Är du grön förhandlare lär du ha nytta av den här artikelserien. I sju delar ges råd i samband med att förbereda förhandling, skriva förhandlingsframställan, driva förhandling, använda påtryckningar samt avsluta förhandling.
Nu har vi kommit fram till frågan hur tvisteförhandlingar (10 §) lämpligen avslutas. Nästa artikel rör avslutning av intresseförhandlingar (10 §) och medbestämmandeförhandlingar (11–14 §§ MBL).
Förhandlingar avslutas i antingen enighet eller oenighet. Oavsett utfallet är det bäst att dokumentera detsamma. Det kan vara allt från ett kort protokoll på mindre än en A4-sida till ett långt avtal på många sidor. Enligt 16 § MBL ska protokoll föras och justeras av båda parter om endera parten begär det. Kom ihåg att begära detta redan i början av förhandlingen!
Föreslå också att det skrivs in i protokollet att parterna enas om att förhandlingen avslutas genom att protokollet justeras av båda parter. Annars räknas förhandlingen som avslutad när en part skriftligen meddelar att parten frånträder förhandlingen. Det förutsätter att denna part först har fullgjort sin förhandlingsskyldighet (16 §).
Olika sätt att skriva protokoll
Det brukar vara arbetsköparsidan som erbjuder sig att skriva protokoll men inget hindrar att ni på den fackliga sidan gör det. Protokoll kan skrivas på åtminstone fyra olika sätt:
(1) En första typ av protokoll återger bara förhandlingsfrågorna, kraven och resultatet (enighet eller oenighet). Ni som är vana vid att skriva protokoll i föreningssammanhang är bekanta med beslutsprotokoll. Ett kort förhandlingsprotokoll liknar sådana beslutsprotokoll.
(2) En annan typ av förhandlingsprotokoll är utförligare men återger bara vad som har sagts under sammanträdet. Sådana protokoll liknar det som i föreningssammanhang kallas diskussionsprotokoll.
(3) En tredje typ av förhandlingsprotokoll innehåller även tillägg som parterna gör efter sammanträdet. Det kan vara kompletteringar och förtydliganden som parterna gör i samband med att de skickar förslag till protokoll fram och tillbaka.
(4) En fjärde typ av protokoll är kortfattad som nyss nämnda typ 1 eller 2, men har också bilagor från ena eller båda parterna. När ni undertecknar ett sådant protokoll ska ni skriva ”Justeras med bilaga” och se till att bilagan är med. Om det är svårt eller omöjligt för parterna att enas om vad som ska stå i protokollet, kan justering med bilaga vara ett sätt att avsluta förhandlingen.
Allmänna råd
Ett allmänt råd är att skriva ett kort tydligt protokoll. Bara om ni har något att tjäna på långa utläggningar är det värt att lägga arbete på det. Vill ni dokumentera allt som sägs i förhandlingen är det bara att spela in.
Protokollet ska som sagt definiera parterna: Vilken fackförening? Vilken arbetsköpare? Vem företräder vad? Protokollet ska fastslå att det är en förhandling som har hållits (enligt 10 § MBL när det är tvisteförhandling eller intresseförhandling). Det är också standard att skriva datum och plats för sammanträdet. Ännu viktigare är att de som justerar protokollet skriver vilket datum de justerar, så att det framgår när förhandlingen avslutas.
Se till att det antecknas i protokollet vad som är tvistigt och otvistigt mellan parterna (det kallas också stridigt och ostridigt). Om arbetsköparen antecknar en verklighetsbeskrivning som ni inte håller med om, ska det också antecknas vad ni anser är fakta i målet. Om arbetsköparen skriver ned en uppfattning om hur regler ska tolkas och tillämpas som ni bestrider, ska det likaså framgå av protokollet.
Ifall arbetsköparen förhalar färdigställandet av protokoll kan ni yrka skadestånd för brott mot 16 § MBL. Arbetsdomstolen har uttalat att ”också arbetet med förhandlingsprotokollen skall fullgöras så skyndsamt som möjligt” (AD 1988 nr 10).
När tvisteförhandling avslutas i oenighet
Enligt lag om rättegången i arbetstvister (LRA) måste en tvistefråga ha varit föremål för förhandling för att tvisten ska kunna föras vidare till domstol. Det är huvudregeln i 4 kap. 7 § LRA. Ett självklart undantag från förhandlingskravet är att facket inte måste ha förhandlat före stämning när det är arbetsköparen som har vägrat förhandla. Facket kan då stämma direkt.
