Även i år går civilkuragepriset till en person som arbetar inom vård och omsorg, och som kämpat för bättre förutsättningar när covid-19 drabbade Sverige som hårdast. Per-Anders Nordström nominerades av tidigare arbetskamrater i hemsjukvården i Alingsås kommun, där han jobbade som sjuksköterska. Syndikalisten möter Per-Anders i ett videosamtal en av hans lediga tisdagar.
Du fick tio nomineringar till Civilkuragepriset! Hur känns det att så många ville att du skulle få priset?
– Det är väldigt roligt att det jag har gjort är uppskattat.
Hur kändes det när du fick veta att priset är ditt?
– Jag blev förvånad först, men det är kul. Jag blev glad. Det känns bra att få bekräftelse.
Per-Anders berättar att han kände sig ensam i arbetet med att förbättra miljön på sin arbetsplats. Många positiva kommentarer fick han, men ingen uppbackning.
När Per-Anders jobbade natt i hemsjukvården i Alingsås besökte han många människor; i lägenheter, villor och på boenden för äldre samt inom LSS*.
Hur såg det ut på din arbetsplats när det var som värst när det gäller covidsmitta?
– Nästan alla blev sjuka på de avdelningar vi hade utbrott, både personal och boende. Det var inte en i taget, det kunde vara en hel korridor inom loppet av två dagar.
Medarbetarna fick bära skulden och anklagades för att inte följa riktlinjer eller hygienåtgärder.
– Det var inte det som gjorde att det spred sig som en löpeld. Smittan andades in för att inga åtgärder mot luftburen smitta vidtogs, och det var tydligt när så många blev sjuka så fort.
Per-Anders menar att de utbrott som skedde inte kan förklaras om covid-19 endast hade varit en så kallad droppsmitta.
Ville sprida kunskap
På våren 2020, när covid-19 hade börjat spridas ordentligt i Sverige, ville Per-Anders följa kunskapsutvecklingen kring pandemin. Det började med en artikel om ett boende för äldre i USA. Det hade forskats om smittspridningen på det boendet, där många var smittade och flera dog. Det kom fram tydligt att personer kan vara smittade, och sprida smittan vidare, utan att ha symptom.
– Jag försökte sprida information som jag läste, men det var som att tala med en vägg.
Tvivelaktiga rekommendationer
Per-Anders höll sig uppdaterad med nyheter kring smittspridningen i hela världen. Till en början litade han på den kontakt han hade med Vårdhygien** i Västra Götalandsregionen, och andra instanser som ska ha koll på smittspridning inom vården. Sen började han ana att något inte stämde, han kände att våra myndigheters rekommendationer inte gick att tillämpa på hemsjukvården.
– Som skyddsombud hade jag tilltro till Arbetsmiljöverket, att de står på vår sida, men jag började tvivla.
Tidigt i pandemin läste Per-Anders om influensa på Arbetsmiljöverkets webbplats.
– Om du har influensa och hostar och nyser så bildas aerosol***, som vi kan andas in. Sen läste jag informationen för vårdpersonal om covid-19, och då blir det bara stora droppar som trillar ned på golvet, intill patienten, och då behövs inga andningsskydd.
Inget gehör
När pandemin tog fart följde Alingsås kommun riktlinjer som de fått från regionens smittskydd, i grunden vilade besluten på rekommendationer från Folkhälsomyndigheten. Personal på äldreboenden, hemtjänst och LSS-verksamhet hade tillgång till enklare munskydd, som endast skyddar den person som hanteras, den som får vård.
Per-Anders försökte föra dialog med chefer och andra ansvariga, men ingen ville samverka. Sveriges kommuner övergav sitt arbetsmiljöansvar när pandemin var som värst, anser han.
– De gjorde inga egna riskbedömningar, och anpassade inte riktlinjerna efter sin verksamhet. Ingen tog till sig att det var ett problem.
Till Arbetsmiljöverket
Hemsjukvården skiljer sig på flera sätt från övrig vård och omsorg.
– Det finns dementa människor som inte kan följa en etikett för hur de ska hosta. Det finns vårdbiträden som är med dem hela arbetspass, eller vakar över covidsjuka patienter i 10 timmar på natten. Ingen lyssnade när jag förklarade våra behov, berättar han.
Då tog han ärendet till Arbetsmiljöverket. Som skyddsombud kunde han skicka en begäran om åtgärder, enligt paragraf 6:6a i arbetsmiljölagen. Vid en sådan begäran måste Arbetsmiljöverket inspektera arbetsplatsen och ta ställning till om arbetsköparen måste vidta åtgärder.
