsiktigt vill de försvaga Hamnarbetarförbundet.”
Amanda flikar in: ”Men det är lite godtroget ändå, även om Erik är en väldigt central person i förbundet så är det väldigt naivt att tro att förbundet skulle bli helt paralyserat och självdö bara för att de plockar bort en person. Och det tror jag gör en del extra förbannade.”
Det är nog lätt att glömma det bisarra i att hela fokuset ligger på en person – samtidigt har Erik också blivit av med sin anställning på grund av sitt fackliga engagemang. Någonstans går inte ekvationen riktigt ihop.
”Det måste kosta någonting att bedriva klappjakt på förtroendevalda. Men problemet idag är att hela systemet inte är konstruerat för att kunna hantera de multinationella företag som verkar nere i hamnen. För dem är skadeståndsnivåerna för att skita i förhandlingar eller ge sig på förtroendevalda alldeles för billigt,” säger Erik och fortsätter: ” Lagen är ju anpassad för en liten snickarfirma. Och för dem är det en jävla kostnad – att betala miljonböter för att felaktigt säga upp någon. De kommer inte lättvindigt försöka köpa ut någon. Men för de här koncernerna betyder det ju ingenting.”
Det kanske går att dra en parallell till Teslastrejken där?
”På ett sätt är det ju så. De är ju såpass stora att de i alla fall vill projicera att det inte finns någon relation mellan den ekonomiska nyttan och deras ideologiska agerande. Det Tesla eventuellt förlorar ekonomiskt på att teckna ett kollektivavtal är ju så otroligt jävla försumbart att det hade varit överspelat för länge sen. Det är ju helt andra grejer som styr dom, andra prioriteringar och andra pengar,” svarar Erik.

Amanda flikar in: ”Men också det märkliga i att de gärna går i bräschen för något sånt. Även i APM-konflikten2 verkar det som att Svenskt näringsliv ba ”Åh, ja kan inte ni snälla bara ta det här för oss. Det hade fått jättefina konsekvenser, vi har den här lagstiftningen som vi har funderat länge på hur vi ska kunna få igenom.” Och de ba: ”Ja visst det gör vi gärna”. De påverkas helt enkelt inte så mycket av att de får lite dålig goodwill ett tag.”
Hamnarbetarförbundets kanslist Amanda Kappelmark.
Foto: Svenska Hamnarbetarförbundet
Erik hakar på, ”Det finns en övertro på att alla bolag är så rädda om sina varumärken men för många bolag har det en ganska liten betydelse. Det spelar helt enkelt ingen roll om de förknippas med konstiga förhållanden till sina anställda eller något lagbrott – så länge de lever upp till minimikraven är det oftast helt okej. Deras relation är ju till slutkunden. Det är bara den som spelar någon roll.”
Och det är väl då konflikterna uppstår kanske?
”Jag tror de hade lite förhoppningar om att de skulle lyckas i sin PR-strategi i och med att de kallade det för ”Hot mot rikets säkerhet” – och att fler skulle spinna vidare på det. De tog chansen för att det var lite stormigt ändå – och hoppades på att det skulle funka.
Men det gjorde det ju verkligen inte. Det blev nog inte alls så som de hade tänkt.” säger Amanda.
”De valde en ”kontroversiell” fråga – och de försökte spela på det. Men jag tror att även folk som tyckte vår version var felaktig fattade ju att det inte var det primärt allting handlade om. Och då stod de ju där med ett ärende i händerna – det har gått tre månader och jag har fortfarande inte fått höra ett skit. Vi har ju fortfarande ingen aning om vad de påstår.” säger Erik.
STREJKEN
Efter att intervjun genomfördes har Hamnarbetarförbundet gått i ut i strejk över hela landet sedan onsdagen den 21 maj.
Arbetsköparorganisationen Sveriges Hamnar har inte gått med på förbundets krav – som bland annat innefattar stärkt skydd för förtroendevalda, samt begränsning och strängare reglering av bemanningsanställda.
Hamnstrejken innefattar omkring 1000 arbetare i femton hamnar. Strejken innebär arbetsstopp fram till kl. 18 på onsdagen den 21 maj. Därefter följer punktstrejker och andra stridsåtgärder i olika hamnar fram tills måndagen veckan efter. Det vi vet i slutet av maj är att ytterligare stridsåtgärder sätts in från den 30 maj fram till och med den 5 juni.
