Det här är en text för dig som funderar på att ställa upp i val till skyddsombud och vill veta vad rollen innebär. Det är också en text för dig som redan är skyddsombud och behöver en kom-ihåg-lista över vad skyddsombud kan göra.
Skyddsombud kallas även för arbetsmiljöombud.
Texten är en sammanfattning av artiklar som tidigare har publicerats i Syndikalisten. Du hittar länkar till artiklarna i texten.
Sammanfattningen består av sju delar:
1. Bli skyddsombud
2. Skyddsombudet som organisatör
3. Skyddsombudets verktyg enligt lag
4. Tio mekanismer för genomdrivande
5. Obs! Nya nummer på AFS
6. Regionala skyddsombud
7. Utbildning i bättre arbetsmiljö
1. Bli skyddsombud
Du som är medlem i en lokal samorganisation (LS) av SAC kan bli skyddsombud på fyra olika sätt:
1. Bli utsedd till lokalt skyddsombud av din fackförening (LS, syndikat eller driftsektion) som har kollektivavtal med arbetsköparen.
2. Bli vald till lokalt skyddsombud av dina arbetskamrater (personalgruppen) direkt.
3. Bli utsedd till regionalt skyddsombud av din fackförening (LS eller syndikat) för ett arbetsställe där du inte är anställd.
4. Bli utsedd till lokalt skyddsombud av en annan fackförening som har kollektivavtal med din arbetsköpare.
Du kan alltså utses till skyddsombud av en fackförening som du inte är medlem i. Valda personer måste anmälas till arbetsköparen för att räknas som skyddsombud. SAC har producerat en blankett för anmälan i de tre första fallen. I det fjärde fallet är det en annan fackförening som måste anmäla.
Konflikt med avtalsbärande fack
Ibland uppstår konflikter mellan en personalgrupp och den eller de fackföreningar som vanligtvis är kollektivavtalsbärande. Det kan vara så att de fackliga representanterna vill utse en viss person till skyddsombud och motarbetar personalens val av en annan person. Syndikalister väljs ofta av sina arbetskamrater men möts av motstånd från avtalsbärande fackföreningar.
Avtalsbärande fack har så att säga ”första tjing” på att utse lokala skyddsombud. Utses inget skyddsombud har personalgruppen rätt att välja skyddsombud. Personalgruppen ska upprätta ett dokument där det står vem som har blivit vald och vilken dag. Anställda som har röstat i valet ska skriva under att de godkänner valet. Dokumentet bifogas anmälan till arbetsköparen.
Syndikalister främjar alltid demokrati på arbetsplatsen. Även om ett avtalsbärande fack är på väg att utse skyddsombud, är det bäst om syndikalister insisterar på att en omröstning ska hållas i personalgruppen. Därefter kan facket besluta att utse och anmäla den valda personen till arbetsköparen.
Har du ytterligare funderingar kring valet, se artikeln Val och anmälan av skyddsombud – Tio frågor och svar.
2. Skyddsombudet som organisatör
Ett vanligt sätt att se på arbetsmiljöfrågor är att dessa frågor ska hanteras av chefer och skyddsombud utan personalens deltagande. Inom SAC betraktar vi skyddsombuden som organisatörer. Syndikalistiska skyddsombud agerar tillsammans med sina arbetskamrater.
Om personalen agerar kollektivt för en bättre arbetsmiljö ger det mycket bättre resultat än om bara skyddsombud agerar med stöd av juridik. Se exempel på vad detta kan innebära i artiklarna Skyddsombud som agerar tillsammans med arbetskamraterna och När skyddsombuden agerar.
3. Skyddsombudets verktyg enligt lag
Alla arbetsköpare har ett arbetsmiljöansvar enligt arbetsmiljölagen, AML och arbetstidslagen, ATL (klubbade av riksdagen) samt arbetsmiljöförordningen, AMF (antagen av regeringen). Men de konkreta kraven för en god arbetsmiljö finns framförallt i föreskrifter från den statliga myndigheten Arbetsmiljöverket, så kallade AFS:er.
Som skyddsombud är du personalens företrädare. Det spelar ingen roll om du och dina arbetskamrater tillhör samma fackförening eller olika fackföreningar. Ditt uppdrag är att företräda alla och verka för en god arbetsmiljö. Arbetsmiljöansvaret ligger dock kvar hos arbetsköparen. Arbetsköparen har makten och ska därför bära ansvaret.
