Arbetarna som packar dina skor vittnar om stress, rasism & övervakning

– men organiserar sig och vinner

Lagerarbetare håller i en kartong som det står Zalando på

Zalando är den ledande webbutiken inom mode i Europa. Söker du efter skor eller klädesplagg på Internet hamnar klädjätten bland de främsta resultaten. Allt som köps i webbutiken ska packas och ut till kunden, och snabbt ska det gå. 2017 öppnade Zalando ett lager i Brunna, i norra Stockholm. Lagret tillhandahålls av Ingram Micro AB som också anställer arbetare för att främst plocka och packa. Ungefär 600 arbetare jobbar där.

Ungefär 10 procent av de anställda på Zalandos lager i Brunna har hittills anslutit sig till Solna LS, och bildat Zalandoarbetarnas driftsektion (ZADS). Under ett videomöte den 25 oktober berättar fyra av medlemmarna i ZADS om sina upplevelser på jobbet. Samra, Shahid, Adam och Leo jobbar på returavdelningen där kläder och skor som kunder skickat tillbaka kollas igenom för att bedömas om de är säljbara på nytt.

ÅTTA TIMMAR VID STATIONEN

– Vi upplever saker som är jättedåliga, berättar Samra som arbetat på lagret i nästan ett år. Hon fortsätter:
– Jag, kollegor och kompisar, vi jobbar och kämpar. Vi har ett visst mål, det är inget krav, men ofta gör vi mer än det målet, berättar Samra. Det kan till exempel vara att göra 300 “items“ under dagen, vi gör 350, ibland 400, men ibland är vi trötta i slutet av dagen. Ibland sätter de sig ned för att vila men någon kommer och säger till dem, att det är NTT. När en arbetare inte har stått vid sin station och skannat varor under en viss tid kallas det för NTT.
– Varför är det viktigt med NTT om jag ger bra kvalitet och jobbar bra? undrar Samra. Även när det blir problem med en vara och arbetaren behöver gå iväg till en teamledare för att hitta en lösning blir det NTT.
– Du kämpar för att nå målet, kämpar för att utvecklas, du är duktig, har bra självförtroende, det hjälper inte. Det är bara att stå vid din station och jobba de åtta timmarna, säger Samra.

Arbetarna får varningar när de anses ha mycket NTT, även löneavdrag förekommer. På Shahids senaste lönespecifikation fanns ett avdrag på över 1000 kronor. Adam fick avdrag på 700-800 kronor.
– När jag mejlade den personen som sitter med löner, så sa hon att det är för att ni har fått varning om att ni har för mycket NTT, berättar Shahid.
Han ringde till en förhandlare i Solna LS som i sin tur försökte kontakta arbetsköparen flera gånger utan att få svar.

INGET PRAT

Tillsammans med arbetskamrater har Samra försökt ta upp problemen på arbetet med teamledare och andra högre upp i ledningen.
– Vi fick ett möte. Sedan gick det bra i några dagar. Men så fort vi blev nöjda bytte de tillbaka till det gamla systemet, att de går runt, stressar oss och för rasistiska samtal, berättar Samra.
Inget har blivit bättre sedan hon började jobba för Ingram Micro.
– Man får inte ha med sig en enda personlig grej, bara vatten och skåpnyckel.
Att prata med arbetskamrater är inte heller tillåtet på arbetsplatsen.
– Det är väldigt stressigt. Teamledare går runt och bara stirrar och kollar på folk, säger Samra.

Om en arbetare på returavdelningen har behov av att ha med sig sin mobiltelefon en dag måste det godkännas av en chef. Både Shahid och Adam ansökte om tillstånd vid ett tillfälle för att de behövde ha kontakt med familjemedlemmar. De fick inget svar från ledningen.
– Cheferna kom fram till oss, Adam hade också telefonen då för att hans mamma var jättesjuk, och alla på avdelningen kände till detta, berättar Shahid.
När de båda arbetarna förklarat sitt behov ville cheferna att Shahid och Adams anhöriga skulle ringa upp dem. Arbetarna förklarade att de anhöriga bor i ett annat land och inte pratar svenska. De fick inte tillstånd att ha sina telefoner.

Leo anser att det är orättvist att teamledare får ha sina telefoner i arbetet. Enligt led-ningen behövs de i arbetet de utför men Leo har sett att de spelar spel och chattar.
– Det är orättvist att vissa får och vissa inte. Det finns folk som har någon som är sjuk i familjen som inte får ha mobilen på jobbet, säger Leo.

