Är du grön förhandlare lär du ha nytta av den här artikelserien. I sju delar ges råd i samband med att förbereda förhandling, skriva förhandlingsframställan, driva förhandling, använda påtryckningar samt avsluta förhandling.
En skriftlig begäran om förhandling kallas förhandlingsframställan (eller förhandlingsframställning).
När ni skriver förhandlingsframställan är det bäst att ange arbetsköparens organisationsnummer (om det är en juridisk person) eller personnummer (om arbetsköparen är en fysisk person). Jag tänker börja med allmänna råd om att skriva framställan och sedan ge särskilda råd för varje typ av förhandling.
Vill ni att er framställan snabbt ska leda till förhandling, skriv då förslag på datum och påminn motparten om tidsfristerna i medbestämmandelagen (MBL)! Begär ni intresseförhandling eller tvisteförhandling (enligt 10 §) ska förhandling hållas inom två veckor efter det att motparten mottagit förhandlingsframställan. Så om framställan tas emot, säg, måndag 1 februari ska förhandling hållas senast måndag 15 februari. Parterna kan dock enas om en senare tidpunkt (16 §).
Medbestämmandeförhandling (11, 12 och 13 §§) ska hållas vid en tidpunkt som gör att förhandlingarna blir ett naturligt led i arbetsköparens beslutsfattande. Enligt 14 § kan facket begära att medbestämmandeförhandlingen förs vidare till central nivå.
Vill ni ha videomöte, kräv det! Vill ni istället ha fysiskt möte, kräv det!
Om arbetsköparen påstår att förhandlingsframställan ej inkommit, har ni bevisbördan för att framställan kommit fram. Se Del 2 av denna artikelserie angående hur ni kan bevisa saken.
För att exemplifiera hur förhandlingsframställan kan skrivas, följer här tre fiktiva arbetsplatser.
Intresseförhandling
Vid städföretaget Rent Helvete AB har arbetsköparen lagt scheman som personalen ogillar. På arbetsplatsen finns en syndikalistisk driftsektion utan kollektivavtal. Syndikalisterna har inhämtat önskemål om schemat från alla arbetskamrater, skrivit förslag till schema som har reviderats flera gånger och slutligen undertecknats av en stor majoritet.
Sektionen vill framföra förslaget i förhandling. En framställan kan förslagsvis skrivas på följande sätt.
Sektionen vid Rent Helvete AB påkallar härmed förhandling enligt 10 § MBL angående schemat för personalen. Vårt förslag till schema bifogas. Vi föreslår att förhandling hålls på arbetsplatsen den 3, 9 eller 12 mars kl 14.00. Vi erinrar om tidsfristen i 16 § MBL.
FÖR SEKTIONEN
Katarina Katt
Tvisteförhandling
Företaget Couldn’t Care Less AB sysselsätter personliga assistenter. Företaget har kollektivavtal med LO-förbundet Kommunal. De anställda har varken fått skriftliga anställningsavtal eller någon annan skriftlig information om anställningsvillkoren (vilket de har rätt till enligt lagen om anställningsskydd, LAS).
En grupp nyanställda har en bruttolön som ligger 1000 kr under golvet (minimilönen) i kollektivavtalet. De har varit anställda i sex månader. Flera av dessa är med i Ankeborgs LS. En förhandlingsframställan kan skrivas på följande sätt.
Ankeborgs LS påkallar härmed tvisteförhandling enligt 10 § MBL för våra medlemmar A, B och C.
LS yrkar skadestånd enligt 38 § LAS för att arbetsköparen inte har gett anställda skriftlig information om anställningsvillkoren, enligt 6 c § LAS. Skadeståndet kommer att preciseras i förhandlingen. LS kräver att alla anställda får skriftliga anställningsavtal att underteckna.
LS yrkar också att arbetsköparen ska betala en löneskuld enligt medlemmarnas anställningsavtal, vilka får sitt innehåll från gällande kollektivavtal. Lönerna har legat 1000 kr under golvet i sex månader. Arbetsköparen är skyldig varje medlem 6000 kr brutto.
Nås ingen överenskommelse i förhandling kommer LS att föra ovan nämnda yrkanden vidare till domstol. Då yrkar LS också ersättning för sina rättegångskostnader.
