Är du grön förhandlare lär du ha nytta av den här artikelserien. I sju delar ges råd i samband med att förbereda förhandling, skriva förhandlingsframställan, driva förhandling, använda påtryckningar samt avsluta förhandling.
I första delen av artikelserien påpekade jag att förhandlingar kan bedrivas som ett led i att organisera arbetsplatsen. I bästa fall är förhandlingen ett moment i en organiseringsplan som flyttar fram positionerna för hela personalkollektivet.
I artikelseriens andra del nämnde jag fördelen med att förhandla som ett led i att organisera, nämligen att personalen blir redo att använda kollektiva påtryckningar. I tredje och fjärde delen behandlade jag momenten att skriva förhandlingsframställan och driva förhandlingar, dock utan momentet att använda påtryckningar. Nu kommer vi till detta moment.
Jag fokuserar på den juridiska frågan: När är det tillåtet att använda stridsåtgärder i syfte att vinna en förhandling? Det tar lite tid att komma fram till ett utförligt och tydligt svar, så häng med!
Stridsåtgärder och mjuka påtryckningar
Först måste vi skilja mellan å ena sidan fackliga stridsåtgärder, å andra sidan mjuka påtryckningar från arbetare. Skillnaden är viktigt eftersom stridsåtgärder kan krocka med olika förbud medan mjuka påtryckningar inte omfattas av samma förbud. På juristspråk säger vi att det råder fredsplikt när en stridsåtgärd är förbjuden och att åtgärden då är olovlig.
Med begreppet stridsåtgärd menas en kollektiv åtgärd i fackligt syfte. De mest kända exemplen på stridsåtgärder är ekonomiska påtryckningar i form av strejker och blockader. Medan strejk vanligtvis innebär att personalen lägger ned allt arbete, så innebär blockad att anställda vägrar utföra vissa moment av arbetsprocessen t.ex. övertidsarbete. Blockad kan också innebära att arbetsköparen förvägras ny arbetskraft och varuleveranser.
Nästan alla påtryckningar från arbetare räknas som stridsåtgärder, men det finns alltså mjuka påtryckningar som faller utanför begreppet stridsåtgärd. Hit hör olika former av moraliskt och psykologiskt tryck. Det är allt från att anställda talar samstämmigt mot ledningen på personalmötena, till att göra namninsamlingar och ordna julbord utan cheferna.
Lovliga och olovliga stridsåtgärder
Det finns tre grundförutsättningar som måste vara uppfyllda för att stridsåtgärder inte ska krocka med medbestämmandelagen (MBL) eller lagen om offentlig anställning (LOA). För det första måste beslut om stridsåtgärder fattas i behörig ordning, alltså enligt fackets stadgar. I våra sektioner, syndikat och LS tas majoritetsbeslut på medlemsmöte eller genom omröstning (elektroniskt eller via röstsedlar), alternativt av förtroendevalda om dessa har fått mandat att besluta om stridsåtgärder.
För det andra måste stridsåtgärder anordnas av en fackförening. För det tredje har fackföreningar en plikt att varsla om stridsåtgärder. Varsel ska ske skriftligt minst sju arbetsdagar innan stridsåtgärden startar. Både medlemmarnas arbetsköpare och det statliga Medlingsinstitutet ska varslas (45 § MBL). Ett undantag från varselplikten gäller vid indrivningsblockader. Det är stridsåtgärder i syfte att driva in löneskulder eller annan ersättning för utfört arbete.
Härnäst går jag bara igenom förbud mot stridsåtgärder, men det är viktigt att komma ihåg de mjuka påtryckningarna eftersom dessa får användas även när sådana förbud råder.
År 2019 infördes en antistrejklag. Genom vissa tillägg i MBL förvandlades juridiken till en snårskog, en eländig gröt. Det kan kännas svårt att greppa juridiken, men ge inte upp för då har arbetsköparna redan vunnit!
