Har du blivit vald till förhandlare? Grattis! Det är ett hedersuppdrag. Är du grön förhandlare lär du ha nytta av den här artikelserien. I sju delar ges råd i samband med att förbereda förhandling, skriva förhandlingsframställan, driva förhandling, använda påtryckningar samt avsluta förhandling. Serien sammanfattas genom en fusklapp.*
Det grundläggande syftet med fackligt arbete är att skapa en bättre arbetsplats för alla. I förlängningen kan en enad och stark arbetarklass förändra hela samhället.
Fackliga förhandlingar handlar grovt sett om tre saker: (1) presentera krav för arbetsköparen, (2) argumentera för kraven och (3) berätta vad som händer om kraven inte accepteras. Förhandlingar är vanligtvis en maktkamp, vilket bottnar i parternas motsatta intressen.
Hur lär man sig förhandla?
Den viktigaste faktorn för att lära sig förhandla är att våga testa förhandla. Den här texten är skriven framförallt för att uppmuntra fler arbetare att testa.
I en tidigare artikelserie belyste jag juridiken – främst rätten att förhandla enligt medbestämmandelagen (MBL). Jag gick då igenom tre typer av förhandlingar: intresseförhandling och tvisteförhandling (enligt 10 § MBL) samt medbestämmandeförhandling (11–14 §§ MBL).
I den här artikelserien fokuserar jag på taktiken – vägen till önskat resultat. Artiklarna är på inget sätt uttömmande. Det finns många specifika råd att ge beroende på vilken förhandlingsfråga det rör sig om. Olika tips och trix är relevanta beroende på om det är en uppsägningstvist, en lönestrid, rehabiliteringssamtal eller något annat. Artikelserien rör sig på en generell nivå utan djupdykningar i specifika förhandlingsfrågor.
Då denna text publiceras offentligt finns det givetvis en mängd syndikalistiska knep som jag inte redovisar här. Det ska också påpekas att texten är präglad av min erfarenhet och förhandlingsstil. Det finns inte bara ett sätt att förhandla utan en mångfald stilar som passar olika personer och situationer.
Artikelserien är ganska mastig. Ett tips är därför att läsa och diskutera varje del med fackliga kamrater. Ni kan avrunda med att läsa fusklappen som sammanfattar serien.
Flexibel taktik och analys
En bra taktik består av tydliga mål och medel. Ni som är valda till förhandlare utformar taktiken tillsammans med berörda medlemmar. En bra taktik bygger också på analys av motparten, alltså en bedömning av arbetsköparens styrkor och svagheter, vad cheferna vill uppnå, företagets ekonomi med mera. Taktiken bör vara flexibel. Det är viktigt att ni löpande diskuterar och vid behov ändrar taktiken.
Fyra relationer
Förhandlarnas relation till berörda medlemmar är givetvis viktig. Det behövs en tät kommunikation mellan förhandlare och medlemmar, så att medlemmarna är involverade hela vägen och kan påverka taktiken.
Utöver relationen till medlemmarna är ytterligare tre relationer viktiga. Dessa är förhandlarnas relation till sin fackförening, relationen till personalkollektivet som berörda medlemmar tillhör samt relationen till juridiken. Alla relationer påverkar förhandlarna och den taktik som väljs gentemot arbetsköparen.
När ni förbereder en förhandling är det viktigt att ha de fyra relationerna i bakhuvudet och tänka på följande saker.
Relationen till medlemmarna
Medlemmarna är experter beträffande sin arbetsplats, externa förhandlare som inte jobbar på stället är det inte. Medlemmarna känner verkligheten på jobbet och vet vad som behöver förändras där.
Förhandlare ska inte ge medlemmarna orimliga förväntningar. Generellt är det bäst att ni inte lovar några resultat utan bara lovar att göra ett försök. Det enda som är säkert är att organisering på arbetsplatsen kan bygga kollektiv styrka, vilket ökar arbetarnas chanser att driva igenom sina krav.
När ni tar er an ett fackligt ärende samlar ni och berörda medlemmar alla relevanta dokument i en gemensam mapp. Det kan vara anställningsavtal, kollektivavtal, lönespecifikationer etc. Använd SAC:s digitala verktyg för säker lagring. Ni ska inte nöja er med att exempelvis spara ljudfiler på en mobiltelefon som kanske är trasig om en vecka.
