Arbetsmiljöverket om myndigheternas upptrappning, med kritik från aktiv migrantorganisatör i Stockholms lokala samorganisation.
Människor som arbetar under slavliknande förhållanden med risk för att dö. Så kan svenska arbetsplatser se ut 2023. Vid sidan av facken har också svenska myndigheter trappat upp sitt arbete mot kriminella arbetsköpare.
Sedan några år tillbaka pågår verksamhet för att svenska myndigheter ska bli bättre på att samarbeta mot arbetslivskriminalitet. Arne Alfredsson på Arbetsmiljöverket är ansvarig
Foto: Arbetsmiljöverket
för samordningen mellan myndigheter.
– Vi hittar ju människor som springer på höga höjder utan att ha fallskydd. Och det är ju totalt livsfarligt. Risken att falla ner och slå sig svårt eller till och med dö är jättestor. Vi hittar människor som bor på byggarbetsplatser. Faktiskt även nu på den kallare delen av året. Att det förekommer på den svenska arbetsmarknaden 2023 är förskräckligt. Vi hör ju också de här historierna om låga löner eller inga löner alls. Vi träffar också ofta på personer som inte har rätt skyddsutrustning. Ibland har de virat in sina fötter i tidningspapper i väldigt slitna arbetsskor som i bästa fall har stålhätta, säger Arne Alfredsson.
FLERA MYNDIGHETER
De myndigheter som samverkar i arbetet mot de kriminella arbetsköparna är Arbetsförmedlingen, Arbetsmiljöverket, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Jämställdhetsmyndigheten, Migrationsverket, Polismyndigheten, Skatteverket och sedan 2022 även Åklagarmyndigheten. Rent praktiskt kan samordningen handla om att flera myndigheter gör ett gemensamt besök på exempelvis en byggarbetsplats. Innan besöket kan myndigheterna ha fått tips, eller andra signaler om att allt inte står rätt till på bygget, och tagit fram information.
– Och sen är det helt enkelt så att vi åker till platsen. Polisen går in först och säkrar upp förhållandena och sen så gör varje myndighet sitt arbete genom att exempelvis Arbetsmiljöverket tar kontakt med arbetsgivarens representanter och ställer frågor och undersöker arbetsmiljön. Polisen gör gränskontroller och lite annat. Skatteverket tittar på personalliggare och vad som ligger inom ramen för den lagstiftningen. Det är ungefär så det går till, säger Arne Alfredsson.
”Så länge som du vill köpa en biltvätt för en hundralapp eller fixa naglarna för 200 kronor så finns det också människor som av olika anledningar är villiga att göra det”
SPONTANA BESÖK
Även andra myndigheter, som Jämställdhetsmyndigheten kan vara med, bland annat för att stödja offer för människohandel. Besöken föranmäls aldrig till företagen eftersom myndigheterna av erfarenhet vet att företagen då ser till att städa undan alla bevis på lagbrott. Efter besöket synar myndigheterna vad som hittats och går sedan vidare med anmälningar eller uppföljande kontroller.
För att underlätta samarbetet ska det startas sju olika centrum mot arbetskriminalitet, alltså lokaler som kan användas i verksamheten. Hittills har två av dessa center öppnat, ett i Göteborg och ett i Umeå. Arne Alfredsson menar att det inte går att se några förändringar när det gäller brott på arbetsplatser under de år som samverkan mellan myndigheterna pågått.
– Det finns ju inga tendenser att det skulle minska på något sätt. När vi gör våra kontroller så hittar vi ungefär samma saker som vi har hittat sen starten och tror inte att det här är fenomen som fullt ut kan kontrolleras bort. Men vi kan störa och det gör vi. Det är av det skälet som vi jobbar mycket med kommunikation mot allmänheten och mot företag och organisationer. Det här är frågor som kopplas till vårt beteende. Så länge som du vill köpa en biltvätt för en hundralapp eller fixa naglarna för 200 kronor så finns det också människor som av olika anledningar är villiga att göra det, säger han.