Äntligen en seger
Ett år av pandemi hann gå innan Arbetsmiljöverket beslutade om Per-Anders bergäran. Nu ska andningsskydd användas när bekräftad eller misstänkt covid-19 finns på arbetsplatsen. Det gäller hemsjukvård i alla Sveriges kommuner.
– Det var stort och jag får vara nöjd med att jag gjorde det! Det var en otrolig seger eftersom det inte bara gäller min arbetsplats, utan hela landet.
Till skillnad från munskydd skyddar andningsskyddet (som ofta betecknas FFP1, FFP2 och FFP3) den som bär skyddet. Det har ett filter som avskiljer skadliga ämnen och partiklar, till exempel virus.
Vad fick du för reaktioner från myndigheter, regionen och kommunens ledning när du arbetade aktivt med arbetsmiljön på eget bevåg?
– Jag får inga jobb i det jag är utbildad för i Västa Götalandsregionen, för att jag engagerat mig i arbetsmiljön, svarar Per-Anders. Han fortsätter att berätta om olika typer av påhopp han fick.
– När jag hade uttryckt mig i en Facebook-grupp, att vi hade otillräckliga skyddsrutiner, blev jag uppringd av förvaltningschefen på ledig tid, som frågade om jag var ute efter att sprida oro.
Han berättar om kommentarer han fått på möten, och att han blev inkallad till ett möte med en grupp chefer.
– Det handlade om hur jag uttrycker mig fel och måste rätta in mig i ledet.
Även fast Per-Anders lyckades få igenom sin begäran om bättre skydd, känner han sig fortfarande utpekad som en bråkstake.
”I Andra länder gick de ut på barrikaderna. Här försökte det lösas bakom stängda dörrar. Vi behöver tänka om.”
Fackens svek
Fackföreningsrörelsen i Sverige har misslyckats, anser Per-Anders.
– Facken tror att det ska fungera med samverkan och förlitar sig på arbetsmiljölagen. I Andra länder gick de ut på barrikaderna. Här försökte det lösas bakom stängda dörrar. Vi behöver tänka om. Det går inte alltid att luta oss mot myndigheter.
Hanteringen av arbetsmiljön under coronapandemins värsta tid är det största sveket på 100 år mot arbetare i Sverige, anser Per-Anders.
– Det får passera revy som om ingenting hänt. Det gör mig ledsen och upprörd och jag har fullständigt tappat tron på det svenska rättssamhället, politiken och myndigheter. Alla håller varandra om ryggen och är beroende av varann. Endast jasägare accepteras överallt. Det är livsfarligt när folk inte vågar säga att kejsaren är naken.
Under pandemin lärde sig Per-Anders att lagar och riktlinjer som finns i arbetsmiljölagen inte följdes i arbete inom hälsa och sjukvård.
– Det är viktigt att frågorna lever kvar.
Han anser att de som fastställer hur arbetsmiljön ska se ut lyssnar på fel instanser och den ekonomiska aspekten väger tungt.
– Det fortgår idag, oavsett pandemi eller inte. Det är problem som fortsätter om inget görs åt det.
Framtiden
Nu känner sig Per-Anders färdig med att ”stånga sig blodig mot en vägg”. I mars började han arbeta hemifrån som telefonrådgivare åt 1177. Fritiden ägnar han gärna åt vandring och att bygga pilbågar. Som förälder till sju barn är det också viktigt att vara närvarande i familjen.
– Jag försöker hitta tillbaka till sådant som ger styrka, energi och glädje i livet.
Solveig Betnér
Informationsorganisatör
Här kan du läsa om Stine Christophersen som fick Civilkuragepriset 2021
*LSS
Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Lagen innehåller bestämmelser om insatser för särskilt stöd och särskild service åt personer med olika funktionshinder. Det kan t.ex. handla om rätten till personlig assistans eller att få en plats på ett särskilt boende.
**Vårdhygien:
Vårdhygiens roll innebär framför allt att som sakkunniga samarbeta och stödja verksamheterna i det egna arbetet för att förebygga uppkomst och spridning av vårdrelaterade infektioner. Information från Västra Götalandsregionen.
**Aerosol
Aerosolerna är små partiklar som svävar i luften, till skillnad från t.ex. droppar av saliv, som faller till marken snabbt. Det som avgör hur länge de små partiklarna hänger kvar i luften är bl.a. faktorer som ventilation och rummets storlek.
Fakta: Civilkuragepriset till Björn Söderbergs minne
Priset har instiftats av SAC Syndikalisterna till minne av den fackliga aktivisten Björn Söderberg som mördades av nazister i sitt hem 1999. Anledningen var att han vågat slå larm om att en ledande nazist fått förtroendeuppdrag i Handelsanställdas förbund. Priset delar SAC ut sedan år 2000. Prissumman är 10 000 kronor.
Här kan du läsa mer om Civilkuragets dag och Civilkuragepriset