Arbetsdomstolen har slagit fast att strejken är fullt laglig efter att arbetsköparorganisationen Sveriges Hamnar låtit pröva saken.
Läs om strejken i Arbetaren!
Kommer du någonsin få svar?
”Jag vet inte. Det är upp till arbetsdomstolen”, suckar Erik.
Vi skrapar upp det sista från tallrikarna och ställer oss i kön till kaffet och passar på att njuta lite av att det snart är första maj. Jag hade egentligen tänkt föreslå att vi skulle ses och dricka folköl bland valborgskidsen i Slottsskogen under kvällen men blev snabbt avrådd – ”Ni kommer bli retade och bortjagade för att ni ser ut som civilsnutar.” – så därför tänker jag unna mig att njuta lite. Vi går tillbaka till bordet med varsin kaffe i handen.
Du har jobbat tjugo år i hamnen.
”De första åtta-nio åren var hela hamnen kommunalt driven. Så då jobbade jag i hela hamnen. Frihamnen, småkajer och allt sånt. Det var först efter privatiseringen som jag blev fast på en terminal”, säger Erik.
Nästan tjugo år på samma ställe är lång tid. Vad har du fastnat för?
”När man börjar är det spännande med stora maskiner och sånt men efter ett tag blir det självklart bara till en rutin. Det som håller en kvar är det sociala, att det är sån jävla bra sammanhållning, du lär känna alla och du vet i princip vad alla heter – även om det handlar om 300 pers,” svarar Erik innan han fortsätter sin förklaring. ”Hamnar blir lätt så. Det har ju med arbetets organisation att göra. Det är rörligt, ganska stort, behov som förändras över tid. Det gör att du arbetar med flera olika personer. Det har alltid varit roligt.”
Erik fastnar lite: ”Men också den fysiska miljön. Kanske inte exakt hamnen just – men jag tycker det är gött att jobba vid havet. Särskilt nu när våren kommer. Om det inte är så trevligt just den dagen kan du tänka att du ska ut iväg och fiska efter arbetsdagen.”
Har det blivit någon tid för fiske det senaste nu då?
”Ingenting.” svarar Erik tyst. Amanda skrattar: ”Bara snack.”
”Nej, men just nu är det mycket att göra.” svarar Erik snabbt, ”Det finns inga lediga dagar där jag bara kan gå runt och såsa liksom, utan vi har ett tight program. Mycket förhandlingar, både på central och lokal nivå. Det finns ju en måtta av förnedring i det. Att du blir behandlad som en jävla paria av din arbetsgivare, lite småsint och löjligt men det är som det är. Jag har fortfarande ett jobb att göra.”
Jonathan Bergsborn
- 1936 slog det spanska folket tillbaka general Francos fascistiska kuppförsök. Det spanska inbördeskriget, som kom att pågå fram till Francos seger 1939, betraktades av arbetarrörelsens organisationer som en internationell angelägenhet. Från världens alla hörn strömmade fler än 35 000 frivilliga till Spanien får att stoppa fascismens framfart i Europa. 600 svenskar reste ner till Spanien för att strida mot Francos fascister, varav 170 personer stupade.
Info från www.spanienfrivilligasvanner.se. ↩︎ - Arbetsköparorganisationen Sveriges Hamnar har tidigare vägrat ingå kollektivavtal med Hamnarbetarförbundet och lagt fram en antifacklig policy. Det var genom strejk i flera hamnar som Hamn tvingade igenom ett rikstäckande kollektivavtal våren 2019. Det avtalet var ett andrahandsavtal vilket innebar att Hamn undertecknade ett avtal som omfattar samma yrkeskår som Transports avtal men att Hamns avtal träffades efter Transports avtal. De två avtalen var likalydande. Hamnarbetarförbundet stämde sedan företaget APM Terminals eftersom arbetsköparen inte följde avtalet. APM Terminals dömdes att betala 50 000 kronor i skadestånd, hälften till Hamnarbetarförbundet och hälften till det berörda skyddsombudet. ↩︎