FÖR ANKEBORGS LS
Felicia Fågel
I texten ovan används orden ”yrkar” och ”kräver”. I tvisteförhandlingar är det bra att skilja mellan de yrkanden som har lagstöd, exempelvis skadestånd för brott mot 6 c § LAS, och krav som saknar rättslig grund, exempelvis kravet på skriftliga anställningsavtal.
Arbetsköpare är skyldiga att ge skriftlig information enligt 6 c § LAS, men det måste inte vara i form av skriftliga anställningsavtal. I förhandlingen kan det emellertid vara relevant att lägga till detta krav (utöver de yrkanden som har lagstöd), helt enkelt för att personalen vill ha skriftliga anställningsavtal. Om arbetsköparen är negativ kanske arbetsköparen trots allt går med på kravet i utbyte mot att facket sänker skadeståndet.
Medbestämmandeförhandling
På klädbutiken Slit & Släng AB har personalen fått börja rotera mellan olika arbetsstationer utom tre anställda. Dessa tre tar hjälp av sin fackförening, Ankeborgs LS, för att kräva samma rotation i arbetet. LS har inte kollektivavtal med företaget.
En möjlighet är att LS regionala skyddsombud går in med en 6:6a-anmälan och kräver ett slut på den kränkande särbehandlingen av tre anställda, men förhandlarna börjar med en förhandling. Framställan kan exempelvis skrivas på följande sätt.
Ankeborgs LS begär härmed förhandling enligt 13 § MBL (med hänvisning till 12 § MBL) för våra medlemmar A, B och C. Vi kräver att våra medlemmar snarast får börja rotera i arbetet precis som övriga anställda. Vi bifogar en namninsamling för kravet som har gjorts i personalgruppen.
FÖR ANKEBORGS LS
Harald Hund
Genom en medbestämmandeförhandling kan fackföreningen fördröja arbetsköparens beslut. Med arbetsköparens förhandlingsplikt följer en uppskovsplikt. Arbetsköparen får inte ta beslut i förhandlingsfrågan eller verkställa beslutet förrän förhandlingen är avslutad. Om facket begär att lokal förhandling följs upp av central förhandling, måste arbetsköparen invänta att den centrala förhandlingen avslutas.
Kom ihåg att 13 § första stycket MBL endast omfattar frågor som särskilt angår arbets- eller anställningsförhållandena för medlemmar i vår fackförening. Paragrafen omfattar inte frågor av mera allmän betydelse för arbetsköparens verksamhet.
På den fiktiva klädbutiken Slit & Släng AB finns ingen poäng att fördröja beslut eftersom medlemmarna vill ha ett snabbt beslut om rotation. Det hade därför gått lika bra att påkalla en intresseförhandling (10 § MBL) som medbestämmandeförhandling (13 § MBL).
På företaget Rent Helvete AB hade sektionen kunnat begära medbestämmandeförhandling enligt 12 § MBL om sektionen haft kollektivavtal med arbetsköparen. Men där fanns inte heller någon poäng att fördröja beslut om schemat. Det gick alltså lika bra att påkalla intresseförhandling (10 § MBL).
Låt oss därför betrakta ett exempel där det finns en poäng att fördröja beslut. Exemplet är plockat från SAC:s arbetsrättsliga portal: www.sac.se/portal.
Medbestämmandeförhandling med fördröjning
Arbetsköparen har meddelat att en LS-medlem ska omplaceras. Medlemmen är negativ. Arbetsköparen är ovillig att förhandla om saken. LS har inte kollektivavtal med arbetsköparen. En skrivelse och förhandlingsframställan kan formuleras på följande sätt.
Med anledning av arbetsköparens avsikt att omplacera vår medlem N.N. vill Grönköpings LS framföra följande. Grönköpings LS erinrar om arbetsköparens skyldighet att på eget initiativ påkalla förhandling kring viktigare förändringar som särskilt angår våra medlemmar, enligt 13 § med hänvisning till 11 § MBL. Därpå ska arbetsköparen fullgöra sin förhandlingsskyldighet enligt 15 § MBL.
Arbetsköparen får inte ta beslut om och verkställa omplaceringen förrän medbestämmandeförhandlingen är avslutad (återigen enligt 13 § med hänvisning till 11 § MBL). Det är således tre plikter: plikten att initiera förhandling, plikten att förhandla samt uppskovsplikten.
Om arbetsköparen tar beslut om omplacering utan att först påkalla medbestämmandeförhandling och fullgöra sin förhandlingsplikt, är denna vår skrivelse att betrakta som begäran om tvisteförhandling (enligt 10 § MBL) och skadestånd för brott mot 13 och 15 §§ MBL. Rätten till skadestånd för brott mot MBL framgår av 54–55 §§. Skadeståndet kommer att preciseras i förhandlingen.