ENFORMIGHET

Ett annat arbetsmiljöproblem är att uppgifterna är enformiga och det är svårt att få byta avdelning. Leo som har jobbat på lagret i tre år blev sjukskriven för en skadad axel efter två och ett halvt år på returavdelningen.
– Jag har sagt flera gånger till chefer och HR*, att jag har problem med axeln och behöver byta avdelning för att det inte fungerade för mig att stå så mycket. Det är många som har samma problem, med axlar och ryggar. Vi står på en station och jobbar hela tiden, berättar Leo.
En kroppsskada ansågs inte vara en tillräcklig anledning för att han skulle få byta uppgifter på lagret.

DISKRIMINERING

Shahid, som jobbat på lagret i två år är också upprörd:
– Sedan jag började på det här lagret har jag aldrig sett så mycket diskriminering, rasism, och respektlöshet.
Han berättar om kvalitetsavdelningen på lagret.
– Zalandos lager har funnits i Sverige i tre år. Jag har inte sett att en enda invandrare jobbar på den avdelningen.
Leo berättar att han har försökt få jobb där.
– De ville inte ha mig där så de försökte hitta på någonting.
När han var där på intervju sa de att han skulle få göra ett test för sina kunskaper i engelska.
– Jag blev jättestressad och började tappa ord på svenska och jag sa att det är konstigt, att jag inte hör att någon annan har behövt göra ett engelskatest.
Cheferna påstod sig ha gett alla som ska anställas det testet.
– Efter det gick jag ut och frågade de andra, berättar han.
Det var som Leo trodde, att testat bara användes som ursäkt för att inte anställa honom. Under en förhandling tog de även upp det med cheferna, att invandrare inte anställs till kvalitetsavdelningen.
– Det är den enda avdelning som verkar lugn, det är ingen stress där. De kontrollerar hur folk jobbar, om du jobbar bra eller dåligt.

UPPMÄRKSAMHET I AFTONBLADET

Shahid berättar att ledningen förnekar den diskriminering som sker på lagret när facket bemöter dem. Aftonbladet uppmärksammade arbetsmiljön och diskrimineringen på Zalandos lager för ungefär ett år sedan.
– Chefen samlade alla anställda på lagret och berättade om vad som skrivits i Aftonbladet och sa att det som skrivits inte är sant, berättar han.
Cheferna uppmanade arbetarna att inte lyssna på negativa personer och i stället fokusera på jobbet.
Det som skrevs i Aftonbladet liknar det som Shahid, Samra, Leo och Adam berättar om nu. Artikeln vittnar om smygfilmning från chefer, tidspress och hot. Arbetarna som vittnade i artikeln berättade att utlandsfödda utnyttjades för sina bristande kunskaper om sina rättigheter. Leo berättar om en händelse under den tiden:
– På ett morgonmöte sa en teamledare att alla som uppnår målen kommer att få något bra, och de som inte gjorde det skulle begra- vas. Det fick många att känna sig hotade.

CHEFER VILL SKRÄMMAS

Samra vill berätta vad som hänt de senaste två veckorna före vårt möte:
– En tjej, som inte kan svenska eller engelska, efter två månader på arbetet blev hon teamledare. Vi som har jobbat längre, som har sökt samma tjänst, vi fick inte svar, och vi har frågat varför, berättar hon.
Svaret blev att HR jobbar hårt med det och har inte hunnit komma fram till deras ansökan. Hon som fick jobbet hade skickat ansökan efter andra som sökt tjänsten, enligt Samra. Hon fortsätter:
– Vi var många i returen som var väldigt arga. De pratade med teamledare och chefer och berättade vad de kände.
– Den dagen när tjänsten som teamledare tillsattes, så visste de att vi var missnöjda och att vi var väldigt ledsna, berättar Samra, som tror att ledningen ville skrämmas.

Hon berättar att det var den dagen som två arbetare varnades för att ha för mycket NTT och blev varslade om uppsägning. Cheferna kallade arbetarna till möte för att berätta vad som hänt och uppmana alla till hårdare arbete.
– “Ni måste röra er de åtta timmarna här, det är det ni får lön för“, sa cheferna, berättar Samra.
De fick också andra mål att uppnå. Arbetarna på lagret har krav på sig att utföra ett visst antal UPH, (units per hour), som anger hur mycket som ska packas i timmen.