Skriv minnesanteckningar varje gång ni träffar medlemmarna! Se till att ni i slutet av varje träff sätter datum för nästa träff. Det hjälper er att hålla ett bra tempo. Det kan kännas onödigt att skriva minnesanteckningar om det är ett litet enkelt ärende, men ärendet kan plötsligt växa och bli långdraget. Då har ni nytta av era anteckningar.
Kom överens om hur ni kommunicerar när ni inte träffas fysiskt: kanske via telefon och e-post eller en chatgrupp och videomöten. SAC har ett bra verktyg för chat som bygger på programvaran Mattermost.
Syndikalistiska förhandlare är vanligtvis ideellt engagerade och har vanliga jobb. Det är viktigt att medlemmarna informeras om det. Berörda medlemmar förväntas engagera sig i sina ärenden. Även om medlemmarna kanske inte vill delta vid förhandlingsbordet, ska de ändå delta i processen från start till mål.
Om vissa uppgifter kan göras av medlemmarna så ska de göras av medlemmarna. Det kan vara exempelvis att räkna ihop löneskulder, skriva ned händelseförlopp och ta reda på fakta från arbetskamrater och arbetsköparen.
Relationen till fackföreningen
Den aktuella fackföreningen kan vara en driftsektion, ett syndikat eller LS. Förhandlare brukar sitta i styrelsen eller en särskild förhandlingskommitté. En förhandlingskommitté bör ha ett tydligt mandat från medlemsmötet – alternativt från styrelsen om det är styrelsen som har tillsatt kommittén.
Kommittén ska veta vad den får besluta om och vilka frågor som ska skickas tillbaka till medlemsmötet eller styrelsen. Förhandlarnas mandat kan vara allmänt hållet, exempelvis i en verksamhetsplan som har klubbats på ett årsmöte. Mandatet kan också preciseras i varje ärende.
Varje gång förhandlare förbereder ett ärende är det viktigt att förhandlarna frågar sig vilket stöd de behöver från driftsektionen, syndikatet eller LS. Flagga i god tid för era behov!
Det är fackföreningen, inte enskilda medlemmar, som äger de fackliga ärendena. Detta faktum är extra tydligt när ett ärende bara berör en individ. Då är medlemmen hjärtligt välkommen att ge synpunkter på hur facket ska driva ärendet, men besluttas av förtroendevalda eller ett medlemsmöte.
Vanligtvis kommer förhandlare och berörd individ överens, men går det inte att komma överens är det alltså ett medlemsmöte eller förtroendevalda som beslutar. Mötet eller de förtroendevalda kan även besluta att ett ärende inte ska drivas.
Det är viktigt att inte stirra sig blind på vad som kan uppnås i ett enstaka ärende. Fackföreningen ska värna alla medlemmars intresse. Därför finns det en gräns för hur mycket resurser som ska läggas på att driva en enskild medlems intresse.
Ett vanligt missförstånd är att individen äger ärendet och tar alla beslut, men det skulle innebära att en person ger order och resten av fackföreningen lyder. Individen äger dock sitt ärende om hen väljer att driva en tvist utan fackföreningen.
Förhandlare har rätt till obetald ledighet enligt 17 § MBL för att förbereda och genomföra förhandlingar. Det blir alltså fackföreningen som får ersätta förhandlare för förlorad arbetsinkomst.
Relationen till personalkollektivet
Förhandlingar kan bedrivas som ett led i att organisera arbetsplatsen eller drivas utan organisering. I bästa fall är förhandlingen ett moment i en organiseringsplan som flyttar fram positionerna för hela personalkollektivet.
Även när en förhandling drivs utan organisering är det viktigt att den stärker solidariteten i personalkollektivet och främjar syndikalisters anseende (eller åtminstone inte skadar solidariteten och anseendet på arbetsplatsen). För att illustrera hur förhandlingar kan främja solidariteten och anseendet, kan vi tänka oss följande situation.
Låt säga att en arbetsköpare har snuvat många anställda på rätten till extra föräldrapenning enligt kollektivavtalet. Vi kan anta att LS bara har en medlem på arbetsplatsen som gått miste om pengarna. Här kan LS välja att enbart tvisteförhandla för att medlemmen ska få sina pengar eller göra en större grej av det.