På betald arbetstid
Du har rätt att utföra ditt uppdrag på betald arbetstid. Denna rättighet inkluderar rätten att delta i utbildningar om arbetsmiljöfrågor på betald arbetstid. Rättigheten är fastslagen i AML och förtroendemannalagen, FML. Är du vald till skyddsombud av personalen direkt omfattas du av AML. Är du utsedd av ett fack med kollektivavtal omfattas du även av FML. Det framgår av AML med hänvisning till FML.
Systematiskt arbetsmiljöarbete
Arbetsköpare ska bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) i samverkan med skyddsombud, enligt föreskriften AFS 2023:1. SAM brukar illustreras som ett hjul indelat i fyra faser: (1) Undersöka brister i arbetsmiljön, (2) Bedöma risker för skador och ohälsa, (3) Åtgärda problem samt (4) Kontrollera resultaten. Om arbetet i SAM inte ger tillfredsställande resultat kan skyddsombud göra en så kallad 6:6a-anmälan eller 19:a-anmälan.
Exempel på 6:6a-anmälan till arbetsköparen
Skyddsombud kan begära att arbetsköparen undersöker och åtgärdar brister i arbetsmiljön. Det framgår av AML kapitel 6, paragraf 6a. Får skyddsombud inga tillfredsställande svar från arbetsköparen, kan 6:6a-anmälan föras vidare till Arbetsmiljöverket. Så är fallet om skyddsombudet inte får något besked alls eller om arbetsköparen svarar men inte beaktar skyddsombudets krav.
Blankett för 6:6a-anmälan till Arbetsmiljöverket
Vissa arbetsköpare är så ovana vid aktiva skyddsombud och fackföreningar att de betraktar 6:6a-anmälan till Arbetsmiljöverket som ett grovt övertramp. Det är givetvis inget övertramp men skyddsombud kan mjukstarta sitt arbete genom att exempelvis säga ”Jag funderar på att skriva en 6:6a-amälan” eller visa ett utkast till anmälan. Är det akuta problem i arbetsmiljön finns dock inget skäl att mjukstarta.
19a-anmälan
Detta är en motsvarighet till 6:6a-anmälan men rör istället arbetstidslagen, ATL. Skyddsombud kan begära att arbetsköparen vidtar åtgärder för att vissa regler om extra övertid, mertid och nödfallsövertid i ATL ska efterlevas.
Obs! Om ett kollektivavtal har ersatt nyss nämnda lagregler i ATL, kan Arbetsmiljöverket inte ingripa för att arbetsköparen ska följa kollektivavtalet. Då är det istället facket som är part i kollektivavtalet som kan reagera på avtalsbrott.
Agera vid arbetsskada
Följ råden under frågor och svar på SAC:s hemsida: Jag skadas på jobbet, vad kan jag göra?
4. Tio mekanismer för genomdrivande
Om en 6:6a-anmälan eller 19:a-anmälan till arbetsköparen inte ger tillfredsställande resultat, kan skyddsombudet överväga att sätta igång olika mekanismer för att tvinga arbetsköparen att leva upp till lagens krav. Du kan läsa om varje mekanism i artikeln Hur tvingar vi chefen att följa arbetsmiljölagen?
En sammanfattning av mekanismerna
Civilrättsliga mekanismer
1. Genomdrivande i samband med samverkan
Facket tvisteförhandlar med stöd av 10 § MBL exempelvis för att arbetsköparen hindrar skyddsombudets arbete (enligt 6 kap. 10 § AML eller 3 § FML) och kräver skadestånd.
2. Skyddsstopp
Stoppar farligt arbete, enligt 6 kap. 7 § AML.
3. Vägra farligt arbete
Alla anställda har rätt att vägra utföra arbete som innebär omedelbar och allvarlig fara för liv eller hälsa, enligt 3 kap. 4 § AML.
4. Anställningsskydd som genomdrivande
Om en anställd har nedsatt arbetsförmåga ska arbetsköparen anpassa arbetet så att personen kan fortsätta i arbetsköparens verksamhet (AFS 2023:2 Kapitel 3). Arbetsköparen ska verka för rehabilitering (enligt 30 kap. Socialförsäkringsbalken). Arbetsköparen ska utreda omplacering som alternativ till uppsägning, enligt 7 § LAS. Arbetsköparen får inte säga upp den anställda utan att först ha försökt arbetsanpassa, rehabilitera och omplacera.