FÖRHANDLINGAR

En förhandling mellan ZADS och Ingram Micro hölls i september. NTT var en grej som togs upp. Varningar för att ha suttit i en soffa och för att ha tuggat tuggummi hade delats ut till två av medlemmarna i ZADS. Inga tidsangivelser fanns, om hur länge arbetarna hade vilat. Förhandlingen landade i en överenskommelse mellan en HR-representant från arbetsköparen och ZADS. Arbetarna på Zalandos lager har rätt till micropauser på fem minuter per timme.
– Men det är ingen som vågar, det är ingen som vågar gå till toaletten, för att teamledarna går runt och kollar vilka som har lämnat sin station, enligt Shahid. Han fortsätter:
– För två veckor sedan satt jag och några kollegor i soffan och en chef kom och frågade “hej, varför sitter ni?“ Vi berättade att vi tar fem minuters rast varje timme, svaret blev “nej här har vi inte det“. Jag berättade att HR har godkänt det och så berättade jag vad vi kom fram till i september.
Chefen gick för att kontrollera det. Kort efter det blev Shahid och Adam, som tagit pausen tillsammans med honom, varslade om avsked.

TILL OFFENSIV MOT ARBETSKÖPAREN

Den 3 november skedde återigen ett möte mellan sektionen och arbetsköparen. Tio medlemmar i ZADS, inklusive Shahid och Adam var närvarande och lade fram en överläggning till de tre chefer från Ingram Micro som var närvarande samt en representant från arbetsgivarorganisationen Transportföretagarna. Det var hon som förde talan och var hård och bestämd.

Anledningen till avskedandet av Shahid och Adam var att de “åsidosatt sina skyldig- heter mot arbetsköparen“. Sektionens medlemmar var mycket aktiva i mötet, genom att bemöta och ställa frågor till cheferna, som dock inte besvarades. Argument radades upp från arbetarna, som bestod av olika anledningar till att Shahid och Adam hade för mycket NTT, bland annat att teamledare stör arbetet. ZADS ville också ha svar på den diskriminering de blir utsatta för.

John Nordmark, jurist och medlem i SAC:s rättskommitté hävdar att det är tydligt att arbetsköparen inte haft saklig grund för uppsägningarna, att det handlar om tydlig föreningsrättskränkning, att de vill bli av med fackligt aktiva personer.

ZADS har tagit fram rastkort att dela ut på arbetsplatsen som hänvisar till det förhandlingsprotokoll där det var överenskommet att arbetare har rätt till micropauser varje timme. En folder i fickformat har också tagits fram att sprida på jobbet. Den finns på arabiska och svenska och tar upp sådant som är aktuellt på arbetsplatsen, bland annat diskriminering, pauser och vad som gäller när en arbetare är gravid.

ZADS har tagit fram rastkort att dela ut på arbetsplatsen som hänvisar till det förhandlingsprotokoll där det var överenskommet att arbetare har rätt till micropauser varje timme. En folder i fickformat har också tagits fram att sprida på jobbet. Den finns på arabiska och svenska och tar upp sådant som är aktuellt på arbetsplatsen, bland annat diskriminering, pauser och vad som gäller när en arbetare är gravid.

ARBETARNA VINNER

Arbetsköparsidan lovade att höra av sig inom en vecka, men deras svar dröjde till onsdagen den 18 november, då ett nytt möte hölls. Arbetsköparen meddelade att Shahid och Adam får gå tillbaka till jobbet på måndag, med tillägget att de förutsätter att de två arbetarna “gör sitt jobb“. Medlemmar i ZADS lade återigen fram att teamledare kommer och stör, men också NTT, att arbetarna inte vet hur det fungerar och kräver en förklaring. Arbetsköparsidan blev påmind om att frågorna ska besvaras. Zalandoarbetarnas drift- sektion ser det som en stor seger att Shahid och Adam fick tillbaka sina jobb. Generalsekreterare i SAC, Erik Bonk, är engagerad i ZADS.

– De har agerat kollektivt. Det är sektionens handlingar rakt igenom, säger han.
En organiseringskurs för sektionen väntar och nästa steg för att förbättra arbetsplatsen är en förhandling som handlar om arbetsmiljön i Zalandos lager.

Förutom de förhandlingar som nämnts har ytterligare två hållits tidigare, mellan ZADS och Ingram Micro. Vid det första tillfället stoppades ett avsked av en arbetare. Vid den andra förhandlingen lade facket fram olika arbetsmiljöfrågor för att få dem att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete.

Text: Solveig Betnér Informationsorganisatör
Illustrationer: Fanny Hökby

Samra, Shahid, Adam och Leo heter egentligen något annat.

Lär dig mer om facklig organisering på arbetsplatsen:
Början på stark sammanhållning
Inspirerar till bred organisering