Innan du tackar ja till ett jobb, tänk på det här!

Illustration som visar en person som har flera små människor i famnen som håller på att utföra en facklig blockad. Under personens knutna händer finns ett papper med en kravlista.

Tips från juristerna

Det här är ett nytt inslag i Syndikalisten. SAC:s rättskommitté och andra kunniga syndikalister bidrar med juridiska och praktiska tips för att undvika vanliga misstag i det fackliga arbetet och sprider vassa metoder. Vi inleder med viktiga saker att tänka på innan du tackar ja till ett jobb.

Till att börja med ska du kräva skälig lön. Fråga om arbetsköparen har kollektivavtal. Kolla vad som är lägsta tillåtna lönen enligt avtalet. Kolla också aktuell lönestatistik för yrket och branschen, till exempel på Statistikmyndighetens (SCB) webbplats. Lönerna brukar ligga en bit över miniminivån i kollektivavtalen. Många kollektivavtal för tjänstemän innehåller varken miniminivåer eller garanterade löneförhöjningar. Då är lönestatistik helt avgörande när du ställer lönekrav.

Illustration som visar en person som har flera små människor i famnen som håller på att utföra en facklig blockad. Under personens knutna händer finns ett papper med en kravlista.
Illustration av Fanny Hökby

Om arbetsköparen är kommun, stat eller region kan du begära ut lönelistor för dina blivande arbetskamrater. Det är en offentlig handling enligt kapitel 2 i tryckfrihetsförordningen. Om du bedömer att arbetsköparen är fientligt inställd till fackföreningar kan du avstå från att nämna ditt fackmedlemskap under anställningsintervjun.

Fråga arbetsköparen vilka försäkringar som följer med kollektivavtalet. Om arbetsköparen inte har kollektivavtal, kontrollera att arbetsköparen har tecknat olycksfallsförsäkring och försäkring för tjänstepension.

Om kollektivavtal finns så har du också rätt till lön enligt avtal. I Sverige finns det ingen lagstadgad minimilön. Löner och anställningsvillkor regleras främst genom just kollektivavtal mellan fackföreningar och arbetsköpare. Även tillägg utöver grundlön bygger på kollektivavtal, inte på lag. Det gäller till exempel vid ersättning för övertid, OB-tillägg, extra ersättning på röda dagar, skifttillägg och ackord.

Du omfattas även av försäkringar och tjänstepension som bygger på kollektivavtalet. Det spelar ingen roll om du är medlem i facket som är part i avtalet eller inte. Arbetsköparen får ge dig bättre lön än kollektivavtalet, men inte sämre. Det brukar uttryckas så att avtalet är ett golv men inte ett tak. Ett fåtal kollektivavtal i byggbranschen utgör både golv och lönetak (så kallade normallöneavtal).

Arbetsköparen får ge dig bättre lön än kollektivavtalet, men inte sämre.

Arbetsköparen ska informera dig om vilket kollektivavtal du omfattas av, senast en månad efter påbörjat jobb, enligt paragraf 6 c i lagen om anställningsskydd (LAS). Om du är medlem i en av SAC:s lokala samorganisationer (LS) och arbetsköparen ger dig sämre lön än vad kollektivavtalet föreskriver, kan LS begära förhandling och kräva att avtalet följs, enligt paragraf 10 i lagen om medbestämmande (MBL). Arbetsköparen är skyldig att förhandla inom två veckor. Om din LS inte är part i kollektivavtalet, kräver vi ut rätt lön enligt ditt anställningsavtal (som får sitt innehåll från kollektivavtalet).

Om arbetsköparen betalar lägre lön än du har rätt till så växer en löneskuld varje månad. Löneskulder kan drivas in inom 10 år efter att skulden uppstod. Det är huvudregeln enligt paragraf 2 i preskriptionslagen. Fackföreningar får vidta stridsåtgärder i syfte att driva in löneskulder, så kallade indrivningsblockader (enligt paragraf 41, stycke 3 i MBL).

De lagar vi hänvisat till hittar du gratis på lagen.nu.

SAC:s rättskommitté:
Rasmus Hästbacka, Alice Blomdahl, John Nordmark & Frederick Batzler

Mer om arbetsrätt