Tre korta utdrag
Umeå LS ger ut en bok med titeln Vad vill syndikalismen? En ideologisk grundskiss. Rasmus Hästbacka står för manuset och ett efterord är skrivet av Jonas Hammarbäck och Niklas Averstad Ryd, på uppdrag av Umeå LS medlemsmöte. I sommar kommer boken som ett 60-sidigt häfte i PDF-format på Umeå LS hemsida på SAC:s webbplats. Här bjuder Umeå LS på tre utdrag.
Vår bok speglar förhoppningsvis majoritetsuppfattningar bland aktiva syndikalister. Det primära syftet är att främja organisering och fortsatt diskussion, inte att fastslå några heliga sanningar som alla förväntas tro på. Till hösten ska boken ges ut som ljudbok, e-bok och tryckt bok.
Boken är upplagd som en FAQ (frequently asked questions). Det är en lång rad frågor och svar, numrerade från 1 till 59. Frågorna är grupperade i fyra delar med följande rubriker:
1. Ledstjärnor för lokal organisering
2. Klassorganisationens idé
3. Värva och aktivera medlemmar
4. Ekonomisk demokrati och federalism
Fokus ligger på arbetsplatsorganisering genom sektioner och tvärfackliga grupper. Här följer tre utdrag ur boken.
1. VAD ÄR SYNDIKALISM?
Syndikalismen är en internationell fackföreningsrörelse. Själva ordet syndikalism kommer från franskans syndicat som betyder fackförening. Det franska ordet syndicalisme betyder direkt översatt fackföreningsrörelse (eller facklig verksamhet). Men syndikalismen är inte vilken fackföreningsrörelse som helst. Det finns vissa ledstjärnor som definierar rörelsen. För att få ett bra grepp om syndikalismen ska du givetvis läsa detta häfte i sin helhet.
Summering
Syndikalismen går ut på att organisera anställda i alla branscher för omedelbara förbättringar av villkoren. Med ordet anställda menas i detta häfte alla löntagare utom cheferna. Syndikalistiska fackföreningar omfattar både arbetare (i snäv mening) och tjänstemän. Fackföreningarna bygger på medlemsdemokrati, solidaritet och oberoende från alla religiösa och politiska organisationer.
Syndikalismens demokratiska ledstjärna är att alla som berörs av beslut ska ha rätt att påverka besluten. Den långsiktiga visionen är att demokratisera arbetsplatserna och därigenom bygga ett jämlikt samhälle. Inom dagens fackföreningar praktiserar syndikalister det som kallas basdemokrati och federalism.
Det är grunden för medlemsstyrda fackföreningar. Genom att bygga medlemsstyrda fackföreningar kan anställda utveckla den kollektiva styrkan och kompetensen att införa personalstyrda arbetsplatser i alla branscher.
(…)
7. VAD ÄR ORGANISERING?
Fackförbunden inom LO, TCO och Saco talar vanligtvis om organisering i en väldigt snäv bemärkelse. De syftar på att värva medlemmar och administrera en fackförening. Värvning och administration är förvisso livsviktigt för varje fackförening men ändå hopplöst otillräckligt.
Det finns olika definitioner av begreppet organisering som överlappar varandra. Organisering handlar om att utveckla och använda den kollektiva styrkan på ett systematiskt sätt. Styrkan vilar på det faktum att arbetsgivarsidan är beroende av vår arbetskraft. Styrkan växer i takt med att vi blir bättre på att hålla ihop och agera tillsammans.
Organisering är en social process och en viktig kompetens för organisatörer är helt enkelt social kompetens. Såväl självrespekt som respekt för arbetskamraterna är en grundbult. Syndikalister betonar att de berörda arbetarna själva är drivande. Därför talar vi ofta om självorganisering. Ytterst få människor föds till organisatörer. Organisering är ett hantverk som man kan lära sig.
Organiseringen på arbetsplatsen kan delas in i tre dimensioner:
- Vi bygger en formell sektion.
- Vi utvecklar en rörelse.
- Vi mobiliserar till kamp och förhandlingar. Framgångsrika förhandlingar är finalen på en lyckad organiseringsprocess.
(…)
8. VARFÖR ÄR SAC EN FEMINISTISK FACKFÖRENING?
Syndikalismen har växt fram ur arbetarklassen. Ett klassperspektiv är därför grundläggande. Över tid har SAC och andra grenar av arbetarrörelsen berikats med feministiska perspektiv.
SAC var den första fackföreningen i Sverige att kalla sig feministisk. Det skedde på SAC:s kongress år 1994. Det feministiska perspektivet uttrycktes där som en insikt och målsättning genom tillägg i dåvarande principförklaringen. Insikten rör det faktum att kvinnor som grupp är underordnade och diskriminerade i samhället. Personer med icke-binär identitet straffas likaså för avvikelser från en manlig norm. SAC:s målsättning handlar om att verka för jämlikhet mellan könen med fokus på arbetsmarknaden och vår egen fackförening.
Då begreppet jämlikhet traditionellt har ignorerat kvinnor, så har jämställdhet myntats för att belysa maktförhållandet mellan könen.
Jämlikhet i klasskampen
I SAC:s fackliga program som antogs år 2006 betonas att klasskampen måste genomsyras av en insikt om strukturella orättvisor som drabbar kvinnor och etniska och sexuella minoriteter. I SAC:s principförklaring som antogs 2009 framhålls att diskriminerade och hårt exploaterade arbetargrupper ska ges ett avgörande inflytande i klasskampen. Dessa styrdokument uttrycker en utveckling av jämlikhetssträvandena i klasskampen. Avsikten är att bredda kampen, inkludera fler arbetargrupper och särskilt stödja självorganiseringen bland dem som har sämst ställning och villkor.
Redan på 1920-talet inskärpte syndikalisten Elise Ottesen-Jensen att arbetarrörelsen inte kan realisera mänsklighetens frigörelse förrän de fackliga organisationerna bryter sin interna mansdominans. Vi är ännu inte framme. Att uttrycka en feministisk målsättning på en facklig kongress är en sak. Att i praktiken sträva efter jämlikhet, både inom fackföreningen och på arbetsplatserna, är en annan sak.
Homosocialitet
I SAC:s könsmaktsutredning (som presenterades år 2010) betonas att en intern homosocialitet måste motverkas. Med begreppet avses att män umgås med och framhåller var- andra och exkluderar och osynliggör kvinnor (medvetet eller omedvetet). En nödvändig motvikt till homosocialitet är att den fackliga demokratin följer tydliga formella strukturer. Det feministiska perspektivet behöver också ingå i de fackliga utbildningarna för att bryta machokultur.
Feminismen producerar fackliga resultat när perspektivet integreras i arbetsplatsorganiseringen. När perspektivet är närvarande i sektionerna blir fackföreningen starkare och bättre på att flytta fram positionerna för alla anställda. Bildandet av fler sektioner är i sig ett moment som underlättar kvinnors deltagande i den fackliga verksamheten. I sektionerna bedrivs verksamheten i huvudsak på jobbet under arbetstid. Det är smidigt för alla personer som tillskrivs och bär ett stort ansvar för familj och hushåll, det oavlönade reproduktiva arbetet.
En växande arbetsplatsorganisering producerar emellertid inte jämlikhet per automatik. Det feministiska perspektivet behöver presenteras redan på introduktionsmöten för nya medlemmar. SAC:s fackliga solidaritet förutsätter konkreta kunskaper om hur kvinnor diskrimineras och underordnas samt handfasta verktyg för att bryta mönstren – både i fackföreningen och på arbetsplatsen.
(…)