Från Rasmus Hästbacka, tf facklig samordnare för SAC
År 2022 påbörjar SAC:s funktionärer en turné för att besöka lokala samorganisationer (LS) av SAC. Rasmus Hästbackas nyårslöfte är att hjälpa LS bygga upp förmågan att stötta medlemmar som organiserar på jobbet. Här bjuder han på tips hur LS kan utveckla den förmågan. Tipsen lyfts fram ur en bok om syndikalism som ges ut år 2022.
Organisatörer
Vilka personer är de främsta stöttepelarna när vi bygger en fackföreningsrörelse? Det är personerna som kallas arbetsplatsorganisatörer i SAC:s organisationsplan, alltså medlemmar som organiserar på sina egna jobb. Att organisera handlar om att arbetskamrater utvecklar och använder sin kollektiva styrka på ett systematiskt sätt. Syndikalister kan göra detta i form av både (drift)sektioner och tvärfackliga grupper.
Det är genom kampen på arbetsplatserna som syndikalister kan förändra samhället i stort.
Handledare
Min erfarenhet av att axla rollen som organisatör på arbetsplatsen är att det är väldigt roligt och utvecklande, men också krävande, knepigt och läskigt. Alla organisatörer som jag har talat med säger samma sak.
Min erfarenhet av att axla rollen som organisatör på arbetsplatsen är att det är väldigt roligt och utvecklande, men också krävande, knepigt och läskigt.
Personer som organiserar på jobbet behöver stöd från vissa förtroendevalda i LS eller syndikat. I vår organisationsplan kallar vi dem för LS-organisatörer, och de har till uppgift att handleda medlemmar som organiserar på jobbet. Handledarna erbjuder alltså hjälp till självorganisering, men de kan inte stövla in på arbetsplatsen och göra uppgiften åt medlemmarna. Handledarna sitter lämpligen i styrelser för LS och syndikat eller i särskilda kommittéer. En handledare kan också vara förtroendevald utan att ingå i en större grupp.
För enkelhetens skull använder jag på följande rader endast ordet organisatör när jag menar arbetsplatsorganisatör. Jag låter det vara underförstått att organisering sker på arbetsplatsen.
Ett startpaket
Handledare i LS och syndikat ska alltså stötta organisatörer, men det finns ingen förväntan att handledaren ska vara orakel som har svar på alla frågor. Personer som är handledare är villiga att ständigt lära sig mer, dokumentera och sprida erfarenheter.
Handledare behöver ett bra startpaket att utgå från. I skrivande stund är vi SAC-funktionärer i färd med att utveckla ett sådant startpaket. Det handlar om allt från förslag på arbetsbeskrivning för handledare och digitala verktyg till kurser och mallar för att ersätta medlemmar för förlorad arbetsinkomst.
Syftet med ett startpaket är att det grå fackliga harvandet, som inte går att undvika, ändå ska bli smidigt och ge glädjande resultat på arbetsplatserna. Harvandet innefattar en hel del möten och pappersarbete. Handledare och organisatörer får räkna med många misslyckade försök till organisering varvat med lyckade försök. Samtidigt ska de hinna med sina vanliga jobb och livspussel. Då är det viktigt att både handledare och organisatörer känner att hela organisationen vill underlätta deras engagemang.
Ekonomisk ersättning från vår organisation gör det möjligt för handledare och organisatörer att ta ledigt från jobbet för att delta på kurser och arbeta fackligt. Vi kan även betala kamrater löpande om de har ett uppdrag under en längre tidsperiod (på heltid eller deltid). Det är inte lön för en vanlig anställning utan kan beskrivas som ett ”arvoderat” förtroendeuppdrag. Det är återigen ersättning för att kamrater tar en paus från arbetslivet.
Finns det inte en risk att betalda kamrater blir pampar eller bromsklossar? Jo, det är ett klassiskt problem i fackföreningsrörelsen. Därför bör betalda kamrater rimligen främja medlemskårens ideella engagemang, särskilt på arbetsplatserna. Betalda uppdrag ska utvärderas och om de visar sig hämma det ideella engagemanget ska de avvecklas.
