De obesuttna
Ursula K Le Guin
Federativs förlag 2019
Den amerikanska författaren Ursula K Le Guin, som dog 2018, har gjort sig ett namn världen över med sina fantasy- och science fiction-skildringar. Anarkism och feminism är teman hon gärna använde sig av och de framträder också i romanen The Dispossessed, som kom ut 1974 på originalspråk och ett par år senare på svenska med titeln Shevek. Nu har boken återutgivits på svenska under namnet De obesuttna. Med dess tidlösa skildring av livet på den anarkistiska planeten Anarres och livet på dess kapitalistiska tvillingplanet Urras, förtjänar De obesuttna en plats bland litteraturens klassiker.
Romanen handlar om Shevek. Han är uppvuxen på planeten Anarres, en plats där kvinnor och män är jämlika och alla delar på de arbetsuppgifter som måste utföras. Possessiva pronomen som “min“ och “din“ används inte – alla delar mat och husrum med varandra. Konflikter och brott förekommer knappt. På Anarres bor ättlingar till dem som 150 år tidigare brutit sig ut från den mer cyniska tillvaron på Urras. På Urras finns, till skillnad från Anarres, ett överflöd av mat, lyx och vackra, men onödiga, saker. Det är profitens lockelse som gör att folk arbetar, inte tillfredsställelsen i att göra saker tillsammans. Där finns också ojämlikhet, fattigdom och förtryck. Tillvaron är en tävlan där den starkaste överlever. Viss handel sker mellan planeterna, i övrigt finns inget utbyte. När Shevek, som är något av ett matematiskt geni, blir inbjuden till Urras för att forska, blir skillnaderna mellan de två olika samhällena, genom hans upplevelser, tydliga.
Det Le Guin gör med sin roman är att ställa den anarkistiska samhällsformen mot den kapitalistiska. Och hon blottlägger bristerna i båda samhällsstrukturerna. På Urras finns det samhälle som är mest likt vårt. Genom att författaren skildrar det genom Shaveks blick, genom blicken på en person okunnig om detta samhälle, ger hon också läsaren en utifrånblick på sitt eget samhälle. Men även om Anarres tycks vara en utopi i jämförelse så klargörs även bristerna här. När invånarna står inför en kris i form av mat- och vattenbrist, blir också samhällets brister tydliga. Här går det att dra paralleller med vår nuvarande coronakris. Samhällets svagheter blir tydliga. Men då de som redan är utsatta hos oss blir ännu mer utsatta när ekonomin havererar, klarar sig Anarres jämlika invånare bättre.
Trots att jag sällan läser science fiction med större intresse så lever jag mig in i De obesuttna. Le Guin delar inte in Anarres och Urras i termer av utopi och dystopi eller gott och ont utan ger en nyanserad bild. Hon sätter fingret på svagheter i två samhällssystem och lyfter styrkorna. Hon lämnar ändå läsaren med vissheten att en annan värld är möjlig.
Catharina Bergman
Umeå lokala samorganisation