Under två dagar i mitten av maj arrangerade SAC en utbildningshelg om arbetsplatsorganisering och organiseringshandledning i Göteborg. Syndikalisten var med på plats.
– I restaurangbranschen har vi haft ett stort problem med underbemanning. En av våra syndikatsmedlemmar sade ”Nä, jag stänger ner nu”. Alltså fick köket stängas när det blev för mycket kunder utan att det fanns tillräckligt många kockar.
Det är den 15 maj och SAC-utbildning i arbetsplatsorganisering och organiseringshandledning i Göteborgs lokala samorganisations, LS, lokaler i Göteborg. Cim-Héloïse Sävel från Malmö LS har just tagit till orda i frågan om handlande som kan skapa kollektiv makt på arbetsplatserna.
– Att stänga ner på grund av underbemanning har funkat jättebra, det är ren direkt aktion, säger Cim-Héloïse Sävel.
Den pågående tvådagarsutbildningen går ut på att lära sig metoder för att organisera fackligt på sin arbetsplats. Den siktar in sig på allt från att kartlägga och bedöma förutsättningarna på arbetsplatsen till att hitta praktiska tillvägagångssätt för att organisera de som arbetar där, och sätta ens handlingar i det större fackligt organiseringsperspektiv.
Kursprogrammet baseras på material framtaget av det USA-baserade fackliga organiseringsprojektet Labor Notes.
– Ibland är materialet väldigt amerikanskt i vibe:en, säger kursledaren, SAC:s studieorganisatör Per Feiff till deltagarna, och fortsätter:
– Det är lite ”let’s go get them”-känsla. Så jag har arbetat om det lite, för att få till ett lite annat tilltal och lite mer hänsyn till den svenska arbetsmarknadsmodellen.
En av fokuspunkterna för utbildningen är att titta på vilka mekanismer som håller arbetskamrater tillbaka från att gemensamt ta strid med chefen när det gäller olika problem på arbetsplatsen. Tanken är att identifiera de faktiska anledningarna, i stället för att bara skylla på arbetskamraternas likgiltighet. Det kan handla om allt från rädsla för konflikter och repressalier till en känsla av hopplöshet (”ingenting kan ändå förändras”), till att arbetskamrater på ett splittrande sätt spelas ut mot varandra och att ledningen sprider förvirrande budskap som oroar och distraherar arbetarkollektivet. Ett av kursens budskap är att de här teknikerna går att motverka om fackliga organisatörer hittar de rätta motmedlen.
– Vi i SAC har märkt att rollen som skyddsombud på arbetsplatsen har en stor potential att organisera utifrån, säger Per Feiff, och fortsätter:
– I Sverige finns det tre typer skyddsombud. Vi har de lokala skyddsombuden, som väljs av de kollektivavtalsbärande facken i första hand och i andra hand av arbetarkollektivet. Sedan finns huvudskyddsombuden som samordnar de lokala skyddsombuden på större arbetsplatser. Slutligen har vi de regionala skyddsombuden som verkar på arbetsplatser där det inte finns egna skyddsombud eller skyddskommittéer. Skyddsombudsrollen öppnar upp våra arbetsplatser väldigt mycket, det ger oss en öppning för att röra oss på våra arbetsplatser och prata med arbetarna och förstå oss på arbetsplatsen. Ofta är organiseringsfrågor av den sortens arbetsmiljökaraktär.
– Jag tror att det finns väldigt mycket lågt hängande frukt här när det gäller att förbättra på arbetsplatserna, säger kursdeltagaren David Grobgeld, förhandlingssekreterare i Stockholms LS. Han fortsätter:
– Det finns många arbetsköpare, tror jag, som påverkas av den pondus som skyddsombuden ger. Ett argt samtal från vårt regionala skyddsombud i Stockholms LS fick till exempel nyligen en arbetsköpare att dra öronen åt sig.
Kursdeltagarna går ut i smågrupper och gör övningar som gäller hur ett organiserande samtal på arbetsplatsen kan föras, och hur man kan förhöra sig om kollegornas situation med öppna frågor som inte har ett manipulerande upplägg. Det blir också gemensam diskussion om vad det innebär att ha en syndikalistisk facktillhörighet på ens arbetsplats, med de anklagelser som eventuellt kan följa om att vara vänsterradikal eller på andra sätt suspekt.
– Jag brukar fokusera på det konkreta. Hur ska vi lösa schemaläggningen? Ledningen vägrar gå med på detta, vem ska vara arbetsköparens motpart? Då är det i slutändan SAC som gäller, det är ingen annan som vill, säger Cim-Héloïse Sävel.
– Jag brukar ha budskapet: ”Vi är öppna för alla, alla är arbetare, vi gillar bara inte LO”, säger Axel Lostad från Gävle LS.
– Jag brukar säga: ”Visst, vi är radikala, på så sätt att vi vill göra det själva, underifrån , utan att bli tillsagda av någon överordnad hur vi ska agera som aktiva”, att det är kärnan i vår radikalism, säger David Grobgeld från Stockholms LS.
Under utbildningens andra dag gör kursen nedslag i konkret organiseringsverksamhet som bedrivits inom SAC. Philipp Galtsov från Stockholms LS berättar om erfarenheterna från migrantorganiseringen i Stockholm. Järnvägssektionen i väst, som har fyra medlemmar med på utbildningen, håller föredrag om hur de organiserat anställda på SJ och SJ:s dotterbolag under de senaste åren. Slutligen presenteras en utvärdering av organiseringen på företaget Zalando i Solna.
Kursdeltagarna från Järnvägssektionen i väst berättar under sitt föredrag om hur de tillsammans med sina kollegor tog strid mot den nya överenskommelsen på jobbet om att den första kvarten som arbetarna behövde jobba över vid tågförseningar skulle vara obetald. De valde att driva den kampanjen utan att ha ett profilerat SAC-fokus. De startade en namninsamling på nätet och lyckades till slut pressa ledningen att skjuta de nya bestämmelserna på framtiden. Samtidigt hårdnade ledningens press på de individuella sektionsmedlemmarna, som kallades in till uppsträckningssamtal hos chefen.
Den senaste tiden har mycket av sektionens verksamhet handlat om kampen att få en egen anslagstavleyta på jobbet. Cheferna har förvägrat dem det, vilket fått till följd att de gjort piratanstlagstavlor där de spridit sitt budskap.
Syndikalisten frågar några deltagare vad de kommer att ta med sig från utbildningen.
– Det är bra att få höra andras perspektiv från runtom i landet, och hur de tycker och tänker, säger Sofia Hatton från Malmö LS.
– Jag tar med mig att det finns väldigt mycket gemenskap även utanför arbetsplatsen, säger John Knutsson-Blixt från Järnvägssektionen i väst och Göteborgs LS, och fortsätter:
– Varje gång jag är på en utbildning som den här följer några veckor när jag känner ”Fan vad bra allting känns, nu känns allt väldigt hoppfyllt”, när man känner sig stärkt och har med sig det in på arbetsplatsen. Just det här med organiseringssamtal med kollegor känns väldigt stärkande.
SAC kommer att fortsätta hålla utbildningar på central nivå i organisationen. I höst blir nästa utbildning för skyddsombud. Mejla studier@sac.se för mer information.
Text och foto (utom bilden på cykelanslagstavlan): Toivo Jokkala