Det är vanligtvis så att preskriptionstiden för stämning börjar ticka när en tvisteförhandling avslutas. Har parterna kommit överens om att förhandlingen avslutas genom justering av protokollet, börjar tiden ticka samma dag som justeringen görs. Annars börjar tiden ticka när en part skriftligen frånträder förhandlingen (16 § MBL).
Vad ska protokollet innehålla?
Protokollet ska återge era yrkanden och grunder. Även om era yrkanden är tvistiga (på så vis att arbetsköparen avvisar dem) kan det finnas fakta i målet som är otvistiga. Se till att de fakta som parterna är överens om antecknas i protokollet!
Det händer att arbetsköpare försöker skriva om historien om vad som sades i förhandlingen. Det kan vara så att arbetsköparen medgav vissa fakta som arbetsköparen därefter inser att ni kan använda till er fördel. Ni kan använda ett protokoll som bevisuppgift i domstol om arbetsköparen, enligt protokollet, erkänner de fakta som ni lägger till grund för era yrkanden.
Om arbetsköparen försöker skriva om historien är det bäst att ni har spelat in förhandlingen och kräver att protokollet stämmer överens med ljudfilen.
Det är också värdefullt att det antecknas att fackföreningen avser att driva tvisten vidare till domstol och då kommer att yrka ersättning för sina rättegångskostnader. Chefer som är i affekt och ovana vid juridik kan helt enkelt missa eller glömma bort vilka kostnader som står på spel. Ett tydligt protokoll kan då förmå arbetsköparsidan att trots allt, i ett senare skede, söka förlikning.
Exempel på protokoll vid oenighet
Här följer ett exempel på protokoll som fördes vid en tvisteförhandling. Det var Linköpings LS som anklagade Linköpings kommun för brott mot förhandlingsplikten. Ett utdrag från protokollet lyder som följer.
§ 1 Det antecknas:
Att Linköpings LS av SAC har i förhandlingsframställan mottagen av Linköpings kommun 2024-02-16 begärt förhandling i rättstvist MBL § 10 angående brott mot förhandlingsplikten i 10 och 15 §§ MBL.
Att förhandling genomförts 2024-02-29.
§ 2 Linköpings LS av SAC menar att vid förhandlingssammanträdet 2023-12-21 vägrade arbetsgivaren medverka i en saklig överläggning i förhandlingsfrågan. Linköpings LS yrkar skadestånd på 60 000 kr för detta lagbrott enligt 54–55 §§ MBL.
§ 3 Linköpings LS hänvisar till en ljudupptagning som gjordes i förhandlingen 2023-12-21. Ljudfilen har tillsänts arbetsgivaren. Av ljudfilen framgår att parterna är eniga om att följande hände vid sammanträdet 2023-12-21. Arbetsgivaren avvisade Linköpings LS krav på att senarelägga förflyttning av en medlem. Arbetsgivaren konstaterade att beslut om förflyttning ligger inom arbetsgivarens arbetsledningsrätt. Arbetsgivaren gav ingen ytterligare motivering till att avvisa Linköpings LS krav och vidhålla att förflyttning skall ske såsom arbetsgivaren redan planerat.
I utdraget ovan var fakta i målet otvistiga: arbetsgivaren hade inte motiverat sin ståndpunkt. Det är brott mot förhandlingsplikten. Men i protokollets paragraf 4 förnekar arbetsgivaren lagbrottet och avvisar skadeståndskravet. Den tvistiga punkten var alltså tolkningen av 10 och 15 §§ MBL. Parterna uppfattade förhandlingspliktens innebörd på olika sätt.
Tvisteförhandling och förlikningsavtal
När en tvisteförhandling landar i enighet brukar man tala om förlikningsavtal. Förlikningsavtal innebär att tvisten blir löst och att parterna därefter inte kan stämma varandra i tvistefrågan. Avtalet kan bestå av själva förhandlingsprotokollet eller formuleras i ett separat dokument.
Exempel på förlikningsavtal vid utköp
Här följer utdrag från ett förlikningsavtal som avslutade en anställning. Det var ett utköp som berörd medlem kunde acceptera och underteckna. Jag anonymiserar företaget och medlemmen.
Parterna är överens om att NN:s anställning upphör per 2026-11-30, sista arbetsdag är 2025-11-14. Anställningen avslutas på arbetsgivarens initiativ. Mellan 2025-12-01 till och med 2026-11-30 är NN arbetsbefriad med månadslön om 30 778 SEK/mån samt anställningstidstillägg om 162 SEK/mån, avräkningsfritt.
I och med denna överenskommelse finns ingen återanställningsrätt för NN i bolaget.
