Nestor Verdinelli ger oss svar.
SEPTEMBER 2022
Första svaret är enkelt. Dels handlar det om att Brasilien är ett jätteland – världens femte största land till ytan och sjätte mest folkrika; drygt 215 miljoner invånare och 156 miljoner är berättigade att rösta. Brasilien är en ekonomisk stormakt som hamnar på åttonde plats bland världens ekonomier och år 2050 väntas landet ha växt till den femte största ekonomin. En dramatisk kursändring i Brasilien kommer därför att sätta avtryck globalt.
Men ännu viktigare är det andra svaret: I Brasilien ligger den allra största delen av Amazonas skog som brukar kallas för ”världens lungor”. Vad som händer i Brasilien kommer utan tvekan att sätta ett globalt avtryck.
Militären styrde Brasilien, efter en kupp, 1964 fram till 1985. Därefter kom demokratiska spel i gång. Det var högern som styrde fram till 2003, då Lula da Silva, ledare för arbetarpartiet, vann valet. Han omvaldes sedan och var president fram till 2011, då Dilma Rousseff, även hon från arbetarpartiet, blev vald. Genom en parlamentarisk kupp avsattes Rousseff 2016, för anklagelser av korruption, som aldrig blev bekräftade.
Högern återkom och 2019 blev nuvarande presidenten, Jair Bolsonaro, vald. Han vann valet då Lula da Silva hade blivit anklagad för korruption och hindrades från att kandidera. Intressant nog tog sedan högsta domstolen bort alla anklagelser mot da Silva då domaren som ledde rättegången ansågs partisk. Da Silva hade blivit dömd av en domare som sedan blev justitieminister i Bolsonaros regering.
Nu står valet återigen mellan da Silva och Bolsonaro. Ingen av dem kommer, enligt valundersökningar, att få de nödvändiga 50 procenten för att bli valda direkt. Da Silva leder dock med cirka 45 procent mot 32 procent för Bolsonaro. Utöver att det blir en socialdemokratiskt artad politik mot den liberala politiken som Bolsonaro representerar, finns en avgörande skillnad: politiken gentemot urinvånare och skydd av Amazonas. Bolsonaros regering har gått hårt mot urinvånare, då de främst finns i områden kring Amazonas. Bolsonaro vill främja skövlingen av urskogen, till förmån för sojaodlingar och betesmark för boskap.
Amazonas beräknas ha haft en yta på cirka 4,1 miljoner kvadratkilometer 1970. Idag har det konstaterats att cirka 770 000 kvadratkilometer har skövlats, nästan 20 procent. Det närmar sig den nivå då regnskogen inte längre kan återhämta sig. Utan Amazonas regnskog är alla andra åtgärder för att rädda klimatet dömda att misslyckas. Därför är detta val avgörande. Inte endast för den brasilianska folket, utan för hela jorden.
Nestor Verdinelli