För att få klarhet i juridiken är det nyttigt att skilja mellan tre olika typsituationer. Jag utgår här från att en syndikalistisk sektion vill veta om den har rätt att vidta stridsåtgärder.
I den första typsituationen är sektionen part i kollektivavtal. Det innebär ett nästan heltäckande förbud mot sektionens stridsåtgärder, enligt 41 § MBL.
I den andra typsituationen är arbetsköparen inte bunden av något kollektivavtal alls. Då är det tillåtet att vidta stridsåtgärder för nästan vilka krav som helst, men förbjudet att strida i syfte att utöva påtryckning i en rättstvist (41e § MBL). Det innebär att sektionen inte får pressa arbetsköparen att följa sektionens uppfattning om hur en regel ska tolkas och tillämpas.
Det är exempelvis förbjudet att strida för kravet att arbetsköparen ska följa arbetsmiljölagen, diskrimineringslagen och lagen om anställningsskydd (LAS). Förbudet mot strid i rättstvist gäller i alla tre typsituationer.
I den tredje typsituationen har sektionen inget kollektivavtal, men arbetsköparen har avtal med andra fackföreningar. Då måste sektionens syfte med stridsåtgärder vara att träffa kollektivavtal (41d § MBL). Sektionen måste först föreslå ett kollektivavtal i förhandling och få ett NEJ från arbetsköparen, annars blir striden olovlig.
Nu har jag utgått från syndikalistiska sektioner men rättsläget är detsamma när syndikat och LS vidtar stridsåtgärder.
Tre typer av förhandlingar
För att kunna besvara frågan om och när strid är tillåtet för att vinna förhandlingar, måste vi erinra oss de tre typerna av förhandlingar. Följande tabell sammanfattar typerna och hur lagstiftaren vill att situationen ska lösas om en förhandling avslutas i oenighet. Tabellen är tagen från artikeln Förhandlingsrätt och stridsrätt för nybörjare.
Ovan framgår att intresseförhandlingar rör förslag till nya uppgörelser med arbetsköparen, att dessa förhandlingar bedrivs med stöd av 10 § MBL och ytterst avgörs genom parternas styrka. I tvisteförhandlingar finns det ett juridiskt facit för vem som har rätt till vad, vilket i sista hand fastställs av domstol. Med uttrycket ”§32-området” menas det område där arbetsköparen har befogenhet att ta enväldiga beslut om att leda och fördela arbetet.
Om vi lägger ihop de tre typerna av förhandlingar med de tre typsituationerna som jag har gått igenom, får vi nästa tabell. Tabellen besvarar frågan: Är strid lovligt för att vinna förhandling?Jag kommenterar tabellen steg för steg.
Om vi börjar med att titta på intresseförhandlingar i typsituation 1, så är svaret NEJ. Strid är förbjudet eftersom sektionen är bunden av kollektivavtal i den situationen, vilket triggar fredsplikten i 41 § MBL.
Tittar vi på intresseförhandlingar i typsituation 2 så är svaret JA. Strid är tillåtet eftersom sektionen inte har kollektivavtal. Detsamma gäller typsituationen 3 med den skillnaden att arbetsköparen har kollektivavtal med andra fackföreningar. Då måste sektionens syfte med strid vara att ingå ett eget kollektivavtal (enligt 41d § MBL).
Om vi går vidare till tvisteförhandling så är det generellt förbjudet att vidta stridsåtgärder eftersom det råder ett generellt förbud mot strid i rättstvister (41e § MBL). Tvisteförhandlingar rör just rättstvister.
Om vi slutligen tittar på strid för att vinna medbestämmandeförhandlingar så är det förbjudet i typsituation 1, återigen på grund av att sektionen har kollektivavtal. I typsituation 2 och 3 är strid tillåtet med den begränsningen i typsituation 3 att syftet måste vara att träffa kollektivavtal.
