SAC:s lokala fackklubb – Driftsektionen

Tre personer går upp för en trappa

Driftsektionens ABC: Del 2 av 3 – Utveckla en rörelse

En syndikalistisk driftsektion är en lokal fackförening på arbetsplatsen. Sektionen är öppen för alla anställda utom cheferna. Våra sektioner är en maktbas för att förändra arbetsplatserna och samhället i stort. Första delen av denna artikelserie berörde bildandet av sektioner. Här zoomar vi in på hur sektioner fungerar.

En demokratisk ledstjärna för syndikalister är att alla som berörs av beslut ska ha rätt att påverka besluten. Ett vanligt missförstånd är att fackliga organisationer antingen måste styras genom representativ demokrati eller genom direkt demokrati. Syndikalister kombinerar båda formerna för styrning. Vi kallar det basdemokrati.

Medlemmarna styr verksamheten

På sektionens basnivå fattas direkt demokratiska beslut genom medlemsmöten eller omröstningar via röstsedlar. Till sektionens representativa nivå utses förtroendevalda. De genomför beslut, samordnar verksamheten och fattar beslut i brådskande frågor eller i frågor av mindre vikt. Mandatet kan preciseras i riktlinjer underifrån. I figuren nedan summeras basdemokratin. Den ljusare pilen illustrerar att de förtroendevalda inte bara verkställer beslut utan också tar vissa beslut.

Varje steg i det fackliga arbetet – att formulera krav, välja kampmetoder och ingå uppgörelser, avgörs alltid på basnivå, såvida inte en begränsad beslutsrätt uttryckligen har delegerats till förtroendevalda. Medlemsbasen sätter strikta ramar för sina förtroendevalda kamrater.

Huvudregeln på medlemsmöten är att beslut tas genom absolut majoritet, alltså att ett förslag vinner om det får mer än 50 procent av de avgivna rösterna. Mötets ordförande ber då deltagarna säga JA till att bifalla förslaget eller därefter JA till att avslå det. Ordföranden bedömer om bifall eller avslag väger över. Om någon begär votering räknas istället alla individuella röster.

Strid kräver enighet

Om sektionen ska organisera strejk eller andra stridsåtgärder bör åtgärden vila på ett kvalificerat majoritetsbeslut eller helst enhällighet/konsensus. Beslut om strid ska ha tagits av en stor majoritet på ett välbesökt möte. När beslutet är taget är det bindande för alla medlemmar.

Facklig strid kräver stark enighet. Man bör inte organisera en stridsåtgärd om endast en knapp majoritet av medlemmarna har röstat för åtgärden.

Två personer håller i en banderoll med texten Tillsammans är vi starka, ZADS, Zalandoarbetares driftsektion.
Medlemmar i Zalandoarbetares driftsektion (ZADS) hade aktioner utanför sin arbetsplats under sommaren 2021, som en protest mot hur usel arbetsmiljön är för arbetare som packar varor åt nätjätten Zalando. Foto: Solveig Betnér.

Avdelningar

En sektion som omfattar flera arbetsplatser eller en stor arbetsplats kan bilda mindre underavdelningar. Det framgår av grundstadgarna för alla sektioner. En avdelning är precis som den större sektionen ett forum och redskap för att agera tillsammans.

En avdelning sammanför ett arbetslag, en yrkesgrupp eller en annan naturligt avgränsad grupp. Ett exempel på en situation då kollegor kan finna det naturligt att bilda en avdelning är att kollegorna redan träffas i vardagen genom arbetet. En annan situation kan vara att personer i en yrkesgrupp är utspridda och inte träffas, men att personerna har ett behov av att börja mötas kring ett yrkesintresse.

Kontaktperson på jobbet

Avdelningen blir medlemmarnas fackliga träffpunkt i närmiljön. Varje avdelning har ett arbetsplatsombud, en kontaktperson. Ombudet håller personlig kontakt med avdelningens medlemmar och är en länk till sektionens övergripande styrelse. Ombud kan gå från enkla uppgifter till mer
krävande uppdrag.

Avdelningens roll växer fram successivt. En lämplig utgångspunkt kan vara att medlemmarna har regelbundna lunchmöten och värvar inom avdelningens område. De kan sköta anslagstavlor och folderställ, välkomna nya medlemmar och leda studiecirklar. Avdelningen etablerar den fackliga närvaron i vardagen. Den bygger på medlemmarnas självorganisering. Den kan inte administreras av sektionsstyrelsen. Då blir det ett luftslott eller en hämmande byråkrati.

Utveckling

När tiden är mogen blir avdelningarna mer formella enheter med beslutande protokollförda möten och sina egna förtroendevalda. Arbetsplatsombuden får mer krävande uppdrag. Varje avdelning kan lösa problem för sin specifika personalgrupp genom exempelvis förhandlingar och småskaliga stridsåtgärder. Samtidigt sammanstrålar förtroendevalda från alla avdelningar i en övergripande sektionsstyrelse för att driva gemensamma intressen.

I en stor facklig organisation som upplevs anonym känner man ingen gemenskap. Därför behövs mindre avdelningar. Avdelningen är medlemmarnas personliga mötesplats i fackföreningen. En medlem kan vara bekant med alla kamrater i avdelningen, men inte med flera hundra eller tusen medlemmar i en stor sektion. Varje avdelning och sektionen som helhet behöver också företrädas av bekanta ansikten, kamrater som åtnjuter hela medlemskollektivets förtroende.

I sista delen av denna artikelserie ska vi titta närmare på vad sektioner kan uppnå på arbetsplatserna.

Rasmus Hästbacka
Medlem i Umeå LS av SAC


Här kan du läsa del 1

Artikelserien bygger på en grundbok som Umeås lokala samorganisation (LS) av SAC ger ut hösten 2021. Vill du starta en sektion på jobbet? Kontakta LS på din arbetsort för att gå kurser i organisering. Be om hjälp med att värva kollegor och komma igång. LS kan i sin tur ta hjälp av kamrater på central nivå.