Besök och projektplan
Från central nivå tänker vi inte bara skicka ut ett startpaket i form av texter eller videoklipp till alla LS. Vi är fyra funktionärer som kommer att besöka några LS åt gången med start år 2022. Våra uppdrag lyder som följer:
Facklig samordnare (undertecknad): Rasmus Hästbacka
Informationsorganisatör: Solveig Betnér
Studieorganisatör: Simon Hedelin
Generalsekreterare: Erik Bonk
Vi vill främja samarbetet mellan olika LS och stötta handledare, vilka i sin tur stöttar organisatörer. I vissa fall kan vi ge stöd direkt till sektioner på arbetsplatserna. SAC:s rättskommitté har gjort en strategiutredning med konkreta förslag till hur sektioner kan flytta fram positionerna.
Jag ser fram emot att lära mig mer av lokalt aktiva kamrater och diskutera vad vi funktionärer kan bidra med. Våra besök är ett led i ett flerårigt projekt för centralt organiseringsstöd. Projektplanen bygger bland annat på erfarenhet från att stötta arbetarna vid Zalandos lager norr om Stockholm.
Satsningar på LS-nivå
Ni LS-aktiva har förvisso ingen anledning att vänta på besök från oss funktionärer. Ni kan bygga en stridbar fackförening idag, med eller utan centralt stöd.
I tidningen Arbetaren har jag föreslagit tio satsningar som ni kan göra på LS-nivå. Dessa förslag bygger på boken Vad vill syndikalismen? En ideologisk grundskiss. Boken påbörjades år 2015 och har färdigställts av mig. Federativs förlag kommer ge ut den år 2022 i samarbete med Umeå LS. Manuset genomgår en sista genomlysning inför tryck. Redan nu kan du ladda ned manustext som enkelt PDF-dokument.
På följande rader tänker jag bara summera två av de tio förslagen: att prioritera organisering genom rätt fokus på LS-mötena och att främja könsbalans i vår fackförening. Därefter tänker jag beröra behovet av att prioritera lovande arbetsplatser och leta organiseringstillfällen.
Rätt fokus på LS-möten
I SAC har vi låtit klientverksamheten bli dominerande, alltså facklig service i individuella ärenden, på bekostnad av organisering. Det innebär att våra LS, syndikat och även sektioner främst sysslar med förhandlingar. Kruxet är att framgångsrika förhandlingar är finalen på en lyckad organiseringsprocess.
Vägen framåt är mer kollektiv handling på arbetsgolven. Våra LS-möten ska rimligen vara forum för deltagarnas arbetsplatser. Däremellan kan medlemmar som har tagit på sig rollen som organisatörer ha tätare träffar med stöd från LS-styrelsen eller en särskild kommitté.
Fyra teman
Med boken Vad vill syndikalismen? följer en plan för studiegrupper. Syftet är att deltagarna i sådana grupper ska få tillfälle att kartlägga sina arbetsplatser för att hitta lämpliga sakfrågor att samla arbetskamraterna kring och börja bita i organiseringens praktiska detaljer.
De diskussionsfrågor som ingår i studieplanen lämpar sig även för vanliga medlemsmöten i LS och syndikat. Exempelvis är Umeå LS möten numera planerade efter dessa frågor. Vi behandlar fyra olika teman med följande rubriker:
- Från splittring till enighet på jobbet
- Från fackliga krav till metoder
- Resultat och lärdomar från arbetsplatserna
- Från dagskrav till ekonomisk demokrati
Dessa teman kan sträcka sig över fyra möten under ett halvår eller ett år. Sedan kör vi samma teman igen. Nya experiment på arbetsplatserna gör att dessa teman inte blir uttjatade.
Om det på ett medlemsmöte väcks frågor utöver rena arbetsplatsfrågor, kan personerna som väckt frågorna ordna ett extra medlemsmöte kring dessa frågor. Ett annat upplägg är att årets möten planeras så att vartannat möte rör deltagarnas arbetsplatser och vartannat möte rör övriga frågor. Det senare upplägget kan vara relevant när SAC har kongressår och många motioner ska behandlas lokalt.
Främja könsbalans
År 2010 presenterade SAC en könsmaktsutredning. Utredningen visade att andelen aktiva kvinnor är hyfsat hög på arbetsplatserna. Andelen är lägre på LS-nivå och ännu lägre på SAC-nivå. Mansdominans är givetvis destruktivt för vår fackförening. Kvinnors potential och intressen blir försummade. Även manliga löntagare förlorar på det.
Könsmaktsutredningen belyser tre orsaker till mansdominans: kvinnors dubbelarbete, en homosocialitet och machokultur. Homosocialitet innebär att män primärt umgås med och framhåller varandra och osynliggör kvinnor (medvetet eller omedvetet).