Undantag från fredsplikt
Nu har jag gått igenom huvudregler om stridsrätt och fredsplikt. I alla tre typsituationer finns det undantag från fredsplikten. De två viktigaste undantagen rör indrivningsblockad och sympatiåtgärder.
En fackförening har alltid rätt att vidta stridsåtgärder i syfte att driva in löneskulder eller annan ersättning för utfört arbete om det är ”en klar och förfallen fordran”. Själva ordet indrivningsblockad är lite missvisande. Åtgärden kan bestå av nästan vilka påtryckningar och protester som helst. Det är syftet (indrivning) som gör aktionen till en indrivningsblockad.
I den privata sektorn har fackföreningar alltid rätt att vidta sympatiåtgärder till stöd för en lovlig konflikt. I den offentliga sektorn finns begränsningar för dem som jobbar med myndighetsutövning. Dessa får endast delta i stridsåtgärder som rör förhållandet mellan offentliga arbetsköpare och deras anställda (enligt 23 § lag om offentlig anställning, LOA). Alltså är de förbjudna att vidta sympatiåtgärder till stöd för konflikter i privat sektor.
Rätten att anordna indrivningsblockad och sympatiåtgärd finns i 41 § första stycket punkt 4 och tredje stycket MBL samt 41d § fjärde stycket i samma lag. Indrivningsblockad är en strid i rättstvist och det är tillåtet trots förbudet i paragraf 41e § (se paragrafens fjärde stycke).
Flexibla syndikalister
Lovliga strider för att träffa kollektivavtal kan öppna flera lösningar på de aktuella konflikterna. Genom att vara öppna för olika lösningar i varje konflikt kan syndikalister undvika de hinder som fredsplikten utgör. Ett verkligt exempel på detta härrör från företaget Dagab i Göteborg. Sektionen på stället brottas ofta med olika arbetsmiljöproblem. Vid ett tillfälle krävde sektionen ett eget kollektivavtal som bland annat skulle ge sektionen rätt att utse skyddsombud.
Dagab avvisade kravet varpå sektionen varslade om konflikt. Sektionen befann sig i typsituation tre, alltså Dagab hade kollektivavtal med andra fackföreningar. Då måste syftet med sektionens strid vara att ingå kollektivavtal (enligt 41d § MBL).
Dagab sade fortfarande NEJ till kollektivavtal men erbjöd sig att åtgärda vissa arbetsmiljöproblem i utbyte mot att sektionen ställde in stridsåtgärderna. Sektionen avstod då från konflikt och arbetsköparen åtgärdade gropar i golvet där truckar körs. Eftersom inget kollektivavtal tecknades, blev sektionen inte bunden av fredsplikten i 41 § MBL.
Det skulle ha varit en olovlig strid i rättstvist om sektionen hade gått i konflikt för kravet att arbetsköparen ska följa arbetsmiljölagen, men sektionen varslade alltså om en lovlig konflikt för kollektivavtal.
Strid för återanställning
För att till fullo förstå reglerna om fredsplikt måste vi dra en skarp gräns mellan rättstvister och intressetvister. I intressetvister står parternas intressen mot varandra men parterna bråkar inte om hur gällande regler ska tolkas och tillämpas. Parterna diskuterar istället olika förslag till kollektivavtal eller andra möjliga uppgörelser.
I rättstvister är det just reglers tolkning och tillämpning som står i centrum. Som sagt råder ett generellt förbud mot strid i rättstvister (41e § MBL). Alltså faller strid i intressetvister utanför detta förbud. Det kan illustreras med följande exempel.
Låt säga att en syndikalistisk sektion befinner sig i typsituation två, arbetsköparen har inte något kollektivavtal alls. Antag vidare att arbetsköparen avskedar fackligt aktiva sektionsmedlemmar. Då är det förbjudet att strida för kravet att arbetsköparen ska respektera anställningsskyddet i LAS. Men om sektionen vidtar stridsåtgärder för kravet att arbetsköparen återanställer medlemmarna så är det en strid i intressetvist, vilket är lovligt. Det är alltså inte en strid i syfte att utöva påtryckning i rättstvist. Eftersom arbetsköparen saknar kollektivavtal, måste inte stridens syfte vara att träffa kollektivavtal.
