Efter att ha påtalat brister på sin arbetsplats, ett äldreboende där covidsmittan tagit sig in, fick vårdbiträdet Stine Christophersen en varning från ägaren Attendo. För sitt mod att visselblåsa när äldre for illa och anhöriga fördes bakom ljuset får hon Civilkuragepriset 2021.
I intervjun berättar Stine Christophersen om hur hon ifrågasätter privata omsorgsföretags möjlighet att ljuga om vårdsituationen för sina boendes anhöriga, och hur Attendos koncernchef slutade svara på meddelanden efter att hon frågat honom när företaget tänker slopa lojalitetsplikten i sina anställningsavtal.
Vårdbiträdet Stine Christophersen får SAC:s civilkuragepris 2021. Hon är känd från löpsedlarna under pandemivåren och fick mycket uppmärksamhet i samband med radiodokumentären ”Det illojala vårdbiträdet” som publicerades i år.
Stine Christophersen larmade om att coronasmittan fanns och spreds bland de boende på hennes arbetsplats, Sabbatsbergsbyns vård- och omsorgsboende i Stockholm, samtidigt som ägaren Attendo visade upp en helt annan bild på sin hemsida. Där verkade det som friska och smittade äldre och dementa inte hade kontakt när de i själva verket fortfarande delade utrymmen och personal.
Sökte kontakt med chefen
Våren 2020 stängdes de anhöriga ute från att besöka äldreboenden för att minimera smittorisken. Men då blev också insynen minimal.
– Besöksförbudet som infördes var en stor del av problemet, det ökade ansvaret på oss som jobbar på golvet. Vad ska man göra som personal liksom? Attendo ljög och ingen hade insyn, säger Stine Christopersen och fortsätter:
– Hur ska vi någonsin kunna införa besöksförbud igen i Sverige om det inte ens är olagligt för vårdföretag att ljuga? Hur ska vi som jobbar orka axla det här ansvaret och anmäla våra överordnade? Det ska inte vara lagligt för dem att gå ut och ljuga om vårdinsatser som de inte sätter in, tycker jag.
Till en början kontaktade Stine Christophersen sin närmaste chef med sin oro, och sedan sökte hon kontakt med ansvariga högre upp i hierarkin på Attendo. När företaget inte reagerade på hennes kontaktförsök medverkade Stine Christophersen i Expressen med namn och bild.
Attendo kräver lojalitet
Det gjorde att Attendo vaknade till liv, men inte på ett positivt sätt. På ett möte gav tre ur ledningen henne en varning, en erinran, och hävdade att hon brutit mot lojalitetsklausulen i anställningsavtalet. Varningen plockades inte bort förrän Sveriges Radio sänt den uppmärksammade dokumentären ”Det illojala vårdbiträdet” året därpå.
I efterhand har också Attendos koncernchef Martin Tivéus skrivit en debattartikel på DN Debatt med rubriken ”Vi ber vår visselblåsande medarbetare om ursäkt”.
– Nu går de ut och säger att de ska vara ett öppet och lärande företag. Då jobbar jag på ett öppet och lärande företag som har en klausul inskriven i sina anställdas avtal, vars enda syfte är att tysta personalen, säger Stine Christophersen.
– Jag tycker inte vi kan ha en lojalitetsplikt, och särskilt inte Attendo, de har överutnyttjat den på ett sätt som är osmakligt.
Kommunal har föreslagit ett Lex Stine som förtydligar meddelarskyddet för privatanställda, och att lojalitetsklausuler därmed stryks ur anställningsavtalen.
– Ja, det vore bra. Vi får se om det blir av. Jag vill ju dessutom att det ska vara olagligt från företagets sida att ljuga. Det är inte rimligt. Det här är inte pengar som skänkts från ovan av någon godhjärtad miljonär, det här är våra skattepengar. Jag betalar ju för den äldrevård som jag själv ska krafsa runt i en dag. Det är klart man ska få lägga sig i det här!
Skulle du vilja bo på ett Attendoboende när du blir gammal?
– Hahaha, det skulle jag inte vilja. Jag tar ättestupan!
Även om Stine Christophersen kan skämta om det nu, så var det en oerhört tuff vår 2020 när så många äldre och dementa smittades och dog, bland annat på hennes arbetsplats. Hon beskriver hur hon och kollegorna var stressade och hur pandemins intåg skapade stor osäkerhet. Personal blev också smittade med covid-19. Alla sa till varandra hur trötta de var, att situationen sög musten ur dem. Källor uppger att på en enda avdelning på Sabbatsbergsbyn dog sju av elva boende i covid-19. Attendo har inte gått ut med några uppgifter om dödstalen.