Väljer LS det senare kan LS exempelvis producera flygblad som informerar alla anställda om pengarna de gått miste om. Flygbladet kan också flagga för att LS kommer att kräva retroaktiva pengar i en kommande förhandling. Samma flygblad kan betona att det krävs ett brett engagemang på arbetsplatsen för att alla ska få sina pengar. Det är ofta lämpligt att kombinera flygblad med att bjuda personalgruppen på fika.
Relationen till juridiken
Juridik handlar om att tolka och tillämpa lagar, avtal och andra rättskällor. Jurister brukar göra en skillnad mellan materiell rätt och formell rätt. Den materiella rätten fastslår vem som har rätt till vad. Ett exempel är att tillsvidareanställda har rätt att inte bli uppsagda utan sakliga skäl (enligt 7 § lagen om anställningsskydd, LAS). Ett annat exempel är att kollektivavtal kan fastslå en minimilön som alla har rätt till.
Den formella rätten anvisar hur den som har rätt också kan få rätt. Det är olika typer av procedurregler, exempelvis regler om tvisteförhandling och domstolsprocess. Det kallas också processuell rätt. I bästa fall fungerar den formella rätten på så vis att den förverkligar rättigheterna i den materiella rätten.
Ni förhandlare behöver sätta er in i både formell och materiell rätt. Regler om förhandlingar i MBL är inte särskilt omfattande. De behärskar ni på ganska kort tid. Om ni läser artikelserien Förhandlingsrätt och stridsrätt för nybörjare och testar förhandla några gånger, så kan ni betydligt mer formell arbetsrätt än den genomsnittliga personalchefen.
Den materiella arbetsrätten är ett enormt område och där blir ni aldrig fullärda. Men ni behöver bara sätta er in i de regler som rör den aktuella förhandlingen. Det klarar ni! Ni kan lära er mer om formell och materiell rätt genom SAC:s arbetsrättsliga portal: www.sac.se/portal
Social kompetens
Det går inte att komma ifrån att förhandlare måste behärska en del juridik. Men en färdighet som är ännu viktigare är det vi kan kalla social kompetens. Det är svårt att sätta ord på men handlar om att kunna ta folk, att läsa och förstå andra människor så att vi förmår både samarbeta med fackliga kamrater och hitta lösningar när vi tar konflikter med arbetsköpare.
I nästa del av denna artikelserie går jag in närmare på förberedelse av förhandling.
Rasmus Hästbacka
Jurist och facklig samordnare
Gå till valfri del:
2. Förbereda förhandling
3. Skriva förhandlingsframställan
4. Driva förhandling
5. Använda påtryckningar
6. Avsluta tvisteförhandling
7. Avsluta intresse- och medbestämmandeförhandling
EXTRA INFO:
Den fackliga karensregeln
Många LS har klubbat en karensregel. Det innebär att LS inte tar sig an nya medlemmars gamla problem, alltså problem som uppstod före medlemskapet. I dessa LS är det bäst att förhandlare alltid kollar om ett ärende är ett sådant gammalt problem och informerar medlemmarna om karensregeln.
Karensregeln bygger på erfarenheten att nya medlemmar som vill ha hjälp med gamla problem ofta bara ser till sitt eget intresse. De brukar betala en medlemsavgift, få hjälp och sedan gå ur facket. Ofta är de så enögda att de inte ser att de själva tjänar på solidaritet och att alla arbetare får det bättre. Personerna kan beskrivas som rättshaverister och snyltare. Det är hårda ord som speglar ett trist faktum. Ärenden som rör sådana personer har en stark tendens att bränna ut förhandlare.
En nackdel med facklig karens är givetvis att LS kan missa chansen att hjälpa nya medlemmar som är solidariska och hederliga. Många migranter känner inte till att det finns fackföreningar och vet inte hur dessa fungerar. Därför har några LS slopat karensen och har då en genomtänkt modell för att hantera snyltare och haverister.
Tar LS procent på pengar till medlem?
En del LS har klubbat en policy om att en viss procent av pengarna går till LS när en förhandling resulterar i att arbetsköpare ska betala pengar till enskilda medlemmar. Andra LS har inte en sådan policy. Om er LS har klubbat en policy ska berörda medlemmar givetvis få veta det innan ni tar er an deras ärenden.