Syndikalister varnade för att 2019 års antistrejklag skulle främja så kallad avtalsshopping och gula fackföreningar. Nu har tidningen Arbetsvärlden avslöjat det senaste exemplet på ett gult fack, ett förbund som inte har några medlemmar förutom styrelsen.
Det nya Uppdragsarbetarförbundet (UAF), som det gula fackförbundet heter har redan ingått kollektivavtal med nystartade Egenanställningsföretagens Arbetsgivarorganisation (EAFA). Tidningen Arbetsvärlden uppmärksammar att nystartade UAF delvis ska finansieras av arbetsköpare. I Arbetsvärlden intervjuas Pontus Blüme, utredare på LO-förbundet Transport med inriktning på plattformsekonomin och med en bakgrund i det gigekonomi-kritiska Gigwatch. Angående UAF säger Blüme att ”Det är ett helt gult fack” och avser då en organisation som på ett eller annat sätt kontrolleras av arbetsköpare eller styrs av deras intressen.
HUR DEFINIERAS FACKFÖRENING I LAGEN?
Det ord som används i medbestämmandelagen (MBL) är ”arbetstagarorganisation”. Definitionen i paragraf 6 lyder: ”Med arbetstagarorganisation avses sådan sammanslutning av arbetstagare som enligt sina stadgar skall tillvarataga arbetstagarnas intressen i förhållandet till arbetsgivaren.”
I lagtexten finns således ingen tydlig gräns mellan en riktig eller seriös fackförening och de organisationer som är mer eller mindre gula. Det är i sista hand Arbetsdomstolen eller lagstiftaren som kan dra en gräns.
Det kollektivavtal som UAF och EAFA har träffat är avsett att omfatta frilansare och gig-arbetare. Frilansare och gig-arbetare befinner sig ofta i gränslandet mellan att räknas som arbetstagare, med rättigheter enligt arbetsrättsliga lagar och kollektivavtal, och egenföretagare som faller utanför. Typiskt sett har gig-arbetare och frilansare tuffa villkor.
De tuffa villkoren bekräftas i en ny studie som Dagens Arena rapporterar om. Studien bygger på intervjuer med bud och städare samt personer som jobbar med översättning, content writing och webbdesign. Gemensamt är att de alla hittar sina jobb via digitala plattformar. Bland de dåliga villkor som Dagens Arena tar upp finns den obetalda väntetiden mellan uppdrag, tidspressen för städare som inte vet innan hur stora ytor som ska städas samt betygsättningen som kunderna utför; ”en av personerna i studien beskriver det som ett implicit hot. Får man inte bra omdömen förlorar man sina kunder och därmed också sin inkomst”.
Avtalsshopping
Tidningen Arbetaren tar rygg på Arbetsvärlden och ber SAC:s fackliga samordnare Rasmus Hästbacka kommentera gula fack och så kallad avtalsshopping.
– Det är alltid frestande för oseriösa arbetsköpare att välja billiga kollektivavtal och samarbeta med mjäkiga fack, särskilt gula fack, framför dyra avtal och stridbara fack. Om oseriösa arbetsköpare sätter igång en osund konkurrens, tvingas även seriösa arbetsköpare följa med. Det kan faktiskt räcka att arbetsköparsidan hotar med avtalsshopping och gula fack, för att den fackliga sidan ska göra eftergifter, säger Rasmus till Arbetaren.
Tidiga varningar
SAC varnade för att 2019 års antistrejklag skulle främja avtalsshopping och gula fackföreningar. Detsamma gjorde Hamnarbetarförbundet och kritiska gräsrötter inom LO-, TCO- och Saco-förbunden, medan ledarna för nästan alla fackförbund stödde lagförslaget. Den ökända lagen innebär ett tillägg i medbestämmandelagen (MBL), paragraf 41d.
– För den som bara läser lagtexten kan det vara svårt att förstå varningarna. Djävulen finns i detaljerna, som jurister brukar säga, och lagen måste förstås i sitt praktiska sammanhang; klasskampen mellan arbetare och arbetsköpare samt konkurrensen på ömse sidor, förklarar Rasmus.
Usla villkor
I en artikel i Arbetaren från 2019 målade Rasmus Hästbacka upp ett scenario för avtalsshopping under skydd av 41d § MBL. För att illustrera hotet tog han e-handelsföretaget Amazons etablering i Sverige som exempel:
”Ett tänkbart scenario är att Amazon ingår kollektivavtal med en gul fackförening. Föreningen kan vara startad av exempelvis företagets chefer eller deras affärsbekanta. Det gula facket kan ingå ett avtal med usla villkor för personalen även om facket inte har några medlemmar hos Amazon. Det hjälper inte att seriösa fackföreningar därefter tecknar kollektivavtal som föreskriver bättre löner och anställningsvillkor. Enligt etablerad domstolspraxis är arbetsgivaren endast skyldig att tillämpa det först tecknade avtalet (om senare ingångna avtal strider mot det första).”
Rasmus målade också upp ett alternativ:
”Ett annat scenario är att fackförbund inom LO , TCO och Saco hinner först med att teckna kollektivavtal. Då kan Amazon ändå ingå ett gult avtal på obestämd framtid. När de seriösa kollektivavtalen löper ut eller sägs upp av Amazon, gäller det gula avtalet i stället. Då är vi tillbaka i det förstnämnda scenariot: usla villkor för personalen.”
Djävulen i detaljerna
Men varför kan inte seriösa fackföreningar vidta stridsåtgärder för att tvinga arbetsköpare med billiga avtal att istället träffa dyra avtal? I den sistnämnda artikeln från Arbetaren betonade Rasmus att 41d § MBL innehåller ett nytt krav på förhandling. Detta krav i kombination med den gamla regeln om fredsplikt i 41 § MBL (som fortfarande gäller), ger den djävulska effekten.