5. Skadestånd och annan ekonomisk ersättning
Om arbetsköparen eller hens anställda orsakar kroppsskada kan arbetsköparen bli skadeståndsskyldig, enligt skadeståndslagen (2 kap. 1 § och 3 kap. 1 §). Men så är sällan fallet eftersom försäkringar vanligtvis täcker kostnaderna. Läs mer om försäkringar i Hur tvingar vi chefen att följa arbetsmiljölagen?
Ibland innebär arbetsköparens bristande arbetsmiljöansvar att arbetsköparen också bryter mot kollektivavtal, MBL och diskrimineringslagen. Därmed kan arbetsköparen bli skadeståndsskyldig.
Förvaltningsrättsliga mekanismer
6. Föreläggande
Arbetsmiljöverket meddelar ett påbud om att arbetsköparen ska göra vissa saker eller förbud mot att göra vissa saker (7 kap. 7 § AML).
7. Sanktionsavgift
Arbetsmiljöverket får (enligt 8 kap. 5 § AML) ta ut en sanktionsavgift om arbetsköpare bryter mot en AFS och det anges i AFS:en att avgift kan tas ut.
Straffrättsliga mekanismer
8. Böter eller fängelse för brott mot AML och ATL
Brott mot vissa lagregler är sanktionerade med böter eller fängelse. Ett exempel är förbudet mot att ta bort en skyddsanordning utan giltigt skäl (8 kap. 2 § AML). Anställda kan polisanmäla ansvariga chefer men det är åklagare som väcker åtal i domstol.
9. Böter eller fängelse för arbetsmiljöbrott
Fysiska personer kan dömas för arbetsmiljöbrott om de har åsidosatt sina skyldigheter enligt AML och därigenom har orsakat dödsfall, kroppsskada, sjukdom eller fara (3 kap. 10 § Brottsbalken).
10. Företagsbot och förverkande
Åklagare kan i vissa fall yrka att arbetsköparen som juridisk person ska betala företagsbot (36 kap. 7–10 §§ Brottsbalken). Den påföljd som kallas förverkande innebär att en viss egendom hos arbetsköparen eller egendomens värde tillfaller staten (36 kap. 1–6 §§ Brottsbalken).
5. Obs! Nya nummer på AFS
Arbetsmiljöverket klubbar föreskrifter, AFS. Om du söker på nätet eller bläddrar i gamla böcker kan du hamna i gamla AFS:er med gamla nummer. Kontrollera att du läser aktuell AFS! Aktuella AFS:er har året 2023 eller ett senare år angivet. AFS:er med tidigare år angivna är gamla och upphävda.
Ta hjälp av artikeln Nya nummer på arbetsmiljöföreskrifter!
6. Regionala skyddsombud
Alla LS och syndikat inom SAC rekommenderas att välja regionala skyddsombud. Det krävs inget kollektivavtal för att göra det. Som regionalt skyddsombud har du rätt att besöka arbetsplatser där du inte är anställd om följande förutsättningar är uppfyllda:
– Vår fackförening har minst en medlem på arbetsplatsen.
– Det finns ingen skyddskommitté på arbetsplatsen och inte heller samverkan enligt kollektivavtal som ersätter lagreglerna om skyddskommitté.
– Du är vald på ett fackligt protokollfört möte. Det kan vara ett medlemsmöte som väljer dig eller en styrelse eller kommitté som har mandat att utse regionala skyddsombud.
– Ditt skyddsområde är definierat så att det omfattar arbetsplatsen du vill besöka.
– Den LS eller det syndikat som utsett dig har anmält till arbetsköparen ifråga att du är regionalt skyddsombud för arbetsplatsen.
Anmälan kan ske genom att ni fyller i och lämnar in SAC:s blankett. När du besöker en arbetsplats kan du använda samma verktyg som lokala skyddsombud. Du kan undersöka arbetsmiljön, begära ut handlingar av betydelse för skyddsarbetet, göra 6:6a-anmälningar, lägga skyddsstopp och så vidare. Besöket kan underlättas om du har en synlig bricka för regionala skyddsombud på dina kläder. SAC tillhandahåller brickor.
En tanke bakom reglerna om regionala skyddsombud är att främja en god arbetsmiljö på mindre arbetsplatser som saknar lokala skyddsombud. Men regionala skyddsombud kan även verka på stora arbetsplatser där det finns skyddsombud.
