I denna artikelserie går jag igenom de olika stegen samt metoden för en lyckad arbetsplatsorganisering. Stegen baseras på klokheterna i Labor Notes bok, Secrets of a successful organizer som i skrivande stund håller på att översättas till svenska och kommer att ges ut på Federativs förlag i höst.
Hittills har vi gått igenom kartläggning av företaget och arbetskamraterna, hur vi kan hitta nyckelpersonerna och få folk i rörelse, hitta organiseringsfrågorna med tillräcklig bredd och djup samt det fjärde steget att göra en plan för att vinna genom gemensamma påtryckningar.
Metoden för att lyckas med allt detta är organiseringssamtalet. Konsten att lyssna på sina arbetskamrater.
Detta är den femte och sista delen av denna artikelserie med tema systematisk arbetsplatsorganisering. Vi har till sist kommit fram till själva metoden för att lyckas med allt det vi tidigare gått igenom.
Snacket är viktigast
Att organisera handlar primärt om att lyssna på våra arbetskamrater. Det är genom ett genuint intresse i våra arbetskamraters liv som vi bygger de relationer som krävs för en lyckad arbetsplatsorganisering.
Snacket mellan arbetskamrater är det viktigaste verktyget. Det är med hjälp av det som vi kan kartlägga maktförhållanden mellan ledning och personal och på så sätt förstå var vi som arbetskamrater kan komma samman.
Det är med hjälp av organiseringssamtalet som vi lär känna
varandra; lär känna våra rädslor, vad som gör oss förbannade, vår sociala status och vår syn på arbetet och ledningen. Med fokus på arbetsplatsproblem, försöker vi hitta minsta gemensamma nämnare med våra arbetskamrater.
Det är med hjälp av organiseringssamtalet som vi identifierar nyckelpersoner och hittar de bästa organiseringsfrågorna. Och det är med hjälp av detta samtal som vi engagerar fler i en gemensam plan för att vinna.
Lyssna!
Konsten att lyssna är organisatörens bästa verktyg. Det sägs att i ett lyckat organiseringssamtal pratar du själv cirka 20 procent och lyssnar 80 procent. Hemligheten bakom det ligger i att prata på ett sätt som öppnar upp och inbjuder den andra personen att prata mer. Metoden för det är så banal som att ställa frågor, men det är skillnad på frågor och frågor. Om jag frågar någon “mår du bra?“ så blir svaret sannolikt “ja“ eller “nej“. Men om jag istället frågar “vad händer i ditt liv?“ kan svaret bli hur utförligt som helst. Detta kallas för att ställa en “öppen fråga“ då svaret inte är givet från början. Genom att använda mina 20 procent till att ställa öppna och relevanta frågor inbjuder jag den andra personen att prata mer än jag.
Men det hjälper föga till att få någon att prata om du inte är genuint intresserad av svaren. Följ dessa råd för att bli en god lyssnare:
Undvik distraktioner!
Se den andra personen i ögonen och lägg bort telefonen.
Sakta ner!
Våra hjärnor bearbetar tankar snabbare än talade ord. Det är lätt att använda sina antaganden i en konversation för att planera sitt svar. Motstå denna frestelse. Fokusera på vad som faktiskt sägs.
Avbryt inte!
Ta dig tid att höra hela historien. Låt den andra prata till punkt.
Fiska inte!
Undvik ledande frågor såsom ”håller du inte med om att …”
Öva empati!
Ibland behöver människor avreagera sig. Avskräck dem inte från det. Din omedelbara uppgift är att lyssna på vad de har att säga, inte att döma.
Hitta gemensamma intressen!
Du behöver inte hålla med alla på alla punkter, utan leta efter gemensamma nämnare och inse era likheter.
Känn inte att du behöver sälja något!
En organisatör är inte en säljare. Vi är genuint ute efter att lära av andras perspektiv och skapa något nytt tillsammans. Det kan ta tid, men det är det värt!
Alla människor är olika
Att försöka sälja på någon ett medlemskap eller en färdig problembeskrivning utan att först lyssna kan få en motsatt effekt, att vi isolerar oss som “den ensamma radikala“ på jobbet. Att istället ställa öppna frågor, och lyssna till svaren, avslöjar i bästa fall vilka problem som just denna arbetskamrat påverkas av.
Det är vi som kan påverka!
Med de här samtalen vill vi få våra arbetskamrater att inse att de bryr sig om ett problem som påverkar dem, att det finns en beslutsfattare som har skuld i frågan och makt att ändra beslutet. Vi vill också få dem att förstå att denna beslutsfattare inte kommer att ändra sitt beslut om den inte blir tillräckligt pressad av oss. Slutligen vill vi också förmedla att det endast är vi som påverkas av dessa beslut som har anledning att protestera mot det, ingen annan kommer göra det åt oss.
Att lyssna aktivt och ställa öppna frågor är svårare än vad det låter. Öva gärna med en kamrat. Turas om att “intervjua“ varandra på ett sätt där den intervjuade pratar 80 procent av samtalet.
Följande länk går till Labournotes.org som ger ut Secrets of a Successfull Organizer. Länken leder till en PDF med ett utdrag ur boken som exemplifierar hur ett organiseringssamtal kan gå till väga.
Utvärdering är halva jobbet
Utvärdering handlar framförallt om att följa upp den gemensamma förmågan och är något som måste göras kontinuerligt under hela processen.
Hur många deltog i åtgärden?
Varför deltog vissa inte?
Hur får vi fler att engagera sig?
Vilka har vi inte pratat med än?
Varför inte?
Behöver vi backa i processen och kanske gör något annorlunda?
Oavsett om era gemensamma handlingar varit lyckade eller inte så behöver ni utvärdera dem för att ta er vidare på bästa sätt. Gå igenom grunderna igen! Gör om alla stegen från början! Kartlägg arbetsplatsen, hitta nyckelpersonerna och de bästa organiseringsfrågorna och gör en gemensam plan för att vinna! Utvärdera löpande och börja om igen!
”Du misslyckas aldrig förrän du slutar försöka.”
Albert Einstein
Erik Bonk
Generalsekreterare i SAC
Del 1: Början på stark sammanhållning
Del 2: Konsten att lyssna på sina arbetskamrater
Del 3: Hitta frågor som berör
Del 4: Gör en plan och vinn!