KIM-syndikatet på besök hos sektionen på Södertälje stadsbibliotek
Stockholms KIM-syndikat, syndikatet för kultur, IT och media, besökte driftsektionen på Södertälje stadsbibliotek den 18 april. Bibliotekarierna Iman Hadj-Moktar och Joel Nilson är två av driftsektionens medlemmar där. De berättade om sitt arbete, bibliotekens roll i samhället och en kommande flytt på grund av mögel i de nuvarande lokalerna.
Kan ni berätta lite om driftsektionen? Hur bildades den och vad har ni gjort?
– Jag var ny här våren 2024 och då frågade jag Joel vilka fackföreningar det fanns på biblioteket och fick veta att han var medlem i SAC, som jag själv var intresserad av att gå med i. Han pratade ihop sig med två personer till och så bildade vi driftsektionen på hösten 2024, säger Iman Hadj-Moktar, och fortsätter:
– Vi har mest vänt oss till varandra om vi har några problem, och vi har samlat våra synpunkter och tyckt till som fackklubb om förändringar på arbetsplatsen.
Finns det någon annan fackklubb här?
– Ja, de jobbar inte på samma sätt riktigt, men det finns folk som är aktiva i både DIK och Vision, säger Joel Nilson.
Har DIK eller Vision kollektivavtal här?
– Ja, inom kommunal verksamhet så är det väldigt mycket det här med samverkan och samverkanssystem, så då sitter de på A-samverkan som det kallas. Så de får ju kanske ofta information om förändringar som ska komma, säger Joel Nilson.
Så de har prioritet från arbetsköparens håll när det kommer till information?
– Ja, de har en viss rätt till information. Om man spetsar till det lite så kan jag tycka att samverkan handlar om att arbetsgivaren informerar facket innan de kör över facket. Det är inte en förhandlingssituation, det är samverkan i stället för förhandling. Facket kan få till protokollet att de opponerar sig, men det är ganska sällan det går till förhandling, säger Joel Nilson.
Vilka är de största arbetsplatsfrågorna för er just nu?
– Nu är det väldigt mycket kring det här huset, för det ska rivas, eller åtminstone renoveras. De har hittat mögel högre upp i huset, och det har varit så i flera år nu att man har gått och väntat. Vi vet inte om vi ska flytta eller vara kvar här, och vi får väldigt lite information, säger Joel Nilson.
– De hittade möglet 2019. Konsthallen har flyttat, det var där möglet var värst. Kommunen håller på att bestämma var bibblan ska vara. Vi vet inte var vi ska vara, eller när vi ska flytta, eller när de ska stänga ner gallerian. Vi har fått veta saker om lokalbytet genom lokaltidningen, säger Iman Hadj-Moktar.
Joel Nilson fyller i:
– Det är inte att vi får lite information från cheferna, för de vet inte heller. De får också väldigt lite information. Det kan hända att felanmälningar dröjer lite, att hissar står stilla länge och så. Det är lite eftersatt, det är en fråga vi diskuterar ofta. Det är svårt att planera verksamhet, som nu till hösten så vet vi inte exakt vilka lokaler vi kommer vara i. Då blir det svårt att planera framåt.
Märker ni av möglet när ni jobbar?
– Jag märker inte av det, men det var någon som var allergisk som sa att de märkte av det. De som jobbade i konsthallen sa att de inte kunde vara där, säger Iman Hadj-Moktar.
Har ni några frågor som ni tycker är viktiga i biblioteksbranschen i stort?
– En grej är ju att försvara bibliotekens roll. Det är en väldigt stor fråga. Där är många biblio-
tekschefer med på tåget. Det är ju en av de sista platserna i samhället som är öppna för alla, där alla är välkomna. Och det har en ganska radikal potential egentligen. Så det är viktigt i dagens politiska landskap. Det är ganska mycket debatt om det i biblioteksvärlden, säger Joel Nilson, och fortsätter:
– Jag tänker på alla möten man har här varje dag. Det är mycket ganska ensamma människor. Ofta tänker jag ”hur skulle de klara sig utan biblioteken”? De kommer hit varje dag och hittar ett sammanhang här. Folk som kommer hit och ska skriva ut sina bankutdrag för att få socialbidrag, till exempel. Man märker att folk ibland är desperata. Och det är väldigt svårt att säga nej, för man fattar att de behöver hjälpen för att få ut sina pengar. Man märker att den digitala kompetensen är låg, och de kanske inte får hjälp från andra instanser. Men här är det alltid öppet, här är vi alltid trevliga. Och det är jättebra. Men vi har också ett annat uppdrag som bibliotekarier.
Iman Hadj-Moktar skjuter in:
– Bemanning, främst för biblioteksassistenter, är också en viktig fråga, till exempel inom Stockholms stadsbibliotek där man anställer via bemanningsföretag. Då är det som inom vården, som timvikarie får man ett sms med typ ”kan du jobba i Kista i dag”, ”kan du jobba i Farsta i dag”. Så får man hoppa mellan de olika biblioteken. Det bästa vore om biblioteksassistenter kunde vara fast anställda på sitt bibliotek och inte av en mellanhand. Men så ser det inte ut i dag.
Har ni några tips för dem som vill starta en driftsektion på sin arbetsplats?
– Ha inte för stora ambitioner i början, sikta på att driva små frågor som är lätta att vinna. Och se alla kollegor som potentiella medlemmar! säger Iman Hadj-Moktar.
KIM-syndikatet i Stockholm