Jag vill betona att i skrivande stund (april 2026) har en dylik situation (strid för återanställning) inte prövats av Arbetsdomstolen efter att 2019 års antistrejklag infördes. Det kan inte uteslutas att Arbetsdomstolen i framtiden hittar tekniker för att begränsa stridsrätten även i denna situation. Hursomhelst är det naturligt för syndikalistiska fackföreningar att utforska gränserna för lovliga stridsåtgärder.
Arbetsköpare till förhandlingsbordet
Det händer ofta att arbetsköpare vägrar förhandla. Stridsåtgärder i syfte att tvinga arbetsköpare att uppfylla förhandlingsplikten i 15 § MBL är emellertid olovliga eftersom det är en strid i rättstvist. Men lovliga strider för kravet på kollektivavtal kan få bonuseffekten att arbetsköpare kommer till förhandlingsbordet.
I typsituation tre måste den fackförening som vill strida för kollektivavtal först förhandla om kollektivavtal. Men vad gäller om arbetsköparen vägrar förhandla? Svaret ges i 41d § tredje stycket MBL: ”Skyldigheten att förhandla gäller inte om det har funnits hinder mot förhandlingen som inte har berott på arbetstagarorganisationen.” Det innebär att facket, vid förhandlingsvägran, har rätt att strida för kollektivavtal.
En sådan strid kan få bonuseffekten att arbetsköparen kommer till förhandlingsbordet. Själva syftet med striden får dock inte vara att tvinga arbetsköparen att förhandla enligt MBL. Det måste vara en strid för kravet på kollektivavtal. Det är en lovlig strid i intressetvist.
Vid vilken tidpunkt har facket som kräver kollektivavtal rätt att vidta stridsåtgärder? Kanske har facket rätt att strida så fort arbetsköparen meddelar att den inte tänker förhandla. I vart fall borde strid vara lovligt om arbetsköparen vägrar inställa sig till förhandling under hela två veckors-fristen i 16 § MBL. Arbetsdomstolen har medgett undantag från två veckor-regeln endast när arbetsköpare har visat på omständigheter som gjort det svårt eller omöjligt att inställa sig inom två veckor.
I typsituation tre finns det alltså goda möjligheter att motivera arbetsköpare att komma till förhandlingsbordet. I typsituation två är möjligheterna ännu bättre eftersom stridens syfte inte måste vara att teckna kollektivavtal. Facket kan strida för nästan vilka krav som helst med den bonuseffekten att motparten kommer till förhandling.
Det är bara i typsituation ett, när facket är part i kollektivavtal, som fredsplikten är mycket omfattande (41 § MBL).
Du kan läsa mer om stridsåtgärder och mjuka påtryckningar i texten Facklig strid – en fusklapp. Exempel på konfliktvarsel finns i portalen: www.sac.se/portal
I artikelseriens sista delar kommer jag att diskutera hur förhandlingsprotokoll och avtal kan skrivas.
Rasmus Hästbacka
Jurist och facklig samordnare
Gå till valfri del:
1. Rollen som förhandlare
2. Förbereda förhandling
3. Skriva förhandlingsframställan
4. Driva förhandling
6. Avsluta tvisteförhandling
7. Avsluta intresse- och medbestämmandeförhandling
EXTRA INFO:
Kolla upp LS stridsfond!
Om ni planerar stridsåtgärder som medför löneavdrag, kolla snarast upp er LS stridsfond! Be styrelsen om stadgarna, fråga kassören hur mycket pengar som finns i fonden, vilken ersättning varje medlem kan få, hur beslut om ersättning tas och när beslut kan tas. Om en konflikt pågår längre än en vecka, utgår även ersättning från SAC:s gemensamma stridsfond.