Driftsektionens ABC: Del 3 av 3 – Vad kan sektioner uppnå?
En syndikalistisk driftsektion är en lokal fackförening på arbetsplatsen. Sektionen är öppen för alla anställda utom cheferna. Våra sektioner är en maktbas för att förändra arbetsplatserna och samhället i stort. Första delen av denna artikelserie berörde bildandet av sektioner. Del 2 zoomar in på hur sektioner fungerar. I denna tredje och sista del tittar vi närmare på vad sektioner kan uppnå.
Det är lätt att ge verkliga exempel på vad sektioner uppnår. En av många framgångsrika sektioner är sektionen på en livsmedelsfabrik i Skåne. Sektionen har drivit igenom tryggare anställningar.
En annan sektion är verksam på Zalandos lager. Arbetarna har tagit sig rätten till pauser varje timme och stolar att vila på, en seger som framför allt är viktig för gravida arbetare. Det började med att de helt enkelt började ta pauser på eget bevåg och krävde stolar om och om igen. De här vinsterna betyder mycket med tanke på att Zalandos lager liknar Amazons eländiga lager.
Ytterligare ett positivt exempel är sektionen på fritidshemmet Eriksdalsvillan. På min tidigare arbetsplats, Umeå universitet, genomdrev naturvetare i sektionen en flytt från så kallade sjuka hus till hälsosamma lokaler.
Det är lätt att rabbla positiva exempel, men svårare att förklara hur man går tillväga för att bygga kollektiv styrka och förbättra villkoren.
Sammanhållning mellan olika fack
En fråga som ofta dyker upp när en sektion startas är om sektionen ska sikta på att värva en majoritet av personalen eller bli en pådrivande minoritet? Båda målen är vettiga, förutsatt att sektionens primära ambition är att främja anställdas gemensamma handling. Om detta sedan leder till att sektionen värvar en majoritet, så är det en välkommen bonus, men knappast en utveckling som kan förutsägas eller bestämmas på förhand.
Oavsett om sektionen omfattar en minoritet eller växer till en majoritet, så är det viktigt att arbeta på två spår samtidigt; dels utveckla sektionen och dels att skapa en tvärfacklig gemenskap, alltså en sammanhållning mellan arbetskamrater oavsett facklig tillhörighet. Det är två spår som förstärker varandra.
Sektionen kan välja att hålla sina möten endast för medlemmar eller ha möten som är öppna även för andra arbetskamrater. På sektionens beslutande möten har endast medlemmar rösträtt, men mötet kan besluta att icke-medlemmar får närvara och ge förslag.
Om sektionen väljer slutna möten är det viktigt att medlemmarna dessutom främjar diskussioner för alla anställda som vill förändra arbetsplatsen. Det kan ske i form av exempelvis fackliga luncher varje vecka, ett forum på internet eller facklig verkstad på fritiden där man utarbetar gemensamma strategier oavsett facklig tillhörighet. Om personalen drar nytta av både en sektion och en tvärfacklig grupp, så satsar man givetvis på att utveckla båda grupperna.
Sektionen kan inleda officiellt samarbete med andra fackföreningar. Men då ska man vara säker på att de andra facken står på personalens sida och följer riktlinjer från golvet. Inleds inget officiellt samarbete, så kan samarbetet mellan kollegor utvecklas ändå.
Direkt påverkan
Så snart det finns tre syndikalister på en arbetsplats är det meningsfullt att starta en sektion. När syndikalister organiserar blir hela personalen vinnare. Sektionen kan flytta fram positionerna genom att påverka arbetsledningen direkt eller indirekt.
En direkt påverkan innebär att syndikalister tillsammans med arbetskamrater i andra fack riktar påtryckningar mot ledningen för gemensamma krav. Här vill jag understryka att påtryckningar nästan aldrig börjar med strejk. Det finns många alternativ till strejk att överväga och testa (se vidare exemplen i Erik Bonks artikel).
Indirekt påverkan
En indirekt påverkan innebär att sektionen driver de andra fackföreningarna framför sig. En sådan påverkan utspelar sig ofta i ett slags triangeldrama på arbetsplatsen. På många svenska arbetsplatser finns det inte bara två parter (fack och arbetsköpare) utan tre. Dessa är personalen på golvet, och i toppen finns representanter för samförståndsfacken och ledningen. Samförståndsfacken är helt enkelt facken inom LO, TCO och Saco. Det finns dock undantag med vissa stridbara fackklubbar inom de organisationerna.
Mellan personalen, samförståndsfacken och ledningen utspelar sig ofta ett triangeldrama. Samförståndsfackens representanter dämpar personalens krav och kampvilja och underlättar för ledningen att genomdriva sina planer.
När en sektion börjar driva personalens gemensamma intressen, så får både samförståndsfacken och ledningen nya anledningar att tillmötesgå personalens krav. Annars riskerar man medlemsövergångar till sektionen och ännu mer stridbarhet. Om samförståndsfackens representanter trots allt ställer sig på ledningens sida, kan sektionen värva fler anställda och bli ännu starkare.
En syndikalistisk sektion skapar vinn-vinn-situationer för alla anställda. Även väldigt små sektioner kan driva samförståndsfacken och ledningen i en positiv riktning. Grunden är goda relationer på golvet, att syndikalisterna åtnjuter ett brett förtroende.
Strategiutredningen
Det ska slutligen understrykas att alla sektioner behöver navigera i juridiken på arbetsmarknaden. Detta är extra viktigt när sektioner vidtar stridsåtgärder och kräver kollektivavtal. SAC har gjort en strategiutredning och utvecklat flera studieverktyg för att alla medlemmar ska kunna greppa juridiken. Slutsatser och råd från utredningen har nyligen summerats i tidningen Arbetaren.
En text om Eriksdalsvillan finns som pdf här. Den är från Arbetaren nummer 17, 2007.
Rasmus Hästbacka
Medlem i Umeå LS av SAC
Här kan du läsa del 1
Här kan du läsa del 2
Artikelserien bygger på en grundbok som Umeås lokala samorganisation (LS) av SAC ger ut hösten 2021. Vill du starta en sektion på jobbet? Kontakta LS på din arbetsort för att gå kurser i organisering. Be om hjälp med att värva kollegor och komma igång. LS kan i sin tur ta hjälp av kamrater på central nivå.