Vi behöver främja könsbalans. Det finns två enkla satsningar som några LS har testat och gett bra resultat. Den ena är att en valberedning jobbar året runt med att ringa och tipsa kvinnor och icke-binära medlemmar om kurser och förtroendeuppdrag. Homosocialitetens informella premiering av män kontras alltså med en formell valberedning. Valberedningen kan gärna få betalt på deltid för att kunna ta ledigt från jobbet.
Valberedningen kan gärna få betalt på deltid för att kunna ta ledigt från jobbet.
Den andra satsningen är att ledare som är kvinnor och icke-binära tar ton på offentliga arrangemang, interna möten och i medlemsblad. Dessa ledare och förebilder inspirerar fler kvinnor och icke-binära att delta i det fackliga arbetet. Den nämnda könsmaktsutredningen ivrar också för fackets formella demokratiska strukturer, ett feministiskt spår på fackliga utbildningar och bildandet av fler sektioner.
Prioritera lovande arbetsplatser
Ovan nämnda förslag är ingen garanti för att lyckas med organisering. Vi kan behöva göra stränga prioriteringar för att lyckas. Vissa arbetsplatser har en större potential än andra. Våra ideella och ekonomiska resurser är begränsade. Om vi försöker värva, organisera och strida överallt samtidigt, så lyckas vi förmodligen ingenstans.
På LS-nivå kan prioriteringen innebära exempelvis att en organiseringskampanj riktar sig till en viss bransch under en period. Ett syndikat kan satsa på en arbetsplats åt gången. En sektion kan fokusera på en viss yrkesgrupp eller avdelning inom företaget och så vidare. Syftet med riktade satsningar är att främja självorganisering i större och större delar av arbetarklassen.
Hitta organiseringstillfällen
Drivande syndikalister behöver leta efter organiseringstillfällen. Tillfällen uppstår i mötet med andra medlemmar men också genom uppsökande verksamhet i relation till icke-medlemmar. Möten skapar vi både på arbetsplatser och i andra sammanhang där en prioriterad arbetargrupp vistas.
Andra sammanhang kan vara exempelvis en stadsdel, ett café där en prioriterad grupp är stammisar, en kulturförening eller hobbyidrott. Här menar jag inte att syndikalister ska dyka upp som främlingar i diverse miljöer och föreningar och börja uppvigla. Om syndikalister redan är en del av ett sammanhang kan det falla sig naturligt att snacka med folk om jobbet och hitta möjligheter att organisera. En bra agitator är i första hand bra på att ställa frågor och lyssna.
Ett nyårslöfte
Jag tillträdde som SAC-funktionär på sommaren 2021. Sedan dess har merparten av min tid gått åt till att förvalta organisationen, närmare bestämt att hantera individuella ärenden. Mitt nyårslöfte är att förskjuta tyngdpunkten till utveckling av organisationen, framförallt att hjälpa LS bygga upp förmågan att stötta organisatörer.
Syftet med att minska andelen facklig service i individuella ärenden är inte att vår fackförening ska bli mindre solidarisk. Vi ska tvärtom utveckla mer solidaritet, vilket ger bättre resultat på arbetsplatserna. I SAC:s fackliga program från 2006 betonas att solidariteten är ömsesidig medan facklig service ofta är ett ensidigt givande:
”Det stärker sällan den mottagande medlemmens självförtroende eller solidariska anda. Förhållandet kan karaktäriseras som en klientrelation. Solidariteten behöver en annan grogrund, den ömsesidiga kamratrelationen. Endast här kan den gemensamma styrkan växa.”
SAC:s principförklaring från 2009 beskriver solidaritet som ”gemensam kamp för gemensamma intressen”. Det förutsätter en gemensam vi-känsla som knappt existerar idag. Vi behöver odla solidariteten mellan arbetskamrater. Vi behöver också utveckla solidaritet mellan medlemmar i samma LS och mellan alla LS av SAC.
Isolerade individer är maktlösa men sociala band är dynamit. Ju mer vi sträcker ut de sociala banden likt ett nät, desto fler blir vi med en gemensam vi-känsla och desto starkare står vi mot arbetsköparna och deras statsapparat.
Rasmus Hästbacka
Tillförordnad facklig samordnare för SAC
Relaterade artiklar:
Organisera din arbetsplats av Erik Bonk
Driftsektionens ABC av Rasmus Hästbacka
Organisering och arbetsmiljö i samverkan av Solveig Betnér
Sommaren med Zalandoarbetare av Solveig Betnér