Fakta: Meddelarfrihet
Meddelarfrihet innebär att alla anställda inom offentlig verksamhet, utan risk för påföljder, kan lämna uppgifter till massmedier för publicering. Detta gäller i viss utsträckning även sekretessbelagda uppgifter. Undantag från meddelarfriheten gäller vissa allvarliga brott mot t.ex. rikets säkerhet. Meddelarfriheten innebär dessutom att det är förbjudet att försöka efterforska källor.
Meddelarskyddet gäller för anställda på:
– Statliga myndigheter och kommunala myndigheter
– Kommunala bolag som kommunen har en avgörande beslutanderätt över
– Verksamheter som finns upptagna i bilagan till offentlighets- och sekretesslagen
– Privat vård, skola och omsorg som är offentligt finansierad
Källor: Åklagarmyndigheten och Journalistförbundet
Försökte rädda liv
Stine Christophersen var säker på att allt kunde skötas bättre, att ledningen borde träda in och försöka isolera smittan.
– Jag vet hur Attendo är och var säker på att vi inte skulle få mer personal, men min strategi var att komma med andra förslag.
Viljan att rädda liv och en känsla av att hon stod på en relativt stadig grund fick henne att driva frågan vidare, först på jobbet och sedan i media. När flera källor valde att vara anonyma i Expressens artikel om Sabbatsbergsbyn så trädde hon fram med namn och bild.
– Jag har en bra grund. När covid bryter ut hade jag varit där i tio år, och Attendo hade bara varit där två och ett halvt. Jag hade aldrig haft en konflikt med den tidigare arbetsgivaren eller med kollegor, säger Stine Christophersen.
– Jag är singel, bor i en etta med en katt. Jag har inga stora lån. I förhållande till mina kollegor är jag en socialt stark person, säger hon och fortsätter:
– Många kommer från utsatta områden, de tackar och bugar och skulle aldrig ifrågasätta det här jobbet eller arbetsförhållandena. De är glada att få en chans att komma in på arbetsmarknaden. Jag skulle inte heller visselblåsa om jag var i den situationen. Så på ett sätt hade jag alla kollegornas stöd, på ett sätt kände jag mig väldigt ensam.
Ursäkt från ledningen
Efter ett år drog Attendo tillbaka sin erinran om illojalitet. Det skedde efter Sveriges Radios avslöjanden om hur det gick till när Attendo gav Stine Christophersen erinran, och hur företaget sa en sak om vården till personalen och en annan till de anhöriga.
Sedan kom ursäkten på DN Debatt. Attendos koncernchef Martin Tivéus hade också ett möte med vårdbiträdet som firman kallat ”illojalt” under lång tid. De hördes även på sms efteråt, berättar Stine Christophersen. Dialogen tog dock slut den 22 juni 2021 när Stine framförde att hon tycker att det vore dags att slopa lojalitetsklausulen.
– Då var det färdigkonverserat, säger hon.
I maj inledde Norrorts åklagarkammare i Stockholm en förundersökning för misstanke om Attendos brott mot meddelarfriheten och personals rätt att medverka i media.
Stine Christophersens kommentar till att få Civilkuragepriset 2021:
– Jag är otroligt glad och stolt över att få ta emot ett så fint och viktigt pris. Jag hoppas att jag inspirerat andra till att visselblåsa och att den här debatten flyttar fram positionerna för alla som är beroende av vård, deras anhöriga och för oss som jobbar inom vård och omsorg.
Ur motiveringen för Civilkuragepriset 2021 till Björn Söderbergs minne från SAC Syndikalisterna:
”Stine Christophersen stod modigt upp för de boende och personalen på hennes arbetsplats Sabbatsbergsbyn under den värsta delen av covid-19-pandemin.
(…)
Stine har genom sitt agerande verkat för att personalen skulle ges möjlighet att utföra ett gott arbete och för att skydda de boendes liv och hälsa. Stine tilldelas därför Civilkuragepriset år 2021.”
Text, foto & film: Anna Morin
Hela motiveringen kan du läsa här
Fakta: Civilkuragepriset till Björn Söderbergs minne
Priset instiftades av SAC Syndikalisterna till minne av den fackliga aktivisten Björn Söderberg som blev mördad av nazister i sitt hem 1999. Anledningen var att han vågat slå larm om att en ledande nazist fått förtroendeuppdrag i Handelsanställdas förbund. Priset delas ut sedan år 2000. Prissumman är 10 000 kronor.