Denna skrivelse är då även att betrakta som begäran om medbestämmandeförhandling enligt 13 § med hänvisning till 12 § MBL. Återigen får inte omplaceringen verkställas förrän medbestämmandeförhandlingen är avslutad. Ifall omplacering verkställs utan avslutad förhandling, kommer LS begära tvisteförhandling och skadestånd även för brott mot uppskovsplikten i 13 § MBL.
Vi är beredda att sänka skadeståndsanspråken om arbetsköparen är tillmötesgående i själva frågan om omplacering.
FÖR GRÖNKÖPINGS LS
Nisse På Åsen
Gör ett manus!
Om er förhandlingsframställan omfattar många frågor är rådet att göra ett manus. Bestäm i vilken ordning ni vill behandla frågorna! Bestäm vem som säger vad! Även om arbetsköparen sedan stör ert manus, och ni kanske måste ändra taktik mitt i förhandlingen, så är det ändå bättre än ingen plan alls.
Som sagt är det viktigt att ni talar med en röst mot arbetsköparen. Ett problem är emellertid att ni aldrig vet vad som kommer att hända i förhandlingen. Om arbetsköparen gör oväntade drag eller ger oväntade bud som får era åsikter att spreta åt olika håll, ajournera genast och snacka ihop er på nytt!
Om förhandlingen kommer att hållas som videomöte, ha ett särskilt videorum för ajournering redo. Ni kan använda verktyget SAC Meet.
Rasmus Hästbacka
Jurist och facklig samordnare
Gå till valfri del:
1. Rollen som förhandlare
2. Förbereda förhandling
4. Driva förhandling
5. Använda påtryckningar
6. Avsluta tvisteförhandling
7. Avsluta intresse- och medbestämmandeförhandling
EXTRA INFO:
Allmänt skadestånd för vanliga lagbrott
Brott mot arbetsrättsliga lagar aktualiserar allmänt skadestånd. Allmänt skadestånd är en ersättning för kränkning av rättigheter och en sanktion som ska avskräcka från lagbrott. Allmänt skadestånd är inte en ersättning för ekonomisk förlust.
Vanliga nivåer…
Arbetsköparen kommer inte till förhandling inom två veckors-fristen enligt 16 § MBL
Arbetsköparen kommer till sammanträde men vägrar förhandla enligt 10 och 15 §§ MBL
Arbetsköparen deltar i förhandling men bryter mot kravet på skyndsamhet enligt 16 § MBL
Arbetsköparen försummar att på eget initiativ påkalla förhandling enligt 13 § MBL
Brott mot editionsplikten enligt 18 § MBL
Brott mot kravet på skriftlig information om anställningsvillkor enligt 6 c § LAS
Skadestånd för uppsägning
Skadestånd för avsked
Fler exempel?
Utöver allmänt skadestånd går det att yrka ekonomiskt skadestånd om det kan beläggas att arbetsköparen har orsakat en ekonomisk förlust (alltså en extra utgift eller lägre inkomst för en medlem eller för fackföreningen).
Vad innebär central förhandling för syndikalister?
Svenska fackförbund brukar ha en förhandlingsordning enligt kollektivavtal som innebär att förhandlingar kan hållas både lokalt och centralt. MBL är anpassad efter denna tradition genom att lokala medbestämmandeförhandlingar kan föras vidare till central nivå (14 §).
Om syndikalister bildar nationella branschfederationer kan federationen avtala fram en sådan förhandlingsordning. I dagsläget finns det ej. Men enligt 14 § MBL kan syndikalister ändå begära att lokal medbestämmandeförhandling drivs vidare centralt. Vilken organisationsenhet företräder i så fall vår sida? Arbetsdomstolen har bekräftat att det är en vedertagen princip att parterna själva bestämmer vem som ska företräda dem (AD 1988 nr 76).
I vår organisation kan en sektion som har medbestämmandeförhandlat lokalt välja att själv driva även den centrala förhandlingen. Men sektionen kan givetvis kalla in förtroendevalda från syndikats- eller LS-nivå. Om det är LS som har förhandlat lokalt, kan LS kalla in förtroendevalda från central nivå. Syndikalister brukar emellertid nöja sig med lokal förhandling.