Organisera stora arbetsplatser – Del 1 av 4
Hur kan stora och komplexa arbetsplatser organiseras, såsom universitet och bolag med många driftenheter? I en artikelserie i fyra delar skissar Rasmus Hästbacka på fyra faser.
- Del 1: Kartläggning och organiseringssamtal
- Del 2: Skapa handlingsplan och formalisera personalgruppen
- Del 3: Kollektiv handling
- Del 4: Utvärdering
Om du frågar fackliga veteraner vad alla fackföreningar bör pyssla med så brukar tre svar återkomma: sprida informationsmaterial, ordna kurser och förhandla. Svaren är förvisso korrekta. En fackförening måste synas och höras, annars finns den inte. Fackföreningar ska erbjuda grundkurser och olika påbyggnadskurser, annars väljer facket inkompetens och handlingsförlamning. Facket behöver också behärska juridik och förhandlingar.
Men allt kan vara bortkastat om grundjobbet försummas: att fackmedlemmar snackar med sina kollegor och bygger goda relationer. Det personliga samtalet bygger den kollektiva styrkan. Personliga samtal uppmuntrar kollegor att delta i facklig utbildning och verksamhet. Sådana samtal bör genomföras på ett systematiskt sätt.
Lära oss snacka?
För cirka tretton år sedan började vi inom SAC att coacha varandra i samtalet som verktyg. Det möttes av skepsis. Måste vi gå en kurs för att snacka med våra arbetskamrater? Nej, inte om snacket redan leder till kollektiv handling för bättre villkor. Men på otaliga arbetsplatser stannar snacket vid att klaga. Ellen David Friedman, en facklig utbildare i USA, understryker detta:
”Att klaga är inte att ta det första steget i organisering – det är att begrava organiseringen”.
På många arbetsplatser är det svårt att ens få till några samtal mellan kollegor på grund av exempelvis chefernas övervakning, ett stressigt schema eller personalens uppdelning. Då är det klokt att göra en plan för organiseringssamtal. Det ger faktiskt goda resultat. Det framgår av den amerikanska handboken Secrets of a succesful organizer som bygger på hundratals fallstudier. Boken ges ut i svensk översättning i början av 2023 av Federativs förlag under titeln Organisatörens handbok.
Systematisk organisering
Jag och min kollega i SAC, Erik Bonk, har skrivit varsin artikelserie om organisering. Eftersom det är introducerande texter är de generellt hållna och ganska ytliga. Läsarna kan då fråga sig: Hur ska vi gå tillväga på just vår arbetsplats? Vad kan vi göra konkret på måndag, veckan därpå och veckan efter det?
Det kortaste svaret är ”läs Organisatörens handbok!” Eller, om ni är medlemmar i fackförening av SAC ”gå våra kurser!” Sedan kan ni skrida till verket. Men i den här artikeln tänker jag vara lite mer ”service minded”. Jag ska ge en försmak av metoderna från handboken och kurserna och föreslå hur metoderna kan tillämpas på stora och komplexa arbetsplatser, såsom universitet.
Jag väljer universitetsvärlden som referenspunkt helt enkelt för att jag har jobbat där. Men artikeln lär vara till nytta även för er som jobbar i andra komplexa verksamheter såsom bolag med många driftsenheter och kommunal verksamhet på flera utspridda arbetsplatser.
Exemplet universiteten
På universiteten brukar syndikalistiska sektioner hålla möten på åtminstone två olika nivåer: dels möten på enskilda institutioner och andra enheter, dels övergripande möten för alla medlemmar som är anställda av universitetet.
För en syndikalistisk sektion är det naturligt att bilda mindre avdelningar på enskilda enheter så snart sektionen har värvat grupper av medlemmar där. Avdelningens syfte är att främja arbetskamraters förmåga att hålla ihop och agera tillsammans. Sektionens syfte är att samordna alla avdelningar i gemensam handling.
Gör en plan!
Om en syndikalistisk sektion ännu inte har bildat avdelningar är sektionens övergripande möten de enda formella medlemsmötena. Då är sektionens förankring på golvet förmodligen svag. Om sektionen framförallt består av medlemmar som är ensamma syndikalister på sina respektive enheter, är det extra viktigt att snarast göra en plan för systematisk organisering. På följande rader skissar jag på en sådan plan. Planen kan förslagsvis delas in i fyra faser:
- Kartläggning och organiseringssamtal
- Göra handlingsplan och formalisera personalgruppen
- Kollektiv handling
- Utvärdering
Det är svårt att förutsäga hur lång varje fas blir. På vissa arbetsplatser kan alla fyra faser avverkas på ett år. På andra ställen tar första fasen ett helt år. Efter utvärderingen kan de fyra faserna upprepas igen.
Kartläggning och organiseringssamtal
Den första fasen går ut på att kartlägga så många institutioner och enheter som möjligt genom samtal på plats. Det görs av medlemmar som jobbar där, inte av externa främlingar. Syftet är att hitta bra organiseringsfrågor på varje ställe och nyckelpersoner i personalgruppen.
En bra organiseringsfråga kan sägas ha fyra kännetecken:
- Frågan har bredd, den engagerar många anställda
- Frågan har djup, den engagerar starkt
- Frågan är möjlig att vinna genom personalens påtryckningar
- Den kollektiva handling som planeras har goda chanser att göra kollektivet ännu starkare
Med nyckelpersoner menar jag informella eller naturliga ledare. Det är anställda som har ett stort inflytande i personalgruppen genom att de är driftiga och åtnjuter kollegornas förtroende.
Som sagt, i den plan jag nu skissar på utgår jag från en sektion på ett universitet som håller övergripande möten för medlemmar, men ännu inte möten på enskilda enheter. En sådan sektion kan lämpligen börja med att ordna ett möte för alla medlemmar som vill organisera sin egen arbetsplats eller stötta andra som organiserar. Ju fler medlemmar som vill ta på sig rollen som organisatör desto bättre.
Första mötet
Har sektionen redan många medlemmar kan det vara bra att några förtroendevalda i sektionen begär ledigt för att ringa eller besöka alla medlemmar på jobbet och välkomna dem till det första mötet om organisering. Den förlorade arbetsinkomsten under ledigheten kan betalas genom ditt fack.
På det första övergripande mötet diskuteras lämpligen planens fyra faser och hur deltagarna känner inför att organisera sina arbetsplatser. I fortsättningen kan de övergripande mötena fungera som stöd och bollplank för alla som organiserar. Dessa möten kan vara frekventa lunchmöten eller glesare medlemsmöten. Om det är glest mellan mötena bör alla organisatörer också kunna vända sig till sektionsstyrelsen vid behov eller en särskild organiseringskommitté.
Det är på enskilda enheter som den viktiga organiseringen sker. Du som vill organisera din enhet kan börja med att snacka med arbetskamrater som du litar på. Det ska vara personer som har viljan och tålamodet att förändra arbetsplatsen.
Ni behöver en lista över alla anställda på enheten som ska organiseras. Snacka med alla arbetskamrater, helst en i taget! Anteckna vilka frågor som engagerar kollegorna, vilken förändring de vill se och vilka metoder för påverkan de själva är beredda att använda. Notera nyckelpersonerna, de informella ledarna. Organiseringssamtal känns förmodligen obekvämt och svårt till en början men det behöver göras. Det finns inga genvägar.
Läs också del 2 Handlingsplan och formalisering av personalgruppen
Rasmus Hästbacka
SAC:s fackliga samordnare