Under november och december 2022 genomfördes en kommunikationsinsats mot arbetslivskriminalitet av de samverkande myndigheterna. Den bestod av annonser och reklamfilmer. Det hänvisades till webbsidan av.se/stoppakrim där det står vad du som konsument kan göra för att stoppa kriminella arbetsköpare.
”Men vi har ju lagligen rätt att gå in när vi tycker att vi vill kolla på saker. Det har inte arbetsmarknadens parter. Därför tar vi jättegärna emot tips”
SPRIDER INFORMATION
Myndigheterna som samverkar arbetar också med information till företag och andra myndigheter om hur de ska undvika att gynna kriminalitet i sina upphandlingar. Myndigheterna samarbetar regelbundet med fackliga organisationer.
– Men det är ju inte så att vi har regelrätta kontroller tillsammans med de fackliga. Det beror helt enkelt på att de inte automatiskt har tillträde till arbetsställena. Men vi har ju lagligen rätt att gå in när vi tycker att vi vill kolla på saker. Det har inte arbetsmarknadens parter. Därför tar vi jättegärna emot tips, säger Arne Alfredsson.
JAGAR SVARTA PENGAR
Tomas Andersson är kommissarie och chef för den polisoperativa enheten på Ekobrotts- myndigheten i Umeå. Han berättar att en stor del av uppdraget handlar om att få bort svartarbete.
– Skatteundandragandet är ju enormt. Alltså pengar till välfärden försvinner ju. Så det är klart att det läggs mer och mer fokus på det för att både upptäcka, förebygga och lagföra den här typen av brottslighet, säger han.
I kronor och antal arbetare räknat är problemet störst i storstäderna. Men Tomas Andersson menar att brott på landet kan vara lika viktiga, men ur andra aspekter. På mindre orter är anonymiteten mindre och det gör att fler känner till om ett företag har svart arbetskraft. Det kan göra att tilltron minskar.
– Som ett demokratiproblem så är det lika stort eller större, säger han.
KOLLAR BIDRAGSTAGARE
Arbetsförmedlingens kontroller handlar till stor del om att stoppa felaktiga utbetalningar av olika sorters bidrag till företag. Genom dessa kontroller har det även hittats ett fall där en anställd tvingats betala tillbaka en del av lönen till arbetsköparen och ett fall där arbetsköparen inte haft rätt försäkringar.
– Internt på myndigheten har vi tagit fram rutiner för hur externa tips ska hanteras som också ska säkerställa att relevant information kommer ut till den regionala myndighetssamverkan, meddelar Dennis Gustafsson, samordnare för myndighetssamverkan mot arbetslivskriminalitet på Arbetsförmedlingen.
KRITIK TILL MYNDIGHETERNA
Pelle Sunvisson är aktiv i Stockholms lokala samorganisation (LS) av SAC och är känd för sina romaner på temat arbetslivskriminalitet. Han är positiv till att myndigheterna uppmärksammar problemet, men är samtidigt kritisk till hur myndigheterna arbetar.
– Det finns en övertro på hårdare tag och det råder stor förvirring om mot vem de hårdare tagen i så fall bör riktas. Att genom räder på arbetsplatser och liknande öka riskerna för migrantarbetare är att pressa priset för deras arbete. Det finns ett mycket starkt och till synes helt linjärt samband mellan prekär migrationsstatus och dåliga arbetsvillkor. Här måste lagstiftare och myndigheter göra tvärtom, minska riskerna för dem som exploateras och öka riskerna för dem som exploaterar.
”Istället för att jaga migrantarbetare kan vi skapa incitament för migrantarbetare att stå upp mot arbetsköpare som missköter sig”
Istället för att jaga migrantarbetare kan vi skapa incitament för migrantarbetare att stå upp mot arbetsköpare som missköter sig. Det görs i dag exempelvis vid förundersökningar om människoexploatering. För den som utsatts finns mycket stora chanser att få uppehållstillstånd under rättsprocessen, meddelar Pelle Sunvisson.
Text: Erik Hjärtberg
Illustrationer: Iso Lindh
Relaterat:
Skumma byggföretag utnyttjar arbetare från andra länder
Facklig protest mot byggföretaget Gilo bygg AB
Solidariska byggare
Anastasiia sprider sin fackliga kunskap