I och med fullgörandet av denna överenskommelse är samtliga mellanhavanden mellan parterna med anledning av NN:s anställning och upphörande av anställning i bolaget slutligt reglerade.
Skrivningen ovan om att lön betalas ”avräkningsfritt” innebär att ingen avräkning görs för det fall att medlemmen påbörjar nytt jobb under utbetalningsperioden och får lön även från det nya jobbet. Lön från det gamla jobbet betalas alltså oavsett (varför medlemmen kan få dubbel lön under en period). Formuleringen att parternas mellanhavanden är ”slutligt reglerade”, innebär att parterna inte kan stämma varandra i de frågor som avtalet reglerar.
Exempel på förlikningsavtal efter stämning
Det händer att syndikalister misslyckas nå en förlikning i förhandling men lyckas efter stämning. Parterna kan då göra upp på egen hand eller med hjälp av en domare. Här följer ett utdrag från ett förlikningsavtal mellan Linköpings LS och Linköpings kommun.
Det är en fortsättning på att LS krävde skadestånd för förhandlingsvägran. Tvisteförhandlingen avslutades i oenighet men eftersom parterna var eniga om fakta i målet kunde protokollet (och ljudfilen) användas som bevisuppgift för att stämma kommunen och sedan förlikas. Utdraget från förlikningsavtalet lyder som följer.
Parterna är överens om att följa intentionerna i medbestämmandelagen, vilket bland annat innebär att medverka till sakliga överläggningar genom tydligt motiverade ståndpunkter i eventuella framtida förhandlingar. Linköpings LS av SAC ska omgående återkalla sin talan i Arbetsdomstolen mål nr A/94/24, varvid parterna ska begära att målet avskrivs från vidare handläggning.
Kommunen ska i ett för allt betala ett kapitalbelopp om 15 000:- (femton tusen kronor) till Linköpings LS av SAC. Betalningen ska erläggas senast den 15/7-2024 till Bankgiro 889-4800.
Vardera parten ska stå för sina kostnader i anledning av denna tvist.
Genom denna förlikning är parternas samtliga mellanhavanden med anledning av tvisten slutligt reglerade.
Jag ledde förlikningsdiskussionerna. Vi sänkte skadeståndet för att förmå motparten att acceptera skrivningen om att ”följa intentionerna i medbestämmandelagen”. Skrivningen saknar rättslig betydelse eftersom parterna redan var skyldiga att följa MBL. Min bedömning var dock att skrivningen kunde få psykologisk och praktisk betydelse. Det kan konstateras att motparten förbättrade sitt beteende markant. Kommunens chefer blev betydligt mer respektfulla och lyhörda mot syndikalister och andra anställda.
Om tvistande parter tar hjälp av domstol kan de begära att domstolen stadfäster förlikningsavtalet. Då utgör avtalet en så kallad exekutionstitel, det vill säga en handling som Kronofogden kan verkställa. Den part som hävdar att motparten inte har betalat enligt avtalet kan vända sig till Kronofogden för indrivning av skulden.
Tystnadsklausul
Det är vanligt att arbetsköpare kräver en tystnadsklausul i förlikningsavtalet. Som fackliga företrädare bör ni då fråga hur mycket arbetsköparen är beredd att betala för tystnadsplikten. Ni ska givetvis få något i utbyte. I ett förlikningsavtal om utköp formulerades tystnadsklausulen på följande sätt.
Innehållet i denna uppgörelse ska behandlas konfidentiellt och får ej spridas till tredje part. Dock får NN överlämna överenskommelsen till myndigheter så som arbetsförmedlingen/A-kassan vid dennas begäran.
Vitesklausul
Det är ganska vanligt att arbetsköpare kräver att tystnadsplikten förenas med ett vitesbelopp. Det innebär att parterna kommer överens om att ett visst belopp ska betalas av den part som bryter tystnadsplikten. Återigen bör den fackliga sidan fråga vad den får i utbyte mot att acceptera en vitesklausul.
Ett avtalat vitesbelopp innebär att den part som bryter mot tystnadsplikten ska betala beloppet oavsett om motparten har lidit någon ekonomisk skada eller inte. På så vis liknar vitet det allmänna skadeståndet i arbetsrättslig lagstiftning. Om förlikningsavtalet inte innehåller vite, kan den part som hävdar avtalsbrott yrka skadestånd för ekonomisk förlust eller i domstol få en schablonersättning eller skälig ersättning enligt domstolens bedömning.
I en förlikning som Dalarnas LS förhandlade fram för en medlem formulerades tystnads- och vitesklausulen på följande sätt.