Regionala skyddsombud ska stärka det lokala skyddsarbetet. Inom SAC ser vi även regionala skyddsombud som organisatörer. Läs vidare om organisatörsrollen i artikeln Skyddsombud som agerar tillsammans med arbetskamraterna (särskilt sista stycket).
LS och syndikat kan ansöka om pengar från Arbetsmiljöverket för att finansiera det regionala skyddsarbetet. Tveka inte att kontakta Arbetsmiljöverket för att ställa frågor om statsbidrag.
7. Utbildning i bättre arbetsmiljö
Du som är vald till skyddsombud har rätt att gå en utbildning i bättre arbetsmiljö (BAM) på betald arbetstid. SAC ordnar årligen BAM. Utbildningen pågår i tre dagar. Våra utbildare är certifierade enligt det partsgemensamma företaget Prevent.
Du har rätt att vara ledig från jobbet för att gå BAM. Din arbetsköpare ska betala såväl lön som en kursavgift till SAC för ditt deltagande. Ordnas BAM inte på din ort, så lägger du ut för resa och boende på kursorten, varpå SAC ersätter dig. Sedan täcker arbetsköparens kursavgift en del av SAC:s kostnader.
Mejla SAC och fråga när nästa BAM hålls. Ansök om ledighet från din arbetsköpare i så god tid som möjligt. Vill arbetsköparen ha skriftligt intyg från SAC om att du behöver vara ledig för BAM, så kan den som ordnar BAM mejla ett intyg till dig.
Lagstöd för kursdeltagande
Kanske är din arbetsköpare okunnig om rätten att vara ledig för BAM? Då kan du hänvisa arbetsköparen till följande lagparagrafer.
Studieledighetslagen paragraf 3
För det första har alla arbetstagare rätt till obetald ledighet för facklig utbildning. Du som ännu inte har blivit vald till skyddsombud kan alltså ta ledigt för att gå en BAM-kurs, men får då avdrag på lönen. Du kan fråga om din LS ersätter förlorad arbetsinkomst. Det är en god investering.
AML kapitel 6, paragraf 5
För det andra har valda och anmälda skyddsombud rätt till betald ledighet för utbildning.
FML paragraf 7
Om ett fack med kollektivavtal har utsett dig till skyddsombud omfattas du även av FML. Det framgår av AML (kapitel 6, paragraf 16) som hänvisar till FML. Du har rätt till betald utbildning enligt FML paragraf 7. Är du vald av personalen direkt omfattas du bara av AML.
Krånglar arbetsköparen?
Arbetsköpare som vill neka skyddsombud betald ledighet för utbildning kan hänvisa till att ordet utbildning inte förekommer i de nämnda paragraferna i AML och FML (paragraf 5 respektive 7). Det är förvisso sant. Lagtexten fastslår rätten till ”den ledighet som fordras för uppdraget”. Men om vi läser vad de juridiska auktoriteterna på området skriver, är det tydligt att rätten till betald ledighet omfattar utbildning. Har du en krånglig arbetsköpare kan du hänvisa till experterna som skrivit följande böcker:
– Steinberg, Maria: Skyddsombudsrätt: skydds- och arbetsmiljöombud – samverkan, ansvar och tillsyn. Stockholm: Norstedts juridik
– Ahlberg, Kerstin: Arbetsmiljölagen med kommentarer. Stockholm: Prevent
– Gullberg, Hans & Rundqvist, Karl-Ingvar: Arbetsmiljölagen – kommentarer och författningar. Stockholm: Arbetsmiljöforum
– Böckerna har getts ut i många upplagor men det går bra att hänvisa till vilken upplaga som helst.
Arbetsmiljöverkets officiella lagkommentar framhåller att ”Arbetsmarknadens parter svarar gemensamt för att skyddsombuden får den utbildning som behövs” (enligt AML kapitel 6, paragraf 4).
SAC bidrar med en BAM-kurs av hög kvalité. Då är det dags att även din arbetsköpare bjuder till.
Rasmus Hästbacka
Jurist och facklig samordnare i SAC
Artiklar om SAC:s tidigare BAM-utbildningar:
Organisering och arbetsmiljö i samverkan
Lagar, konflikter, stress och press
Utbildning i bättre arbetsmiljö
Läs också:
Facklig strid – en fusklapp