”Den fackförening som vill vidta stridsåtgärder måste numera alltid först framföra avtalskrav i förhandling. Då kan arbetsgivaren omedelbart ingå avtalet med fredsplikt och sedan vägra tillämpa avtalets löne- och anställningsvillkor (om avtalet står i motsättning till ett annat avtal som är först tecknat).”
Extremistfack enligt LO-topp
LO-toppen Torbjörn Holmgren avfärdade varningarna som ”irrläror” från ”extremistfack” i två olika artiklar i Arbetet som ges ut av LO Mediehus.
– Det hade varit oansvarigt av oss att inte agera och istället låta extremistfacken äventyra vår strejkrätt, säger Holmgren i en artikel från juni 2018.
I den andra artikeln, från Arbetet i februari 2019, ger han svar på tal till de som protesterat bland LO-fack runtom i landet. ”Han undviker att kritisera de fackliga medlemmar och Vänsterpartiet som nu protesterar mot de begränsningar i strejkrätten som LO, TCO, Saco, Svenskt Näringsliv och regeringen är överens om.”
– Det är en del av demokratin och det här är en viktig fråga som behöver diskuteras. Men jag är kritisk till de irrläror som sprids om förslaget från de fack som känner sig drabbade, säger Holmgren till Arbetet.
Efter att lagen trädde i kraft är det framförallt journalisten Axel Green som har belyst flera verkliga exempel på avtalsshopping och gula fack i tidningen Arbetaren och därefter i Arbetsvärlden.
År 2021 fällde Kurt Junesjö, tidigare jurist vid LO-TCO Rättskydd, följande kommentar om avtalsshopping och gula fack: ”LO-förbunden sitter nu fast i skiten”.
– Det var en ganska ovanlig företeelse innan och i de fall de förekom lyckades facken genom stridsåtgärder rätta till det. Nu är det uppenbarligen vanligare och facken har inga som helst rättsliga möjligheter att rätta till, säger Junesjö till Arbetaren.
Är UAF ett riktigt fack?
I Arbetsvärldens uppföljande artikel om gula facket UAF ifrågasätter Journalistförbundet och Unionen om UAF ens kan klassas som en fackförening och om UAF har träffat ett giltigt kollektivavtal. Det ifrågasätts även i tidningen Journalisten.
Definitionen av kollektivavtal i 23§ MBL förutsätter att parten på ena sidan av avtalet är en fackförening (eller ”arbetstagarorganisation”, vilket är lagstiftarens ordval). Är ingen fackförening part, så är det inget kollektivavtal. Lagen drar dock ingen tydlig gräns mellan riktiga fack och gula fack.
Hur kan facken bemöta hotet?
Med anledning av Arbetsvärldens avslöjande frågade tidningen Arbetaren Rasmus Hästbacka hur facken kan kontra avtalsshopping och gula fack.
– Före 2019 års antistrejklag var det ganska enkelt för fackföreningar att straffa oseriösa arbetsköpare genom lovliga stridsåtgärder. Lagändringen reser tuffa hinder. Inom SAC har vi gjort en särskild strategiutredning som bland annat ger förslag på hur avtalsshopping och gula fack kan bekämpas. Tyvärr kan jag inte avslöja taktiken här. Men jag uppmuntrar alla löntagare och fackföreningar att vara kreativa.
Solveig Betnér, SAC:s informationsorganisatör
Rasmus Hästbacka. SAC:s fackliga samordnare
Medlemmar i SAC kan logga in här och läsa strategiutredningen under rubriken Arbetsrätt som finns under Medlemssidor.
Relaterade texter i andra tidningar
Ny strategi på galen arbetsmarknad
Hamnarbetarförbundet vann – men vad är poängen med avtalet?
Hur har SAC påverkats av antistrejklagen?
”De är bulvanen som många gigföretag parkerar sina anställda hos”
Arbetsgivare startade egen fackförening
VARFÖR INFÖRDES 2019 ÅRS ANTISTREJKLAG?
Den främsta arkitekten bakom lagen var Erland Olausson, före detta vice ordförande för LO och så kallad ”OpO” (opartisk ordförande/medlare) inom ramen för Industriavtalet. Lagändringen motiverades framförallt med vikten av att få slut på Hamnarbetarförbundets strejker och vägran att ingå kollektivavtal, med hänvisning till en konflikt i Göteborgs hamn 2017.
Fakta är emellertid att Hamnarbetarförbundet har velat träffa kollektivavtal ända sedan förbundet bildades 1972, medan arbetsköparsidan har vägrat. Konflikten 2017 var framförallt en långvarig lockout, inte strejk. 2019 års antistrejklag (närmare bestämt 41d § MBL) innehåller dock ingen begränsning av lockouträtten och inget krav på att syftet med lockout måste vara att teckna kollektivavtal.
De fackliga ledarnas stöd för 2019 års antistrejklag motiverades som en åtgärd för att undvika ännu värre lagförslag. En jämförelse mellan det förslag som antogs och ett annat, tidigare förslag från regeringens utredare, visar dock att de fackliga ledarna stödde ett värre förslag.
Det klubbade förslaget var proposition 2018/19:105. Dessförinnan hade den socialdemokratiska regeringens utredare lagt fram ett förslag som innehöll en skrivning om bibehållen stridsrätt mot avtalsshopping (SOU 2018:40). Den klubbade propositionen innehåller ingen sådan skrivning. Skillnaden mellan de två förslagen har belysts närmare av juristen Kurt Junesjö i tidskriften Clarté.