Parterna enas om att varken direkt eller indirekt, muntligen eller skriftligen, utnyttja eller till tredje part röja information avseende innehållet i detta protokoll eller de förhandlingar som föregått protokollet.
Parterna får dock delge Skatteverket och A-kassan innehållet i protokollet om det behövs för handläggning. Utanför tystnadsplikten enligt denna punkt 4 § faller också sådan information som part är skyldigt att avslöja enligt tvingande lag eller myndighetsbeslut.
Parterna är likaså fria att till tredje part berätta att det har varit en arbetsrättslig tvist mellan parterna, att tvisten är löst genom en överenskommelse och att man är nöjda med lösningen.
För det fall att N.N. bryter mot tystnadsplikten enligt denna punkt 4 § skall han betala 100 000 (ett hundra tusen) kr till arbetsgivaren i varje enskilt fall. För det fall att företrädare för LS bryter tystnadsplikten enligt denna punkt 4 § skall LS betala 100 000 (ett hundra tusen) kr till arbetsgivaren i varje enskilt fall. För det fall att företrädare för arbetsgivaren bryter mot tystnadsplikten enligt denna punkt 4 § skall arbetsgivaren betala 10 (tio) prisbasbelopp till N.N. i varje enskilt fall.
Det så kallade prisbasbeloppet fastställs årligen av regeringen enligt vissa regler i socialförsäkringsbalken. År 2026 fastställdes beloppet till 59 200 kronor. I avtalet ovan är vitesbeloppet mycket större för bolaget än för medlemmen. Märkligt vore det annars.
Bör tystnadsplikt accepteras?
Personligen är jag skeptisk till tystnadsklausuler. Men ibland är förhandlare så illa tvungna att acceptera det för att överhuvudtaget nå en förlikning med arbetsköparen. Jag tycker också att tystnadsplikt kan accepteras om fackliga medlemmar därigenom får saftigt betalt. I Dalarnas LS fall betalade arbetsköparen en sexsiffrig skuld till en medlem.
Att tänka på i relation till A-kassan
När en anställning avslutas genom förlikningsavtal finns det vissa saker att tänka på i relation till A-kassan. För att undvika karens ska det stå i avtalet att anställningen avslutas på arbetsköparens initiativ, på grund av arbetsbrist (om så är fallet) eller liknande formulering.
Även om det är helt uppenbart att det är arbetsköparen som avslutat anställningen eller tvingat den anställda att sluta kan det vara svårt att få arbetsköparen att gå med på en sådan skrivning i avtalet. Om det inte skrivs in något i avtalet så är det viktigt att fackföreningen i efterhand kan intyga och bevisa för A-kassan att anställningen avslutades efter tvist och att arbetsköparen varit orsaken.
Om förlikningsavtalet innehåller allmänt skadestånd ska det vara tydligt att det är just allmänt skadestånd och inte lön. Om A-kassan uppfattar det som lön, kan A-kassan minska ersättningen i motsvarande grad. För att undvika avdrag bör det alltså stå allmänt skadestånd i avtalet eller åtminstone antecknas att den fackliga sidan ser det som allmänt skadestånd. Om motparten vägrar acceptera en sådan skrivning, måste facket i efterhand kunna intyga och bevisa för A-kassan att det är ett allmänt skadestånd.
Om medlemmen hade lönefordringar mot arbetsköparen från tiden innan anställningen avslutades, så är det viktigt att det framgår av förlikningsavtalet att det är just dessa fordringar (belopp och tidsperioder) som ersätts i avtalet och inte bara en sammanlagd summa. Detta är viktigt eftersom A-kassan måste tillämpa praxis från förvaltningsdomstolarna som säger att alla avgångsvederlag och utköp ska räknas som inkomst efter anställningens avslutande och därmed dras av från A-kasseersättningen.
Skatteverket
Det finns också saker att tänka på i relation till Skatteverket. Om förlikningsavtalet fastslår att flera månaders lön ska betalas ut vid ett tillfälle, finns risken att arbetaren kommer betala onödigt hög skatt på lönen. För att undvika detta ska det stå i avtalet att beloppet avser flera månaders arbetad tid. Varje månad och delbelopp kan specificeras. Ett sådant avtal kan arbetaren lämna in till Skatteverket för att undvika hög skatt på utbetalningen. Blir det hög skatt får dock medlemmen ofta tillbaka denna vid skatteåterbäringen nästa år.
Obs! Vid de tillfällen när medlemmen får ett mycket stort skadestånd eller stora lönefordringar utbetalda, finns det anledning att tänka på hur dessa ska betalas för att undvika statlig inkomstskatt.
