Svenskt Näringsliv har beställt försämringar av lagen om anställningsskydd (LAS) via Centerpartiet. Sveriges regering är i färd med att verkställa försämringarna i samarbete med ledarna för Svenskt Näringsliv, PTK, Kommunal och IF Metall. Försämringarna sker genom både lagstiftning och kollektivavtal. I utbyte får arbetare utökat stöd vid omställning. Rasmus Hästbacka går igenom vad förändringarna kan komma att innebära.
Ändringarna i LAS föreslås träda i kraft den 30 juni 2022 och tillämpas första gången den 1 oktober 2022. Jag har beaktat lagstiftningskedjan till och med regeringens remiss till lagrådet. I skrivande stund har regeringen ännu inte lagt fram en proposition för riksdagen att ta ställning till. Du kommer att finna propositionen genom att klicka här. Propositionen kan medföra att texten nedan blir delvis inaktuell.
NUVARANDE LAS
LAS kan sägas stå på fyra pelare. För det första råder en så kallad presumtion för anställning tills vidare (i dagligt tal: fast tjänst). Det innebär att du antas vara tillsvidareanställd om anställningsformen är oklar. Om arbetsköparen hävdar att du är tidsbegränsat anställd så har arbetsköparen bevisbördan för det. För det andra krävs saklig grund för uppsägning, enligt 7 § LAS. Det kan vara antingen godtagbara personliga skäl eller arbetsbrist.
För det tredje ska arbetsköparen följa en turordning vid uppsägningar på grund av arbetsbrist. Det innebär att arbetsköparen får bestämma hur många som ska sägas upp men inte fritt välja vilka personer som måste gå. Antingen tillämpas en lag-turordning, enligt 22 § LAS, eller en avtals-turordning. Det senare innebär en turordning enligt kollektiv- avtal med den fackliga sidan.
Lag-turordningen brukar sammanfattas som ”först in – sist ut”. Den med lång anställningstid har företräde till fortsatt anställning framför den med kortare anställningstid, förutsatt att personen med lång anställningstid har tillräckliga kvalifikationer för det arbete som finns kvar efter neddragningen.
För det fjärde finns en möjlighet att i domstol yrka ogiltigförklaring av en uppsägning utan saklig grund. Om domstolen förklarar uppsägningen ogiltig förväntas anställningen fortsätta. Arbetsköparen kan dock köpa sig fri från domen om ett visst skadestånd betalas, enligt 39 § LAS. En viktig del av rättsprocessen är att uppsagda behåller sin lön till dess att tvisten är avgjord i domstol.
FÖRSÄMRINGAR I LAS
I regeringens remiss till lagrådet föreslås följande försämringar för anställda. Kravet på saklig grund ersätts av det svagare skyddet sakliga skäl. Ifall det rör sig om personliga skäl ska bedömningen fokusera på om den anställda har åsidosatt sina skyldigheter så grovt att anställningen kan avslutas. Ingen hänsyn ska tas till den anställdas intresse av att behålla jobbet eller prognosen för att misskötsamheten upphör.
Genom kollektivavtal ska det gå att införa andra definitioner av sakliga skäl och även förändra skyldigheten att omplacera som alternativ till uppsägning; dock ej på den statliga arbetsmarknaden. Regeringen har fått hård kritik för att kollektivavtal om sak- liga skäl skulle medföra att anställda som ej är med i facket som tecknat avtalet, inte kan kräva allmänt skadestånd för brott mot sakliga skäl. Förhoppningsvis korrigeras det i propositionen.
Vid uppsägningar på grund av arbetsbrist ska alla arbetsköpare få undanta tre personer från turordningen. Det handlar inte om att välja ut tre personer att säga upp utan tre personer att behålla. Under en tvist om uppsägningens giltighet ska anställningen inte längre bestå. Anställningen upphör istället när uppsägningstiden löpt ut. Därefter ska uppsagda som tvistar i domstol få ersättning från a-kassa.
FÖRBÄTTRINGAR
Regeringen föreslår också vissa förbättringar för anställda. Anställningsavtal föreslås gälla på heltid om inget annat avtalats. Allmän visstidsanställning byter namn till särskild visstidsanställning. Det ska räcka att jobba mer än 12 månader under en 5-årspersiod för att få en tillsvidareanställning (så kallad in-LAS-ning). Å andra sidan blir in-LAS-ningen mindre värd när anställningsskyddet försvagas.
Arbetsköpare har fortfarande rätt att ”hyvla” heltidstjänster till deltid, men lång anställningstid ska ge förtur till att behålla heltid och den som ”hyvlas” ska få en omställningstid.
Kundföretag som använder bemanningspersonal ska i vissa fall erbjuda inhyrda arbetare en tillsvidareanställning. Den som varit placerad hos kundföretaget på en och samma driftsenhet i sammanlagt mer än 24 månader under en period om 36 månader ska erbjudas tillsvidareanställning. Kundföretaget kan dock köpa sig fri från plikten genom att beta- la två månadslöner.
UTÖKAT STÖD VID OMSTÄLLNING
Staten ska ansvara för omställningsstöd på arbetsplatser utan kollektivavtal. I nuläget kan den som jobbar under kollektivavtal få stöd i form av bland annat vägledning till an- dra jobb och utbildningsmöjligheter. Staten ska vidare införa ett studiestöd för omställning. Det ska gå att vara ledig för 44 veckors heltidsstudier.
Omställningsstödet har framställts som en eftergift från arbetsköparsidan. Men det statliga stödet ska finansieras genom skatter och, absurt nog, höjda räntor på alla CSN-lån.
ÄNDRINGAR GENOM KOLLEKTIVAVTAL
De ändringar som beskrivits sker genom lagstiftning för alla anställda. Genom kollek- tivavtal ska det dock gå att omförhandla en del regler. Organisationerna PTK, Svenskt Näringsliv, Kommunal och IF Metall har re- dan skrivit huvudavtal som börjar gälla om lagstiftningen antas. Huvudavtalet innebär större rättigheter för arbetsköpare att frångå turordningsregler och mer satsningar på om- ställning och studier.
FACKFÖRENINGSRÖRELSEN KOMMER INTE GÅ UNDER
I förra numret av Syndikalisten gjorde kamraterna i SAC:s centralkommitté ett uttalande om angreppen på LAS. Särskilt ett stycke förtjänar att upprepas: ”Ett starkt anställningsskydd gör det lättare för alla arbetare att hävda sina rättigheter. Vem vågar reagera mot sexuella trakasserier om hen riskerar jobbet? Vem vågar lyfta frågor om stress och förslitningsskador om en uppsägning drabbar personens och även familjens ekonomi?”
Angreppen på LAS är mycket illa men inte undergången för fackföreningsrörelsen. LAS infördes år 1974. Den svenska fackföreningsrörelsen byggdes alltså upp utan LAS. Nu som då är sammanhållningen på jobbet det bästa anställningsskyddet. ”Vilken sammanhållning?”, invänder säkert många, ”på vårt jobb finns det inget sånt”. Jag vet. Vi behöver bedriva tålmodig organisering för att återuppbygga sammanhållningen.
Jag återkommer till LAS i Syndikalisten när regeringen har presenterat en proposition. Då ska jag även titta närmare på kollektivavtal som träffats med anledning av lagändringarna. Inom SAC har vi en fördjupningskurs och ett videoföredrag om LAS. Kursen och föredraget ska uppdateras. Håll utkik!
Rasmus Hästbacka
Tf facklig samordnare i SAC
