Smärtsam läsning om kamp för upprättelse

Omslag till boken Dagbok från Tal El-Zaatar av Youssif Iraki.

Syndikalisten recenserar böcker

Omslag till boken Dagbok från Tal El-Zaatar av Youssif Iraki.
Boken handlar om Tal El-Zaatar, det palestinska flyktinglägret i Libanon som låg i östra Beirut. Beirut var i praktiken en delad stad, muslimer i den västra och kristna i den östra delen. Ganska tidigt under det libanesiska inbördeskriget utsattes Tal El-Zaatar för militära attacker från högermiliser, bland annat Falangisterna. Högerkrafterna hade som mål att tvinga bort flyktingarna från deras tillfälliga boplats, lägret de hade hänvisats till efter att de fördrevs från Palestina 1948.

Dagbok från Tal El-Zaatar

En läkares vittnesmål om belägringen och massakern 1975–1976

Youssif Iraki
Celanders förlag 2022

Tal El-Zaatars befolkning var engagerad i den palestinska befrielserörelsens organisationer (PLO), många var befrielsekämpar. Deras kamp gällde upprättelse, att kunna återvända till Palestina, men de drevs in i ett försvarskrig för ett flyktingläger i ett land där de inte ens hade, och än i dag saknar, rätt till medborgarskap.

Lägret omringades, folk kunde varken komma in eller ut. Runt 30 000 människor, hälften var barn, led i det trånga Tal El-Zaatar som dag ut och dag in besköts med raketer. Mer sporadiskt under våren, och dygnet runt under 53 dygn sommaren 1976. Husen blev till ruiner, vattenledningar sköts sönder, sjukvårdsmaterial tog slut, maten var knapp och människor dog i tusental. Många skadades och fick men för livet. Den 12 augusti begick högermiliserna en massaker på människor som hade begärt eld upphör och fri lejd ut ur lägret.

Läkaren Youssif Iraki gjorde dagboksanteckningar om sitt arbete under kriget. Han skrev om krypskyttarna, om missilerna, om patienterna, om skadorna, om törsten och om döden. Det är en
skakande beskrivning av krigets fasor. Boken ger också en kort bakgrund till den historiska händelsen.

Dagboken kompletteras med några andra vittnesmål. Den svenska sjuksköterskan Eva Ståhl (Eva Hammad) levde i lägret och blev allvarligt skadad. Hennes historia blev känd i Sverige och världen över. Hon bidrar med sin berättelse, samt inledningen till denna svenska utgåva. Hennes vittnesmål är lika viktigt som berörande.

Läsningen är smärtsam, men värd att göra, inte minst i dagens värld som präglas av krig på olika ställen. De civila och barnen drabbas hårdast. Boken berättar en viktig del av den palestinska historien och är även ett vittnesmål om den svenska solidaritetsrörelsen.

Boken i sig är en solidaritetshandling, då varken författarna eller förlaget tar ut någon ersättning. Överskottet går till att bistå CYC (Children and Youth Center), en organisation som arbetar för att hjälpa flyktingbarn (både palestinska och syriska) i flyktinglägret Shatila, i Beirut.

Nestor Verdinelli

Mer recensioner i Syndikalisten