Skatteverket räknar endast på utbetalningsdatum. Det kan då ibland bli mycket orättvist om en medlem får en stor utbetalning för lönefordran som har byggts upp under flera år, eller ett stort skadestånd för ett avskedande, och medlemmen blir beskattad för detta som en höginkomsttagare. Det går att undvika om man delar upp utbetalningen på minst två tillfällen som infaller under olika år. Själva skadeståndet är alltid skattepliktigt.
Dröjsmålsränta
Som fackförening ska vi alltid försöka yrka ränta om en lönebetalning eller semesterersättning är sen. Dröjsmålsräntan enligt 6 § räntelagen är 8 procent plus den referensränta (i skrivande stund 2 procent) som Sveriges Riksbank sätter. Räntan beräknas på ett år enligt följande formel:
Belopp × Räntesats × Antal dagar / 365
En betalning på 30 000 kr som arbetsköparen dröjt med att betala ut i 180 dagar ger alltså räntan:
30 000 × 0,10 × 180 / 365 = 1 479 kr
I nästa artikel behandlar jag avslutning av intresse- och medbestämmandeförhandlingar.
Rasmus Hästbacka
Jurist och facklig samordnare
Gå till valfri del:
1. Rollen som förhandlare
2. Förbereda förhandling
3. Skriva förhandlingsframställan
4. Driva förhandling
5. Använda påtryckningar
7. Avsluta intresse- och medbestämmandeförhandling
EXTRA INFO:
Att tänka på om ni ska stämma motparten
Om ni vill stämma en arbetsköpare efter avslutad tvisteförhandling, ska ni repetera vad som är sista datum för att väcka talan, alltså deadline för stämningsansökan till domstol. Kolla också att ni har alla bevisuppgifter på plats i den mapp som hör till ärendet!
Om ni inte redan har gjort det, kolla om det finns en skiljeklausul i berörda medlemmars anställningsavtal eller i gällande kollektivavtal. Sådana klausuler fastslår att den anställda och arbetsköparen måste driva rättstvister i privat skiljenämnd istället för domstol. Skiljeklausuler är i stor utsträckning tillåtna enligt både lag om rättegången i arbetstvister och Europakonventionen. Se ett exempel på skiljeklausul i AD 2018 nr 30.
Förlorar vår fackförening i domstol får vi i normalfallet betala motpartens rättegångskostnader. Eftersom motpartens jurister ofta tar betalt med 3000 kr per timme och uppåt blir det ofta väldigt dyrt, nästan alltid 100 000-tals kronor. Även om vi vinner en del av målet kan domstolen döma att vi ska betala motpartens rättegångskostnader.
Småmål
En LS av SAC kan välja att själv bekosta en rättsprocess. Det riskerar bli dyrt vid en förlust, såvida det inte är så kallade småmål i tingsrätt. Enligt rättegångsbalken är det tvister där det yrkade värdet inte överstiger hälften av prisbasbeloppet. Detta belopp fastställs årligen av regeringen enligt vissa regler i socialförsäkringsbalken. År 2026 fastställdes beloppet till 59 200 kronor. Halva beloppet är alltså 29 600 kr.
Om er LS förlorar ett småmål måste ni bara ersätta väldigt begränsade rättegångskostnader. Dessa kostnader listas i rättegångsbalken. Småmål kallas även FT-mål eftersom det är förenklade tvistemål som avgörs av en ensam domare. Småmål kan bara inledas i tingsrätt men kan överklagas till Arbetsdomstolen, även där med en begränsning av kostnaderna.
Central rättshjälp
Alla LS kan ansöka om central rättshjälp från SAC för att få pengar och ombud till en rättsprocess. Ansökan skickas till SAC:s fackliga samordnare. Ni kan logga in på SAC:s hemsida och kontakta facklig samordnare för att få utförlig information om rättshjälp. Här följer bara en summering.
I ansökan om rättshjälp formulerar ni era yrkanden och grunder, listar era bevisuppgifter och anger preskriptionsfristerna. Ni ska också förklara hur en rättsprocess är tänkt att främja organisering på arbetsplatserna.
Svenska domstolar kräver att vissa behörighetshandlingar lämnas in av ombudet som gör en stämningsansökan. Om SAC beviljar rättshjälp behöver ombudet en skriftlig fullmakt från LS. Fullmakten ska vara undertecknad av firmatecknare och skickas i original till ombudet. Ombudet behöver också kopia på LS stadgar och årsmötesprotokoll som visar att en viss namngiven person är firmatecknare. Alla dessa dokument ska inkomma till domstolen.