Förhandlingsrätt och stridsrätt för nybörjare del 3
Genom organisering på arbetsplatsen bygger kollegor upp förmågan att vidta stridsåtgärder och vinna förhandlingar. Förhandlingsrätten och stridsrätten är fackliga rättigheter enligt lag. Här får du introduktion genom en artikelserie i tre delar.
Första delen handlade om vad rätten och plikten att förhandla innebär. Tre olika typer av förhandlingar behandlades i del2; intresse-, tviste- och medbestämmandeförhandling. Här ska jag beskriva det rättsliga utrymmet för strejk, blockad och andra stridsåtgärder. När är facklig strid i samband med förhandlingar tillåtet?
Fram till år 2019 fanns det två enkla huvudregler för stridsåtgärder på den svenska arbetsmarknaden, enligt medbestämmandelagen (MBL). För fackföreningar och arbetsköpare som var parter i kollektivavtal gällde fredsplikt som huvudregel, alltså förbud mot stridsåtgärder under avtalsperioden (enligt 41 § MBL). I avtalslösa förhållanden var huvudregeln däremot fri stridsrätt.
Fredsplikt i tre typsituationer
Fredsplikten i MBL utökades drastiskt år 2019. För att få klarhet i juridiken är det nyttigt att skilja mellan tre olika typsituationer. Jag utgår här från att en syndikalistisk sektion vill veta om den har rätt att vidta stridsåtgärder.
I den första typsituationen är sektionen part i kollektivavtal. Det medför den mest omfattande fredsplikten (enligt den gamla regeln i 41 § MBL som fortfarande gäller).
I den andra typsituationen är arbetsköparen inte bunden av något kollektivavtal alls. Då är ändå strider i rättstvister förbjudna (enligt den nya regeln i 41 e § MBL). Då får inte facket strida i syfte att tvinga arbetsköparen att följa fackets uppfattning om hur en regel ska tolkas och tillämpas. Det är till exempel förbjudet att ta strid för kravet att arbetsköparen ska respektera anställningsskyddet i LAS.
I den tredje typsituationen har sektionen inget kollektivavtal, men arbetsköparen har avtal med andra fackföreningar. Då måste sektionens syfte med att ta till strid vara att ingå kollektivavtal (enligt den nya regeln i 41 d § MBL). Sektionen måste också först begära förhandling och lägga fram ett förslag till kollektivavtal. Annars blir striden olovlig.
De tre förhandlingstyperna igen
I artikelseriens andra del berördes tre förhandlingstyper. En viktig fråga för alla sektioner är: När har vi rätt att ta strid i syfte att öka trycket i intresseförhandlingar, tvisteförhandlingar respektive förhandlingar som rör medbestämmande?
Facklig strid i samband med intresseförhandlingar är lovligt om sektionen inte befinner sig i typsituation ett, alltså om sektionen inte är kollektivavtalsbunden. Strid är alltså lovligt i typsituation två och tre. I typsituation tre krävs det dock att syftet med striden är att uppnå kollektivavtal (enligt 41 d §).
Men det finns ett undantag, nämligen strid i syfte att driva in löneskulder eller annan ersättning för utfört arbete.
Stridsåtgärder i syfte att vinna tvisteförhandlingar är olovliga eftersom strid i rättstvist är olovligt (enligt 41 e §). Men det finns ett undantag, nämligen strid i syfte att driva in löneskulder eller annan ersättning för utfört arbete. Det kallas indrivningsblockad och är lovligt. Det är lovligt även när sektionen är bunden av kollektivavtal.
Sektionen får inte strida i samband med medbestämmandeförhandlingar, enligt 11 eller 12 §§ MBL, eftersom dessa förhandlingar förutsätter att sektionen har kollektivavtal (se artikelseriens andra del). Då befinner sig sektionen alltså i typsituation ett. En sektion utan kollektivavtal har dock rätt till medbestämmandeförhandling, enligt 13 § MBL. Då befinner sig sektionen i typsituation två eller tre och har rätt att vidta stridsåtgärder (med de begränsningar som gäller för dessa situationer).
Strategiutredningen
I denna artikel har jag berört huvudregler om stridsåtgärder och ett undantag. Det finns ytterligare undantag och dessutom specialregler för den offentliga sektorn (enligt lag om offentlig anställning, LOA). Medlemmar i SAC:s fackföreningar kan läsa mer om detta i SAC:s strategiutredning från 2020.
Utredningen presenterar en ny strategi för kollektivavtal för våra sektioner på arbetsplatserna. SAC utvecklar en strategikurs baserad på utredningen. Det blir en naturlig fortsättning för syndikalister som har gått kurser i organisering och förhandling.
För en första inblick i utredningen, se en artikel i Arbetaren. För en kort introduktion till SAC:s syn på kollektivavtal, se ett videoföredrag i SAC Share. Hela utredningen är tillgänglig för medlemmar som loggar in här.
Rasmus Hästbacka
Facklig samordnare för SAC
Del 1: Rätten och plikten att förhandla
Del 2: Tre förhandlingstyper
Del 3: Facklig strid i samband med förhandlingar